Hårdrocken visar vägen – jobba till 75

Postat

Att vara hårdrocksartist kan mycket väl vara världens bästa jobb, visar rykande färsk forskning. Blir hårdrockarna första yrkesgrupp att jobba till 75?

Hårdrocksartister trivs med sina jobb, byter sällan arbetsgivare och jobbar trots fysiskt krävande arbetsuppgifter ofta långt upp i 70-årsåldern. Det visar forskning som jag bedrev på anrika Stampen i Gamla stan i Stockholm igår kväll. Men vad är det som driver dem, och finns det något vi vanliga knegare kan lära om vi nu ska jobba till 75?

Den oljige särlingen

För min del öppnades dörrarna till hårdrockens förtrollade värld en regnig kväll i oktober 1988. Jag var på den illa beryktade biografen Zita för att se den smala dokumentärfilmen ”Amors bilar” i regi av Ylva Floreman. Trots att jag bara var 14 år var jag redan då svårt intresserad av gamla bilar och hade just köpt min första Volvo Amazon. Det gjorde mig till en särling i Stockholms­förorten där jag bodde. Mina grannar och klasskamrater spelade yxiga dataspel på sina Commodore 64:or, spelade fotboll och åkte skidor. Ingen av dem kom med oljiga underarmar och rispade knogar till skolan.

Den oljige

Men filmen handlar om ett gäng killar i Mora vars liv totalt kretsar kring bilar och mekande, och jag satt som troll­bunden i biosalongens röda plyschfåtölj. Tänk att få leva så! I min tonåringsvärld handlade det om det högsta som livet har att bjuda: kamratskap, gemensamt problemlösande, spänning, upptäckarlust och livsglädje.

En ryggtavla jag aldrig glömmer

I en scen i filmen kliver gängets coolaste kille ut ur sin taksänkta Amazon. Han har (såklart) jeansväst, och när han vänder sig om ser man att han en stor rygg­brodyr där det står ”AC/DC” med stora, kraftfulla bokstäver. Jag insåg direkt vad jag var tvungen att göra dagen därpå: Gå till skivavdelningen på Domus och köpa en AC/DC-skiva. Jag visste redan att det skulle låta fantastiskt.

Det gjorde det också. När jag la ”Flick of the Switch” på mammas gamla jakaranda­prydda skivspelare och det blytunga riffet till ”Rising Power” dånade ut i radhuset var jag helt såld. Så här ska musik låta. Och kännas, inte minst.

Sedan den dagen har det blivit mängder med hårdrocksskivor, konserter, och festivaler. Och det är här det börjar bli intressant ur ett sociologiskt och arbetsmarknadsmässigt perspektiv. De artister som drar folk till konserter och festivaler nu är nämligen i hög grad samma artister som gjorde det 1985. Och 1990. Och 1995. Och 2000. Titta på de småskrynkliga affischerna som sitter upptejpade på elskåp och offentliga anslagstavlor så ser du namnen: Iron Maiden, Megadeth, Metallica, Scorpions, Twisted Sister, Kiss, Aerosmith osv. osv.

The Senior Management

Angus har fortfarande kul på jobbet.

De som en gång var sinnebilden av upprorisk ungdom har nu blivit tunnhåriga gubbar med putande kulmagar. Men de spelar. Och som de spelar! Gitarrhjältarnas gitarrhjälte Angus Young i AC/DC är 62 år. Brian Johnsson, som tills nyligen sjöng i AC/DC, är 70. Gene Simmons i Kiss är 68. Steven Tyler i Aerosmith är 69. Klaus Meine i Scorpions är 69. Nicko McBrain i Iron Maiden är 65.

Och då har vi ändå inte talat om de verkliga värstingarna i Rolling Stones. Förvisso inga hårdrockare, men deras livsstil på turné har inte stått många hårdrockare efter. Mick Jagger är 74. Charlie Watts 76. De började på sina jobb i maj 1962 och de jobbar fortfarande. Smaka på den. På mitt jobb bjuds man på lunch och får blommor efter 25 år på firman. Jagger och hans gäng har jobbat i 55.

Vilka är drivkrafterna?

Är det pengarna? För några av dem är det nog så. Men de flesta har redan sitt på det torra och skulle kunna leva gott på intäkter från streaming och t-shirtar utan att behöva spela en enda ton till i sina liv.

Är det bekräftelsen? Att få stå längst fram i rampljuset och höra tiotusentals röster sjunga med och ropa ditt namn? Säkert för några.

Är det för kamratskapet? Att det är så förbaskat kul att få skapa något tillsammans med sina vänner?

Är det av rädsla för att bli en föredetting som inte kan något annat än att äta mil med turnébussen och spela?

Det finns säkert tusen olika skäl beroende på vem du frågar. Men deras arbetssituation har drag som den riktiga forskningen menar är nycklar till att orka och vilja jobba längre:

  • Möjlighet att friare välja sina arbetstider.
  • Avlastning i form av att yngre kollegor tar över vissa moment så att den äldre kan utföra arbetsuppgifter där erfarenhet kommer till sin rätt.
  • Möjlighet att återgå till arbete efter att ha testat pensionärsliv.
  • Tillgång till företagshälsovård som kan förebygga, upptäcka och snabbt behandla ohälsa.

Det finns hopp

@metalmidget och jag på Megadethkonsert

Jag gillar att det finns livs levande förebilder som visar att man kan ha roligt på jobbet och prestera alldeles fantastiskt långt över den gängse pensioneringsåldern. Jag hoppas själv känna så när jag närmar mig 70: att jag jobbar lite då och då för att jag vill, inte för att jag måste. Helst med en gitarr i näven, men den chansen är nog förbi tyvärr. På det området sätter jag mitt hopp till min yngsta dotter istället. Hon är 13 år och önskar sig en jeansväst i julklapp. Med en fet AC/DC-brodyr på ryggen.

 

Flytta rätt – använd din flytträtt!

Postat

I helgen skrevs det om pensioner och flytträtt i våra dags- och kvällstidningar. Två av rubrikerna var ”Tjänstemän förlorar pensionsmiljarder” och ”Flytta din pension & tjäna tusenlappar”. Den här gången triggades journalisterna av en undersökning från valcentralen Collectum som visar att 5,6 miljarder kronor försvinner i onödigt höga avgifter. De pengarna hamnar alltså hos banker och pensionsbolag istället för att gå till dig och andra pensionssparare. Här finns det pengar att tjäna!

366 000 kronor mer i pension

Bakgrunden är att Collectum sedan 2007 upphandlar fonder och försäkringar åt 2 miljoner privatanställda tjänstemän som har tjänstepensionen ITP. Och de upphandlingar Collectum har gjort imponerar. Den genomsnittliga fondavgiften har sedan 2007 sänkts med 72 procent (!) samtidigt som avgifterna på marknaden i övrigt i stort sett varit oförändrade. De lägre avgifterna betyder hela 366 000 kronor mer i pension för en genomsnittlig tjänsteman under ett arbetsliv. Snacka om kundnytta!

Problemet – som helgens löpsedlar handlar om – är att det betalades in massor med pengar före 2007, och de pengarna ligger kvar och äts upp av de gamla, höga avgifterna. Totalt handlar det om ungefär 50 miljarder kronor. På tio års sikt innebär det att tjänstemännen går miste om 5,6 miljarder kronor i avgifter och utebliven avkastning.

Som tur är går det att ändra på det här, men det kräver ett litet handgrepp av dig. Du måste nämligen själv logga in och flytta över de ”gamla” pengarna till ett bättre alternativ. Jag vet – det låter jobbigt. Men det kan vara en av de mest lönsamma halvtimmarna i ditt liv!

Varning för säljarnas ”råd”

Jag ska strax visa hur du gör, men först komma med en liten varning. Det har nämligen visat sig att en hel del pensionspengar inte flyttas av pensionsspararen själv utan på initiativ av ”rådgivare” och banker. Tror du att de flyttar pengarna till det som är bäst för dig eller dem själva? Ofta det senare, har det visat sig.

En intressant rapport från pensionsbolaget AMF visar att många sparare är omedvetna om att deras pensionspengar har flyttats, och fyra av tio har flyttat pengar till en sparform som de egentligen inte vill ha. Ofta flyttas pengarna från traditionell försäkring (där pengarna förvaltas av professionella placerare, det finns en garanti och risken är lite lägre) till fondförsäkring (som bygger mer på gör-det-själv och där det finns chans till bättre avkastning men risknivån samtidigt är högre). Och avgifterna blir inte sällan högre när banken eller säljaren väljer åt dig.

Nej, gå inte på vad första bästa säljare tycker att du ska göra, utan kolla upp villkoren själv innan du skriver på något.

Var mår dina pengar bäst?

Börja med att logga in på minpension.se och se var dina tjänstepensionspengar finns. Sen är det dags att se om du kan få ner avgiften. Privattjänstemännens valcentral Collectum erbjuder en bra möjlighet att jämföra de bolag du kan flytta till. Om du jobbar kommunalt, statligt, i landstinget eller som arbetare kan du istället använda tjänsten JämförPris som Konsumenternas försäkringsbyrå tagit fram. Där finns också en bra checklista med saker du bör kolla upp innan du trycker på knappen.

Gör så här för att flytta

  1. Logga in på collectum.se med e-legitimation. (Du kan också skriva ut en blankett som du fyller i och postar till Collectum.)
  2. Klicka på knappen ”Flytta kapital”. Välj vilket bolag du vill flytta dina pengar till och klicka på ”Bekräfta”.
  3. Inom några dagar får du uppgifter om värdet på det kapital du kan flytta.
  4. Om du vill genomföra flytten behöver du inte göra något mer. Du har tio dagar på dig att avbryta flytten om du ångrar dig.
  5. Klart!

För dig som inte är privattjänsteman

Du som är privatanställd arbetare gör din flytt hos Fora. Är du statligt anställd flyttar du hos SPV, och om du jobbar inom kommun eller landsting flyttar du antingen via Pensionsvalet eller Valcentralen. Kolla med din arbetsgivare vilken valcentral som gäller för dig.

Se till att ta tag i det här nu. Det är skönt när det är klart – jag lovar!

Hjälp, jag har ingen tjänstepension!

Postat

För några dagar sedan fick jag syn på ett blogginlägg. En ung tjej skrev att hon inte har någon tjänstepension via företaget där hon arbetar. Istället får de anställda lite högre lön som de själva får placera. Nu undrade hon hur mycket hon själv skulle sätta av till pension och vad hon i övrigt skulle tänka på. Så här svarade jag:

Hej XXX!

Smart att du tänker på tjänstepensionen! Många som får högre lön istället för tjänstepension brukar förtränga det här med pension alldeles för länge. Sen upptäcker de sent i livet att de måste spara MASSOR med pengar för att komma ikapp vännerna som haft tjänstepension via jobbet.

Så här kan du tänka: De flesta någorlunda unga som jobbar på ett företag med kollektivavtal brukar ha en tjänstepension som innebär att arbetsgivaren betalar in motsvarande 4,5% av lönen, upp till ungefär 38 500 kronor i månaden (7,5 inkomst­basbelopp). På lön över den nivån betalar arbetsgivaren in motsvarande 30 % av lönen. Att skillnaden är så stor beror på att den allmänna pensionen står för en stor del av pensions­inbetalningarna upp till just 38 500 kronor i månaden, sen får du ingenting över den nivån. Därför går tjänstepensionen in och drar hela lasset om man har turen att ha ett jobb där man tjänar mer än så.

Ett litet räkneexempel för fyra olika löner:

Lön 20 000 kr = inbetalning 900 kr / mån
Lön 30 000 kr = inbetalning 1 350 kr / mån
Lön 40 000 kr = inbetalning 2 183 kr / mån
Lön 50 000 kr = inbetalning 5 183 kr/mån

Som du ser går det ganska enkelt att räkna ut hur mycket en arbetsgivare med kollektivavtal skulle ha betalat in.

Inbetalningarna kan man kopiera, men knappast avgifterna

Det som blir svårare är att placera pengarna till lika bra villkor. De som utformar kollektivavtalen förhandlar nämligen inte bara fram hur mycket som ska betalas in, utan de upphandlar fonder och försäkringar också. Och det gör de riktigt bra. De brukar få minst 50 % rabatt jämfört med när du och jag ska köpa fonder! I kollektivavatalen brukar avgifterna därför ligga mellan 0,1 och 0,5 %. Och de låga avgifterna betyder grymt mycket för hur mycket pension det blir i slutänden när man sparar länge! Det kan du räkna på själv i en liten räknesnurra jag har tagit fram.

Idag går det att hitta bra pensionssparande till låga avgifter även utanför kollektivavtalen, men man måste se upp lite. Många bank”rådgivare” och försäkringsförmedlare säljer hellre dyra och dåliga lösningar som gynnar dem själva istället för dig. Och kom ihåg: om du inte lyckas hitta låga avgifter behöver du kompensera det med större inbetalningar för att få lika hög pension!

Vad är en ok avgift?

En tumregel när det gäller avgifter är att upp till 0,5 % i avgift är bra. Sen börjar det bli dyrt. Över 1 % är riktigt dyrt, och hur någon kan vilja betala uppåt 3 % som man får göra i vissa fond-i-fonder och förvaltningstjänster är helt obegripligt!

Vilken avkastning kan man förvänta sig?

Vad avkastningen kommer att bli framöver kan ingen veta, hur mycket expert man än är. De senaste åren har avkastningen varit fantastiskt bra i nästan alla pensionsbolag. (I Alecta tex har man fått drygt 11 % per år i genomsnitt de senaste fem åren) Men de flesta som jobbar med kapitalförvaltning tror att det kommer att se lite tuffare ut de kommande åren.

Till sist: tjänstepension är inte bara pension

Nu är vi nästan klara. En sak till bara: Utöver pensionssparande får man på ett jobb med kollektivavtal också en extra sjukförsäkring och en livförsäkring. Vad sådana försäkringar kostar att köpa själv varierar väldigt mycket beroende på hur gammal du är, om du varit mycket sjuk tidigare etc. Men du ska absolut se till att teckna sådana försäkringar! Annars blir det riktigt tufft om du blir långvarigt sjuk någon gång under livet. Och det blir ganska många av oss, även om man känner sig kärnfrisk och oövervinnerlig när man är ung. Om du vill läsa mer om hur de försäkringarna funkar i kollektivavtalet kan du göra det här:

https://www.collectum.se/sv/Privat/ITP/Sjukpension/
https://www.collectum.se/sv/Privat/Skydd/Tjanstegrupplivforsakring/

Lycka till!

/ Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta

Är det här vanligt?

Så långt mitt svar till bloggaren alltså. Så här ser det ut för en hel del anställda idag. Inte minst för unga i låglöne­branscher som verkligen behöver inbetalningar till pensionen tidigt i livet för att hinna få ihop till en bra pension.

Ungefär 90 procent av alla anställda i Sverige omfattas av kollektivavtal. Då ingår tjänstepension och man kan vara helt lugn. Men om man jobbar på ett företag utan kollektivavtal avtal måste man själv ta reda på vad som gäller. Antingen har företaget satt ihop en egen tjänstepension (som kan vara antingen jättebra och helt kass), eller så har man ingen tjänstepension alls, och då är man illa ute.

Vilka saknar tjänstepension?

I vissa branscher är det särskilt ovanligt med en bra tjänstepension. Det gäller tex i hotell- och restaurangbranschen. Men det finns också rätt flashiga branscher som ofta saknar tjänste­pension. Advokatbyråer, reklambyråer och IT-konsulter tex. De har ibland rätt höga löner istället, men jag tror att få av de anställda fattar att de behöver betala in kanske 10 000 i månaden till ett eget pensionssparande och en egen sjukförsäkring för att inte halka efter sina kompisar som jobbar på företag med kollektivavtalad tjänstepension.

Om du är osäker på vad som gäller för dig ska du gå raka vägen till din chef och fråga. I framtiden kommer det definitivt att krävas både allmän pension och tjänstepension för att få en ok total pension så se om ditt hus redan idag. Det kommer ditt framtida jag att tacka dig för!