Flytta rätt – använd din flytträtt!

Publicerat den

I helgen skrevs det om pensioner och flytträtt i våra dags- och kvällstidningar. Två av rubrikerna var ”Tjänstemän förlorar pensionsmiljarder” och ”Flytta din pension & tjäna tusenlappar”. Den här gången triggades journalisterna av en undersökning från valcentralen Collectum som visar att 5,6 miljarder kronor försvinner i onödigt höga avgifter. De pengarna hamnar alltså hos banker och pensionsbolag istället för att gå till dig och andra pensionssparare. Här finns det pengar att tjäna!

366 000 kronor mer i pension

Bakgrunden är att Collectum sedan 2007 upphandlar fonder och försäkringar åt 2 miljoner privatanställda tjänstemän som har tjänstepensionen ITP. Och de upphandlingar Collectum har gjort imponerar. Den genomsnittliga fondavgiften har sedan 2007 sänkts med 72 procent (!) samtidigt som avgifterna på marknaden i övrigt i stort sett varit oförändrade. De lägre avgifterna betyder hela 366 000 kronor mer i pension för en genomsnittlig tjänsteman under ett arbetsliv. Snacka om kundnytta!

Problemet – som helgens löpsedlar handlar om – är att det betalades in massor med pengar före 2007, och de pengarna ligger kvar och äts upp av de gamla, höga avgifterna. Totalt handlar det om ungefär 50 miljarder kronor. På tio års sikt innebär det att tjänstemännen går miste om 5,6 miljarder kronor i avgifter och utebliven avkastning.

Som tur är går det att ändra på det här, men det kräver ett litet handgrepp av dig. Du måste nämligen själv logga in och flytta över de ”gamla” pengarna till ett bättre alternativ. Jag vet – det låter jobbigt. Men det kan vara en av de mest lönsamma halvtimmarna i ditt liv!

Varning för säljarnas ”råd”

Jag ska strax visa hur du gör, men först komma med en liten varning. Det har nämligen visat sig att en hel del pensionspengar inte flyttas av pensionsspararen själv utan på initiativ av ”rådgivare” och banker. Tror du att de flyttar pengarna till det som är bäst för dig eller dem själva? Ofta det senare, har det visat sig.

En intressant rapport från pensionsbolaget AMF visar att många sparare är omedvetna om att deras pensionspengar har flyttats, och fyra av tio har flyttat pengar till en sparform som de egentligen inte vill ha. Ofta flyttas pengarna från traditionell försäkring (där pengarna förvaltas av professionella placerare, det finns en garanti och risken är lite lägre) till fondförsäkring (som bygger mer på gör-det-själv och där det finns chans till bättre avkastning men risknivån samtidigt är högre). Och avgifterna blir inte sällan högre när banken eller säljaren väljer åt dig.

Nej, gå inte på vad första bästa säljare tycker att du ska göra, utan kolla upp villkoren själv innan du skriver på något.

Var mår dina pengar bäst?

Börja med att logga in på minpension.se och se var dina tjänstepensionspengar finns. Sen är det dags att se om du kan få ner avgiften. Privattjänstemännens valcentral Collectum erbjuder en bra möjlighet att jämföra de bolag du kan flytta till. Om du jobbar kommunalt, statligt, i landstinget eller som arbetare kan du istället använda tjänsten JämförPris som Konsumenternas försäkringsbyrå tagit fram. Där finns också en bra checklista med saker du bör kolla upp innan du trycker på knappen.

Gör så här för att flytta

  1. Logga in på collectum.se med e-legitimation. (Du kan också skriva ut en blankett som du fyller i och postar till Collectum.)
  2. Klicka på knappen ”Flytta kapital”. Välj vilket bolag du vill flytta dina pengar till och klicka på ”Bekräfta”.
  3. Inom några dagar får du uppgifter om värdet på det kapital du kan flytta.
  4. Om du vill genomföra flytten behöver du inte göra något mer. Du har tio dagar på dig att avbryta flytten om du ångrar dig.
  5. Klart!

För dig som inte är privattjänsteman

Du som är privatanställd arbetare gör din flytt hos Fora. Är du statligt anställd flyttar du hos SPV, och om du jobbar inom kommun eller landsting flyttar du antingen via Pensionsvalet eller Valcentralen. Kolla med din arbetsgivare vilken valcentral som gäller för dig.

Se till att ta tag i det här nu. Det är skönt när det är klart – jag lovar!

Hjälp, jag har ingen tjänstepension!

Publicerat den

OBS! Det här blogginlägget innehåller gamla siffror och belopp. Läs istället en uppdaterad version av inlägget här

För några dagar sedan fick jag syn på ett blogginlägg. En ung tjej skrev att hon inte har någon tjänstepension via företaget där hon arbetar. Istället får de anställda lite högre lön som de själva får placera. Nu undrade hon hur mycket hon själv skulle sätta av till pension och vad hon i övrigt skulle tänka på. Så här svarade jag:

Hej XXX!

Smart att du tänker på tjänstepensionen! Många som får högre lön istället för tjänstepension brukar förtränga det här med pension alldeles för länge. Sen upptäcker de sent i livet att de måste spara MASSOR med pengar för att komma ikapp vännerna som haft tjänstepension via jobbet.

Så här kan du tänka: De flesta någorlunda unga som jobbar på ett företag med kollektivavtal brukar ha en tjänstepension som innebär att arbetsgivaren betalar in motsvarande 4,5% av lönen, upp till ungefär 38 500 kronor i månaden (7,5 inkomst­basbelopp). På lön över den nivån betalar arbetsgivaren in motsvarande 30 % av lönen. Att skillnaden är så stor beror på att den allmänna pensionen står för en stor del av pensions­inbetalningarna upp till just 38 500 kronor i månaden, sen får du ingenting över den nivån. Därför går tjänstepensionen in och drar hela lasset om man har turen att ha ett jobb där man tjänar mer än så.

Ett litet räkneexempel för fyra olika löner:

Lön 20 000 kr = inbetalning 900 kr / mån
Lön 30 000 kr = inbetalning 1 350 kr / mån
Lön 40 000 kr = inbetalning 2 183 kr / mån
Lön 50 000 kr = inbetalning 5 183 kr/mån

Som du ser går det ganska enkelt att räkna ut hur mycket en arbetsgivare med kollektivavtal skulle ha betalat in.

Inbetalningarna kan man kopiera, men knappast avgifterna

Det som blir svårare är att placera pengarna till lika bra villkor. De som utformar kollektivavtalen förhandlar nämligen inte bara fram hur mycket som ska betalas in, utan de upphandlar fonder och försäkringar också. Och det gör de riktigt bra. De brukar få minst 50 % rabatt jämfört med när du och jag ska köpa fonder! I kollektivavatalen brukar avgifterna därför ligga mellan 0,1 och 0,5 %. Och de låga avgifterna betyder grymt mycket för hur mycket pension det blir i slutänden när man sparar länge! Det kan du räkna på själv i en liten räknesnurra jag har tagit fram.

Idag går det att hitta bra pensionssparande till låga avgifter även utanför kollektivavtalen, men man måste se upp lite. Många bank”rådgivare” och försäkringsförmedlare säljer hellre dyra och dåliga lösningar som gynnar dem själva istället för dig. Och kom ihåg: om du inte lyckas hitta låga avgifter behöver du kompensera det med större inbetalningar för att få lika hög pension!

Vad är en ok avgift?

En tumregel när det gäller avgifter är att upp till 0,5 % i avgift är bra. Sen börjar det bli dyrt. Över 1 % är riktigt dyrt, och hur någon kan vilja betala uppåt 3 % som man får göra i vissa fond-i-fonder och förvaltningstjänster är helt obegripligt!

Vilken avkastning kan man förvänta sig?

Vad avkastningen kommer att bli framöver kan ingen veta, hur mycket expert man än är. De senaste åren har avkastningen varit fantastiskt bra i nästan alla pensionsbolag. (I Alecta tex har man fått drygt 11 % per år i genomsnitt de senaste fem åren) Men de flesta som jobbar med kapitalförvaltning tror att det kommer att se lite tuffare ut de kommande åren.

Till sist: tjänstepension är inte bara pension

Nu är vi nästan klara. En sak till bara: Utöver pensionssparande får man på ett jobb med kollektivavtal också en extra sjukförsäkring och en livförsäkring. Vad sådana försäkringar kostar att köpa själv varierar väldigt mycket beroende på hur gammal du är, om du varit mycket sjuk tidigare etc. Men du ska absolut se till att teckna sådana försäkringar! Annars blir det riktigt tufft om du blir långvarigt sjuk någon gång under livet. Och det blir ganska många av oss, även om man känner sig kärnfrisk och oövervinnerlig när man är ung. Om du vill läsa mer om hur de försäkringarna funkar i kollektivavtalet kan du göra det här:

https://www.collectum.se/sv/Privat/ITP/Sjukpension/
https://www.collectum.se/sv/Privat/Skydd/Tjanstegrupplivforsakring/

Lycka till!

/ Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta

Är det här vanligt?

Så långt mitt svar till bloggaren alltså. Så här ser det ut för en hel del anställda idag. Inte minst för unga i låglöne­branscher som verkligen behöver inbetalningar till pensionen tidigt i livet för att hinna få ihop till en bra pension.

Ungefär 90 procent av alla anställda i Sverige omfattas av kollektivavtal. Då ingår tjänstepension och man kan vara helt lugn. Men om man jobbar på ett företag utan kollektivavtal avtal måste man själv ta reda på vad som gäller. Antingen har företaget satt ihop en egen tjänstepension (som kan vara antingen jättebra och helt kass), eller så har man ingen tjänstepension alls, och då är man illa ute.

Vilka saknar tjänstepension?

I vissa branscher är det särskilt ovanligt med en bra tjänstepension. Det gäller tex i hotell- och restaurangbranschen. Men det finns också rätt flashiga branscher som ofta saknar tjänste­pension. Advokatbyråer, reklambyråer och IT-konsulter tex. De har ibland rätt höga löner istället, men jag tror att få av de anställda fattar att de behöver betala in kanske 10 000 i månaden till ett eget pensionssparande och en egen sjukförsäkring för att inte halka efter sina kompisar som jobbar på företag med kollektivavtalad tjänstepension.

Om du är osäker på vad som gäller för dig ska du gå raka vägen till din chef och fråga. I framtiden kommer det definitivt att krävas både allmän pension och tjänstepension för att få en ok total pension så se om ditt hus redan idag. Det kommer ditt framtida jag att tacka dig för!