Se till att få rätt ersättning om du blir sjuk

2018-12-202020-02-19

Att du får sjukpenning från Försäkringskassan om du blir långvarigt sjuk har du säkert koll på. Men nästan alla har rätt till mer än så. Blir du borta länge skjuter nämligen tjänstepensionen till lite extra pengar. Bra, eller hur?

Första dagen du är sjuk görs ett karensavdrag, och då får du ingen ersättning alls. Det finns till för att vi inte ska stanna hemma i onödan. Det funkar som en självrisk, kan man säga. Från den andra till den fjortonde sjukdagen har du enligt lag rätt till sjuklön från arbetsgivaren. Den motsvarar 80 procent av lönen och gäller alla anställda, oavsett vad du jobbar med.

Sjukförsäkring — De flesta blir någon gång under livet sjukskrivna mer än 14 dagar. Då kan kollektivavtalet vara guld värt. Foto: Depiction AB, Johnér bildbyrå.

Det är efter 15 sjukdagar du har glädje av att jobba på ett företag med kollektivavtal, och det gör 9 av 10 anställda i Sverige. Hur mycket pengar du får beror på vad du jobbar med. Därför ska jag visa hur det ser ut för de fyra vanligaste yrkeskategorierna, vid tre olika lönelägen. Alla belopp är hämtade från den utmärkta webbplatsen ersättningskollen.se.

Lön 25 000 kr/mån (Total ersättning från sjukdag 15-90)

Privatanställd arbetare 21 520 kr/mån
Privatanställd tjänsteman 21 360 kr/mån
Anställd i kommun och landsting 21 630 kr/mån
Statligt anställd 21 630 kr/mån

Vi kan ta den privatanställda arbetaren som exempel:

Arb 25 — Illustrationen är hämtad från ersättningskollen.se

Tack vare att det ingår en extra sjukförsäkring i kollektivavtalet betalar försäkringsbolaget AFA Försäkring ut 2 390 kr varje månad, utöver sjukpenningen från Försäkringskassan. Bra va? Och synd att så få känner till det.

Om man tjänar 25 000/mån spelar det inte så stor roll vad man arbetar med, man får ut ungefär lika mycket. Men vid högre löner börjar skillnaderna märkas:

Lön 35 000 kr/mån (Total ersättning från sjukdag 15-90)

Privatanställd arbetare 26 110 kr/mån
Privatanställd tjänsteman 30 450 kr/mån
Anställd i kommun och landsting 30 660 kr/mån
Statligt anställd 30 330 kr/mån

Lön 45 000 kr/mån (Total ersättning från sjukdag 15-90)

Privatanställd arbetare 26 110 kr/mån
Privatanställd tjänsteman 39 450 kr/mån
Anställd i kommun och landsting 39 420 kr/mån
Statligt anställd 39 090 kr/mån

För privattjänstemannen som tjänar 45 000 kommer nästan hälften av pengarna från kollektivavtalet. 16 230 av totalt 39 450 kronor är nämligen kollektivavtalad sjuklön som inte finns på företag utan kollektivavtal.

Tjm 45

Som du ser i mina exempel har privatanställda arbetare det klart sämsta sjukförsäkringsskyddet. Och dessutom: om du är privattjänsteman behöver du inte göra något för att få rätt ersättning. Då sköter din arbetsgivare allt åt dig. Men om du är arbetare eller jobbar i kommun och landsting måste du själv skicka in en anmälan till AFA Försäkring för att få de pengar du har rätt till, och det missar ungefär var femte sjuk arbetare. Att reglerna ser så olika ut tycker jag är fel och orättvist.

Oavsett vad du jobbar med är de här extrapengarna utöver Försäkringskassans ersättning ett viktigt tillskott om du blir sjuk. Därför är det synd att så få känner till dem. Tänk om arbetsgivarna var lite bättre på att berätta om de fina förmåner som ingår i tjänstepensionen!

Gå gärna in på ersättningskollen.se och se vad som gäller för dig.

Ska pensionärer verkligen ha rösträtt?

2018-12-172019-02-18

Idag flaggar vi i Sverige för införandet av en allmän och lika rösträtt. För precis 100 år sedan – den 17 december 1918 – fattade Sveriges riksdag beslut om att bli en modern demokrati genom att tillämpa principen en medborgare – en röst. Men var rösträtten verkligen så där härligt inkluderande?

Svenska flaggan — Flaggan i topp för den fria, allmänna och lika rösträtten som fyller 100 år idag. Det är första gången någonsin som en flaggdag bara förekommer vid ett enda tillfälle.

Kvinnor tilläts nu äntligen att få delta i valen, men även efter riksdagsbeslutet fanns det ett antal trösklar att kliva över innan man var välkommen in i röstlokalen. Du skulle senast på valdagen vara 23 år fyllda, du fick inte vara försatt i konkurs, du fick inte vara straffad för brottslighet, du skulle som man ha gjort värnplikten och du fick inte vara föremål för fattigvård.

Det där sista ställde till det ordentligt för många av landets gamla. Det sociala skyddsnätet i Sverige var på den tiden väldigt grovmaskigt, och de flesta som inte kunde arbeta var tvungna att förlita sig på släktingar och omgivningens allmosor. Om du saknade släktingar med vilja och förmåga att försörja dig på gamla dar var du hänvisad till fattigvården. Och i och med det – tji rösträtt.

Skälet till den inskränkningen var att den som stod i beroendeställning till någon inte ansågs kunna fatta fria beslut. Visserligen finns det fortfarande inskränkningar i den svenska rösträtten (de viktigaste är att ha fyllt 18 år och ha ett svenskt medborgarskap), men vi ska nog vara glada att vi numera inte håller lika hårt på det finansiella oberoendet. Med det resonemanget skulle ju inte bara många pensionärer utan även alla vi som har bostadslån kunna stängas ute. Och med ett sånt regelverk skulle det bli glest i vallokalen – när nästa val nu hålls.

Heja Sverige och heja demokratin!

Bloggbyline

Varför så olika regler när man blir sjuk?

2018-12-072020-02-13

Den som är arbetare eller jobbar i kommun och landsting måste själv se till att få rätt ersättning vid sjukdom. För privattjänstemännen ordnar arbetsgivaren allt det där. Ska vi verkligen göra skillnad på folk och folk på det sättet?

Idag skriver bland andra Svenska Dagbladet att man måste komma ihåg att anmäla sig till AFA Försäkring om man blir långvarigt sjuk. Privatanställda arbetare ska sjukanmäla sig efter 15 dagars sjukskrivning, kommunanställda efter 91 dagar. Det här är det många som missar såklart. Det kan ”i runda slängar handla om 20 procent av de anställda som missar tjänstepensionspengar man har rätt till” står det i artikeln.

Lätt att missa sjukanmälan — Arbetare och anställda i kommuner och landsting måste själva anmäla sig sjuka. Privattjänstemännen slipper tänka på det.

Det är inte så konstigt att många inte har en susning om att man ska kontakta AFA Försäkring. Den som är långvarigt sjuk har ju sitt fulla fokus på att bli frisk igen, och det brukar vara mycket nog att skicka in rätt papper till arbetsgivaren och Försäkringskassan. Men att glömma en anmälan till AFA kan bli dyrbart på lång sikt. Förutom ersättning under sjuktiden ordnar AFA nämligen så att det kommer in pengar på ditt tjänstepensionskonto även under sjuktiden. På försäkringsspråk heter det att din premiebefrielseförsäkring träder in och sköter inbetalningarna istället för arbetsgivaren.

Det som stör mig är att de privatanställda tjänstemännen inte behöver hålla koll på det här själva. I deras fall är det nämligen arbetsgivaren som sköter anmälningarna. Tjänstemännen har alltså en sak mindre att hålla reda på när de blir sjuka. Lyxigt va?

Varför ska det vara svårare för arbetare och kommunanställda att få rätt ersättning och rätt försäkringsskydd? Här behöver de arbetsgivarorganisationer och fackförbund som förhandlat fram den fina förmånen fixa nya rutiner. Försäkringar ska alltid vara så o-krångliga som möjligt. Särskilt de som ska skydda den som är sjuk.

Läs också Se till att få rätt ersättning om du blir sjuk.

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta: