Viktigt och oviktigt för en bra pension

Postat

Förra veckan besökte jag Linköpings Universitet. Försommarsverige visade sig från sin allra bästa sida och överallt på campusområdet låg värme­bölje­dåsiga studenter i det östgötska grön­gräset. För en liten stund var jag tillbaka i känslan från min egen studietid: att vara permanent tok­stressad och fullständigt bekymmers­fri på en och samma gång. Att vara student är verkligen speciellt.

Mitt i myllret träffade jag två studenter. De pluggar national­ekonomi med inriktning mot finans och ska nu skriva examensuppsats om flashkrascher. Det är en myt­omspunnen företeelse som handlar om att värdet på en aktie (eller ibland en hel marknad) under några sekunder eller maximalt några minuters tid av oklar anledning faller handlöst för att sedan återgå till sin ”normala” nivå. Deras grundfrågeställning till mig var om man som pensionssparare behöver oroa sig för flashkrascher. Nej, var mitt tydliga besked. Flashkrascher är visserligen intressanta att studera, men farliga för vanligt folks pensioner är de inte.

Vad är egentligen viktigt?

På vägen därifrån satt jag och tänkte på all oro som vi människor bär runt på i onödan. Jag tror att sorgligt mycket energi går åt till det. Därför: Här är några exempel på saker du inte behöver känna oro för – och några saker som du faktiskt behöver ha lite koll på – för att få en hyfsad pension.

Saker du kan sluta oroa dig för

Kommer pensionspengarna att ta slut? Nej. Svenska pensionsbolag har överlag väldigt bra marginaler för att kunna möta tuffa tider. Och den allmänna pensionen kommer inte heller att ”ta slut”. Om vi envisas med att gå i pension vid 65 trots att vi lever allt längre kommer pensionsnivåerna visserligen att krypa ner med någon procent med några års mellanrum, men pengarna kommer inte att ta slut.

Har jag valt exakt rätt Sverige-/Global-/USA-/Emerging markets-/XXX-fond? Det kan faktiskt ingen svara på – hur mycket expert man än är – eftersom ingen med säkerhet vet något om framtiden. Och hur ska man kunna pricka exakt rätt bland alla tusentals alternativ som finns? Själv tror jag på att hålla sig till välkända, stabila pensions- och fondbolag, att hålla avgifterna nere och att inte placera för ”smalt”. Gör man så behöver man inte noja. Då räcker det med att titta till sina pensionspengar någon gång om året så att inte pensions-/fondbolaget hittat på något tok. Däremellan – ta’t lugnt.

Kommer börsen att gå ner? Ja. Definitivt. Även om det börjar bli ganska länge sedan vi såg ett rejält ras kommer det med all sannolikhet att hända igen. Men det är ingen katastrof för din pension, åtminstone om du har några år kvar till pensionen. Det är helt naturligt att börsen pendlar upp och ner, och att försöka tajma börsens rörelser är extremt svårt. Jag har frågat flera mycket erfarna kapital­placerare om de kan läsa vart marknaderna är på väg, och de svarade likadant: Nej. De senaste 40 åren har det kanske funnits ett par, tre tillfällen då tecknen varit tydliga, inte fler. Det är grymt svårt att hoppa in och ut vid exakt rätt tillfälle. Det är bättre att följa med i dyningarna och ta det lugnt.

Saker du istället ska fokusera på

Kan du höja din lön? Det låter kanske som en dum fråga. Det vill väl alla? Men här pratar vi om din totala inkomst under hela yrkeslivet. Det är den som har betydelse för pensionen. Och då uppstår kanske möjligheter. Har du möjlighet att gå upp från del- till heltid? Kan du jobba något år längre? Kanske kan du extra­knäcka lite som pensionär? Eller jobba lite extra medan du studerar? Allt sånt fyller på säcken med pensionspengar. Dessutom kan det ge livserfarenhet och vänner för livet.

Har du tjänstepension? Drygt nio av tio anställda i Sverige har tjänste­pension. Tyvärr är det många som inte vet det, och många arbetsgivare är urusla på att berätta om det. Jag kan faktiskt inte fatta varför. Om jag köpte något till mina anställda varenda månad, år in och år ut, skulle jag vara superangelägen om att berätta det. Om du är osäker – fråga din arbetsgivare! Antingen har du en tjänste­pension, och då har du fått något att vara glad åt. Eller så har du det inte, och då är det viktigt att du sparar ordentligt själv istället.

Har du ett eget sparande? Alltför många svenskar har nästan inga marginaler alls i sin ekonomi. Om deras tvättmaskin går sönder eller om de blir sjuka en tid kommer de inte att ha råd med mat och hyra. Det orsakar stress och otrygghet. Därför är det viktigt att komma igång med ett regelbundet sparande redan tidigt i livet. Om du sparar några hundra­lappar i månaden blir det med tiden en bra buffert för tuffa tider. Om om lyckan står dig bi och du slipper de tuffa tiderna kommer du att ha ett riktigt bra tillskott till din pension en dag.

Alltså: Fokusera på basics. Försök att få ett jobb om du saknar det. När du har ett jobb, försök få upp lönen. Jobba om möjligt för arbetsgivare som erbjuder tjänstepension. Håll avgifterna nere. Och spara en slant för framtiden varje månad. Svårare än så behöver det inte vara.

 

 

 

Om du vill kan du prenumerera på mina kommande blogginlägg.

Traditionell försäkring eller fondförsäkring?

Postat

Jag får ofta frågan vad det egentligen är för skillnad mellan traditionell försäkring och fondförsäkring. Det korta svaret är:

Traditionell försäkring passar den som:

  • vill slippa välja placeringar själv
  • inte vill lägga tid och energi på sparandet
  • vill ha mindre svängningar i värdet
  • vill ha en garanti

Fondförsäkring passar den som:

  • vill välja placeringsinrikning själv
  • vill vara mer engagerad i sitt sparande
  • vill ha en högre aktieandel
  • accepterar att värdet kan svänga mycket

Många känner instinktivt för antingen det ena eller andra. I så fall kan du sluta läsa här.

Du vill alltså veta mer? Kul! Då kikar vi lite närmare på alternativen.

Vad är en fond?

En fond är en fruktkorg, kan man säga. I den korgen läggs sedan de frukter (värdepapper) man egentligen investerar i. Den vanligaste typen av fond är aktiefonden. I den samlas ett antal aktier som valts ut beroende på vilken inriktning fonden har. Ofta ser man redan på namnet vilken typ av aktier som fonden investerar i. En ”Sverigefond” investerar i svenska bolags aktier. En fond som heter ”Tillväxt­marknad” investerar i bolag som finns just på avlägsna tillväxt­marknader osv.

Det finns också räntefonder som inte alls investerar i aktier utan i olika typer räntepapper, och bland­fonder som investerar i både räntor och aktier.  Det totala utbudet av fonder är enormt. Tusentals ”fruktkorgar” ger den som verkligen vill shoppa runt alla möjlighet att hitta en egen profil på sitt sparande.

Vad är en ”trad”?

En traditionell försäkring – eller ”trad” som det förkortas ibland – investerar i flera olika typer av värdepapper. Lite som en blandfond. Många bolag som erbjuder traditionell försäkring investerar både i aktier, fastigheter och olika typer av räntepapper. Allt oftare också i sådant som kallas ”alternativa placeringar”, till exempel infrastruktur. Genom att investera i flera olika tillgångsslag minskar man den totala risken. Om börsen viker nedåt kan värdet på tex fastigheter och räntor ibland hålla emot och minska tappet. Det omvända gäller förstås också. Om ett tillgångsslag sticker iväg rejält bromsas det lite av de övriga. Svängningarna i värdet blir därför ofta mindre än hos rena aktiefonder. Det är en nackdel i tider då börsen går starkt och en fördel när börsen går dåligt.

Förr var det vanligt att traditionella försäkringar hade en garanterad avkastning på några procent om året. Om du har en sådan gammal ”trad” kan det finnas skäl att vara rädd om den, för det löftet gäller i så fall fortfarande. Idag kan pensionsbolagen på grund av det låga ränteläget inte utlova någon årlig avkastning på förhand längre. Därför är det vanligaste i de ”tradar” man kan välja idag att man får en Pengarna tillbaka-garanti. Det kan kännas tryggt för den som bränt sig rejält på börsen nån gång, men man ska inte överdriva värdet av garanti över långa spartider tycker jag.

Färdigförpackat eller gör-det-själv

Den största skillnaden mellan fond och ”trad” numera är att det är pensions­bolaget som sköter placeringarna om du väljer ”trad” medan du själv sköter placerings­inrikningen om du väljer fonder. Vad som är bäst för dig beror helt på hur aktiv du vill vara och hur starkt du tror på din förmåga att hitta egna placeringar.

Mer risk – både bra och dåligt

Genom att välja rena aktiefonder ökar du risken i ditt sparande jämfört med att välja traditionell försäkring. Det kan låta farligt, men det är det inte. Risk borde i det här sammanhanget egentligen heta variation istället, tycker jag. Ökad risk innebär alltså att värdet kan svänga betydligt mera, både uppåt och nedåt. Vissa tycker om de möjligheter det innebär, andra får svårt att sova om natten.

Den som är ung kan gott ha lite mer risk/variation i sitt sparande medan den som är lite äldre kanske vill ta ner svängningarna. Men kom ihåg att målsnöret inte går på pensionerings­dagen. De flesta kommer att ha pengar under förvaltning i minst 20 år till!

Avgifter

Som alltid när det handlar om att investera pengar långsiktigt gäller det att ha koll på de avgifter man betalar. Som vanligt gäller tumregeln: Upp till 0,5 procent i årlig avgift på kapitalet är bra. Sen börjar det bli dyrt. Över 1 procent är riktigt dyrt. Redan vid 1 procent i avgift försvinner omkring en femtedel av dina pensionspengar till någon annan om du sparar i 40 år. Testa gärna själv att laborera med olika avgifter!

Vad är det då man betalar för? Dels är det fond- eller pensionsbolagets administrations­kostnader. Lokaler, löner, IT-system, utskick och allt sånt. Inte så spännande direkt. Vad som däremot känns mer motiverat att betala för är den stora kunskap många fond- och pensionsbolag har om marknads­utsikter, valutor, konjunkturer och allt sånt. De använder det kunnandet och djupstuderar sedan enskilda företags resultat- och balansräkningar för att skapa sig en uppfattning om vilka aktier de tror har bäst utsikter att ge en bra avkastning till rätt risk över tid. Likadant studerar man ränte- och fastighetsmarknaderna.

Det märkliga är att gör-det-själv-varianten (fond alltså) ofta är dyrare än den färdigförpackade traditionella försäkringen. Konstigt.

Aktiv förvaltning eller index?

Det ovanstående gäller för de fond­förvaltare och pensionsbolag som jobbar med så kallad aktiv förvaltning. Med de menas att de handplockar frukter till sina fruktkorgar. Andra förvaltare jobbar med det som kallas indexförvaltning. Då handplockar man inte utan köper istället in all ”frukt” i stora partier. En svensk indexfond t.ex. köper in sig i alla de stora börsbolagen i Sverige. Att göra så blir såklart billigare, vilket ofta (men inte alltid!) avspeglar sig i en lägre avgift. Båda förvaltnings­stilarna har anhängare och kritiker. Vissa menar att en skicklig förvaltare lätt ska kunna slå marknads­genomsnittet. Andra menar att det över tid är nästan omöjligt att slå alla andra som försöker åstadkomma precis samma sak.

Jag tror personligen att aktiv förvaltning kan vara bra i många sammanhang. Men då gäller det att inte ge bort hela mervärdet till någon annan genom höga avgifter. Tumregeln för avgifter här ovanför gäller.

Vad händer om man inte väljer alls?

Inom alla de stora kollektivavtalade tjänstepensionerna får man automatiskt en traditionell försäkring om man inte vill/orkar/kan välja själv. På så sätt får även de som inte är så engagerade i sitt sparande en bra pension.

Börsen rasar – vad händer med pensionen?

Postat

”Blodbad på börsen” vrålar tidnings­rubrikerna idag. Vad innebär det för din pension?

När det här skrivs har Stockholmsbörsen gått ner med drygt 8 procent sedan toppen för precis två veckor sedan, den 23 januari. Den utlösande faktorn hittar vi i USA. Den amerikanska börsen har rasat med drygt 6 procent på två dygn. Det gör starten på den här veckan till en av de sämsta på hela 2000-talet. När man ser de feta rubrikerna är det lätt att drabbas av panik och tro att hela pensionssparandet håller på att gå åt skogen. Men hur mycket påverkas du som pensionssparare egentligen? Mindre än man kan tro faktiskt. Ta’t lugnt och häng med.

Den allmänna pensionen

För de allra flesta är den allmänna pensionen den största delen av pensionssparandet. Och den påverkas faktiskt väldigt lite av ett börsras. Det beror på att den till stor del inte är placerad på börsen utan kommer direkt från dagens skattebetalare. Den del som påverkas är premie­pensionen. Den är (som du kan se i pensionspyramiden här intill) bara en liten del av den allmänna pensionen. Hur mycket den påverkas beror på om, och i så fall hur, du har valt att placera den. Vissa fonder påverkas mer av börsfallet, andra mindre eller inte alls.

Tjänstepensionen

Det finns två sätt att konstruera en tjänstepension: Förmånsbestämd pension och premiebestämd pension.

En förmånsbestämd tjänstepension påverkas inte alls av ett börsras. Den sortens pension är vanligast bland de som är över 40 år. Om du till exempel är privat­tjänsteman och är född före 1979 har du med stor sannolikhet den förmåns­bestämda tjänstepensionen ITP2. Då är du garanterad en viss andel av din lön i pension och berörs inte av börsens svängningar, varken uppåt eller nedåt. Men precis som i den allmänna pensionen finns det en liten, kompletterande del som påverkas. Den heter ITPK och påverkas, precis som premiepensionen, olika mycket beroende på om, och i så fall hur, du valt att placera den. Totalt sett påverkas din tjänstepension väldigt lite om du har en förmånsbestämd pension.

En premiebestämd pension påverkas mera. Du som har en sådan är nämligen inte lovad en viss pensionsnivå utan istället en viss inbetalning (premie) till din tjänstepension. Vad de inbetalningarna (premierna) sedan ger för pension i slutänden beror på tre saker:

  1. Hur många år utbetalningarna ska fördelas på (alltså hur länge du förväntas leva)
  2. Vilka avgifter du betalar
  3. Vilken avkastning du får

Premiebestämd pension har privat­anställda arbetare och privattjänstemän som är födda 1979 eller senare. Du som jobbar statligt, kommunalt eller inom landstinget kan ha antingen en helt premiebestämd tjänstepension eller en både förmåns- och premiebestämd tjänstepension. Läs mera hos din valcentral.

Om du vill byta fonder eller byta mellan fondförsäkring och traditionell försäkring i din tjänstepension gör du det hos din valcentral.

Sälja eller ta det lugnt?

Ok. Den största delen av den allmänna pensionen påverkas alltså inte alls av ett börsras, och inte en förmånsbestämd tjänstepension heller. Men man har ju ändå fonder i sin premiepension, och kanske i sin ITPK eller i sin premie­bestämda tjänstepension. Ska man kasta sig in på Pensionsmyndighetens hemsida och sin valcentral och sälja sina fonder nu? Nej. Inte nödvändigtvis. För trots att det är gott om ”börsexperter” på löpsedlarna just nu är det faktiskt ingen som vet vad som kommer att hända på världens börser under våren. Världsekonomin går just nu väldigt bra, och det kan mycket väl vara en tillfällig svacka vi ser. Och även om det här skulle vara början på en tid av större osäkerhet och en bredare nedgång behöver det inte vara rätt att kasta sig på säljknappen. Framför allt inte om du har ett antal år kvar till pensionen. De nedgångar som då och då kommer – och alltid har kommit genom historien – är en naturlig del av ett sparande och kan faktiskt till och med vara bra för din pension.

Va, kan ett börsras vara bra?

Det finns två sätt att få avkastning genom att äga aktier. Det ena är att få utdelning. Med det menas att man som delägare i ett företag får ta del av företagets vinst. Just nu tjänar många företag bra med pengar och ger därför bra med utdelning till sina aktieägare.

Det andra sättet är att köpa aktier billigt och sedan sälja dem dyrt. Då är den pris­sänkning som en börsnedgång faktiskt innebär inte så tokig. För den som tänker långsiktigt och har pengar att handla för kan det faktiskt bli ett riktigt fyndläge. Pensions­bolagen funkar just så. I dåliga tider tankar pensionsbolagen aktier som sedan sätter rejäl fart på avkastningsmotorn när börsen går upp igen. Med den logiken kan de tuffaste perioderna på börsen bli din allra bästa vän.

Eftersom sparande till pension handlar om att spara på lång sikt kan man alltså ta det ganska lugnt just nu trots alla braskande rubriker. Se bara till att hålla avgifterna nere så gör det inget om det guppar till lite då och då.

I morgon kommer jag att förklara skillnaden mellan fondförsäkring och traditionell försäkring när det gungar till.