Ska alla få lika mycket i pension?

Publicerat den

Är pension en del av äldrevården eller en är det inkomstförsäkring? Det behöver vi bestämma oss för. Nu.

I helgen skrev Anna Dahlberg en ledare i Expressen om att januaripartierna  tycks skissa på omvälvande förändringar av det svenska pensionssystemet. Tanken är att pensionerna ska höjas ”för vanliga löntagare år 2021” och att det ska ske ”över statsbudgeten”. Det låter såklart bra. Vem vill inte att våra äldre ska få det lite bättre ekonomiskt på ålderns höst?

Tyvärr finns det flera allvarliga problem med en sån plan:

  1. Sedan 25 år tillbaka står pensions­systemet finansiellt sett på egna ben. Visserligen har den automatiska så kallade bromsen slagit till vid ett par tillfällen och sänkt pensions­uppräkningarna något. Men den automatiska balanseringen av in- och utbetalningar har också säkerställt att pensionssystemet inte blir en Ebberöds bank, dvs att utbetalningarna över tid börjar överstiga tillgångarna. Det är att långsiktigt ta ansvar. Om vi nu skulle börja ta pengar från statsbudgeten öppnar vi Pandoras ask. Då kommer nivån på pensionerna sannolikt att börja pendla upp och ner med konjunkturerna och det stats­finansiella utrymmet. Är det så vi vill ha det?
  2. Pensionärernas andel av befolkningen blir allt större, och deras andel av valmanskåren växer i motsvarande grad. Då ska de rimligen också få ett större politiskt inflytande. Men om vi ger våra politiker möjlighet att kortsiktigt börja ösa pengar ur statskassan över pensionssystemet finns det en uppenbar risk att de på så sätt börjar köpa pensionärsröster. Det är lätt att på kort sikt lova guld och gröna skogar för att bli (åter-)vald, en helt annan sak att kunna leverera det man lovat på 20, 30, 40 års sikt. I många länder har överbudspolitik på pensionsområdet lett till svåra ekonomiska kriser. Även i Sverige faktiskt. Det ohållbara ATP-systemet var en starkt bidragande orsak till den ekonomiska krisen i Sverige på 90-talet.
  3. Idag finns en övre gräns för vilken lön som kan ligga till grund för den allmänna pensionen. I år, 2019, är den gränsen lite drygt 43 000 kr i månaden. Högre lön än så ger inte mer allmän pension (trots att staten tar betalt för pensioner på hela lönen.) När man nu vill förstärka grundskyddet i den allmänna pensionen (genom bl.a. en höjning av Garantipensionen) och dessutom via statsbudgeten höja pensionen ”för vanliga löntagare” närmar vi oss ett läge där alla kommer att få lika stor allmän pension, oavsett vad vi gjort i livet och oavsett hur mycket vi betalat in till systemet.

Är det ett problem? Inte nödvändigtvis. Det finns länder där man ser den allmänna (statliga) pensionen som en del av äldrevården snarare än som en inkomstförsäkring på äldre dar. Äldrevård ges ju åt alla på lika villkor, oavsett hur våra inkomster sett ut genom livet. Så skulle vi kunna se på saken även i Sverige. Vi skulle till exempel kunna ge alla 12 600 kronor i månaden (före skatt) vilket är den genomsnittliga allmänna pensionen i Sverige just nu. Men det skulle vara ett rejält lappkast från den tanke om inkomstgrundad pension som vi haft i Sverige så länge någon kan minnas. Den här problematiken lyfte Pensions­myndighetens generaldirektör Daniel Barr i en mycket bra debattartikel redan första dagen på jobbet. Hans viktiga frågor står ännu obesvarade.

Ska det löna sig att ha jobbat?

Redan idag är det så kallade respektavståndet minimalt. Med det menas hur mycket det skiljer i pension mellan den som arbetat ett långt yrkesliv med låg eller genomsnittlig lön jämfört med den som inte jobbat alls. För den som saknar tjänstepension lönar det sig knappast att arbeta ur pensions­synpunkt. Det skiljer bara någon tusenlapp efter skatt. Om den allmänna pensionen nu ska höjas genom att skattebetalarna skjuter till pengar kommer den skillnaden sannolikt att försvinna helt. Känns det bra i magen? Ska det inte löna sig det allra minsta att ställa väckarklockan på 06.00 fem dagar i veckan i 40 års tid?

Stärk pensionssystemet istället

Istället för att kortsiktigt börja ösa skattepengar över pensionerna behövs en förstärkning av själva pensions­systemet, menar jag. I första hand genom en återställning av nivån på inbetalningarna från 17,21 till 18,5 procent. Det kan låta lite men skulle innebära att dagens pensionärer får sin inkomstpension höjd med ungefär 900 kronor i månaden. Motsvarande siffra för dagens unga skulle bli 1 500 kronor, allt enligt beräkningar av försäkrings­facket Forena.

Det skulle alltså stärka pensionerna för alla och innebära att den allmänna pensionen tar igen lite av den mark den förlorat till tjänstepensionerna. Medan de flesta tjänstepensioner har stärkts rejält på senare år har den allmänna pensionen inte reviderats alls sedan sekelskiftet. Det är dags för det nu.

Pengarna finns (men används till annat)

Kostnaden för en sådan reform behöver inte innebära mera pålagor för arbetsgivarna. Omfördela istället den del av arbetsgivaravgiften som heter allmän löneavgift (hela 11,62 procent på alla arbetsinkomster i landet). Denna avgift går idag direkt in i statskassan istället för användas till försäkringar och pensioner som det ursprungliga syftet var. Pengarna finns, och en bättre allmän pension behövs. Nu krävs det bara lite politiskt mod för att få saker att hända.

Alectas pensionsekonom Staffan Ström

 

 

 

Hjälp – jag har ingen tjänstepension!

Publicerat den

Det här är en uppdatering av ett blogginlägg som publicerades första gången 2017. Alla siffror och belopp i inlägget har uppdaterats till 2021 års nivåer. 

För några dagar sedan fick jag syn på ett blogginlägg. En ung tjej skrev att hon inte har någon tjänstepension på företaget där hon arbetar. Istället får de anställda lite högre lön som de själva får placera. Nu undrade hon hur mycket hon själv skulle sätta av till pension och vad hon i övrigt skulle tänka på. Så här svarade jag:

Hej XXX!

Smart att du tänker på tjänste­pensionen! Många som får högre lön istället för tjänstepension brukar förtränga pensionen alldeles för länge. Sen upptäcker de sent i livet att de måste spara MASSOR med pengar för att komma ikapp vännerna som haft tjänstepension via jobbet.

De flesta någorlunda unga som jobbar på ett företag med kollektivavtal har en tjänstepension som ser ut såhär: Arbetsgivaren betalar in 4,5% av lönen upp till nivån 7,5 inkomstbasbelopp (det är 42 625 kronor i månaden år 2021). På lön över den nivån betalar arbetsgivaren in 30 % av lönen. Att skillnaden är så stor beror på att den allmänna pensionen står för en stor del av pensions­inbetalningarna upp till just 7,5 inkomstbasbelopp. Över den nivån får du ingenting. Därför går tjänste­pensionen in och drar hela lasset om du har turen att ha ett jobb där du tjänar mer än så.

Vid sex olika lönenivåer ser det ut såhär:

Lön 20 000 kr = inbetalning 900 kr / mån
Lön 30 000 kr = inbetalning 1 350 kr / mån
Lön 40 000 kr = inbetalning 1 800 kr / mån
Lön 50 000 kr = inbetalning 4 131 kr/mån
Lön 60 000 kr = inbetalning 7 131 kr/mån
Lön 80 000 kr = inbetalning 13 131 kr/mån

Som du ser går det ganska enkelt att räkna ut hur mycket en arbetsgivare med kollektivavtal skulle ha betalat in.

Inbetalningarna kan man kopiera, men knappast avgifterna

Det som blir svårare är att placera pengarna till lika bra villkor. De som utformar kollektivavtalen förhandlar nämligen inte bara fram hur mycket som ska betalas in, de prutar på fonder och försäkringar åt dig också. Och det gör de riktigt bra. I kollektivavtalen brukar avgifterna ligga mellan 0,1 och 0,5 % istället för mellan 1,0 och 1,5 % som det ofta kostar annars. Och de låga avgifterna betyder grymt mycket för hur mycket pension det blir i slutänden när man sparar länge! Det kan du se själv i en liten räknesnurra jag har tagit fram.

Idag går det att hitta bra pensions­sparande till låga avgifter även utanför kollektivavtalen, men då måste du se upp lite. Många bank”rådgivare” och försäkringsförmedlare säljer hellre dyra lösningar som gynnar dem själva. Och kom ihåg: om du inte lyckas hitta låga avgifter behöver du kompensera det med större inbetalningar för att få lika hög pension!

Vad är en ok avgift?

En tumregel när det gäller avgifter är att upp till 0,5 % i avgift är bra. Sen börjar det bli dyrt. Över 1 % är riktigt dyrt, och hur någon kan gå med på att betala uppåt 2,0-2,5 % som man får göra i vissa fond-i-fonder och förvaltningstjänster är helt obegripligt. Den avgift du ska leta efter heter årlig avgift.

Vilken avkastning kan man förvänta sig?

Vad avkastningen kommer att bli framöver kan ingen veta, hur mycket expert man än är. De senaste åren har avkastningen varit fantastiskt bra i nästan alla pensionsbolag. Men de flesta som jobbar med kapitalförvaltning tror att det kommer att se lite tuffare ut de kommande åren. Fem, sex procent om året kan vara rimligt att förvänta sig framåt, även om det under enskilda år kommer att variera rejält både uppåt och neråt.

Till sist: tjänstepension är inte bara pension

Nu är vi nästan klara. En sak till bara: Utöver pensionssparande får du på en arbetsplats med kollektivavtal också en extra sjukförsäkring och en liv­försäkring. Vad sådana försäkringar kostar att köpa själv varierar väldigt mycket beroende på hur gammal du är, om du varit sjukskriven tidigare och så. Men du ska absolut se till att teckna sådana försäkringar! Annars blir det riktigt tufft om du blir långvarigt sjuk någon gång under livet. Och det blir ganska många, även om man känner sig kärnfrisk och oövervinnerlig när man är ung. Om du vill läsa mer om hur försäkringarna i kollektivavtalet funkar kan du göra det här:

Om ersättning vid sjukdom
Om livförsäkring

Lycka till!

/ Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta

Är det här vanligt?

Så långt mitt svar till bloggaren alltså. Och så här ser det ut för ganska många idag. Inte minst för unga i låglöne­branscher som verkligen behöver inbetalningar till pensionen tidigt i livet för att hinna få ihop till en bra pension.

Ungefär 90 procent av alla anställda i Sverige omfattas av kollektivavtal. Då ingår en bra tjänstepension och du kan vara helt lugn. Men om du jobbar på ett företag utan kollektivavtal måste du själv ta reda på vad som gäller. Antingen har företaget satt ihop en egen tjänste­pension (som kan vara allt ifrån jättebra till helt kass), eller så har du ingen tjänstepension alls och då är du illa ute.

Vilka saknar tjänstepension?

I vissa branscher är det extra ovanligt med en bra tjänstepension. Det gäller tex hotell- och restaurangbranschen. Men advokatbyråer, reklambyråer och IT-konsulter saknar också ofta tjänstepension. De har ibland rätt höga löner istället, men jag tror inte att de anställda fattar att de behöver betala in kanske 10 000 i månaden till ett eget pensionssparande och en egen sjukförsäkring för att inte halka efter sina kompisar på företag med kollektivavtal.

Om du är osäker på vad som gäller för dig ska du gå raka vägen till din chef och fråga. I framtiden kommer det definitivt att krävas både allmän pension och tjänstepension för att få en ok total pension. Så se om ditt hus redan idag. Det kommer du att tacka dig själv för i framtiden.byline_ny

En låg avgift vässar ditt sparande

Publicerat den

Idag presenterade pensionsbolaget AMF sin årliga genomgång av vilka avgifter som tas ut när du sparar i fonder. De har gått igenom mer 4 200 fonder (!), och visar att avgifterna sakta sjunker, både när det gäller aktiefonder, räntefonder och blandfonder. Men avgifterna är fortfarande på tok för höga menar jag, och det finns en kategori som går åt helt fel håll: Fond-i-fonder. De är ofta svindyra (och dåliga) redan från början och har nu blivit ännu dyrare. Varning – verkligen! – för den kategorin alltså.

Varför är det viktigt med en låg avgift?

Det är lätt att tro att det inte spelar någon roll om en fond kostar 0,4 eller 1,4 procent. Det låter ju så lite. Eller hur? Men grejen är att avgiften tas ut på hela sparkapitalet – inte bara på avkastningen – år efter år efter år. Dessutom hade varenda krona som försvinner i avgift kunnat stå kvar och växa till sig med ränta-på-ränta om inte förvaltaren hade lagt rabarber på dem. Tillsammans gör det att varje tiondels procent i avgift får en enorm betydelse. En procentenhets högre avgift gör att din pension minskar med omkring en fjärdedel om du sparar i 40 år. En låg avgift vässar alltså ditt sparande rejält. Särskilt om du är ung och ska spara länge.

Vad kostar fonder?

AMF har tittat på vad fonder i genomsnitt kostar när man sparar privat. Inom premiepensionen (PPM) och tjänstepensionen finns det ofta stora rabatter på avgifterna, men AMF har alltså tittat på vanligt privat sparande.

Per 2018-12-31. Alternativa investeringar avser tex hedgefonder, trygghets/garantifonder, råvarufonder, optionsfonder och konvertibelfonder. Källa: AMF

Vad är ett bra pris för en fond?

Jag har en enkel tumregel: Upp till 0,5 procent i avgift är ok, sen börjar det bli dyrt. Över 1 procent i avgift är riktigt dyrt. Låter det tufft? Det är det inte. Numera finns det gott om riktigt bra fonder som kostar mindre än 0,5 procent. Och det här börjar allt fler förstå. Det ser man också i AMF:s genomgång. De fonder som folk faktiskt har placerat pengar i har nämligen lägre avgifter än snittet. Bra där Svensson!

Men kvalitet kostar har man ju hört?

I många andra sammanhang får du oftast lite bättre kvalitet genom att gå upp i pris. Ett par byxor för 1 000 kronor är nog bättre sydda än de för 300 kronor, en maträtt för 300 kronor är nog gjord på bättre råvaror än den för 100 kronor osv. Men när du betalar ett högre pris för ditt sparade innebär det ju att själva produkten – sparandet – istället dräneras. Det blir mindre kvar av det du ville köpa helt enkelt. Att betala höga avgifter lönar sig därför bara om du är helt säker på att den du köper fonden av är ruskigt mycket bättre på att utföra sitt jobb än tusentals andra förvaltare som försöker göra samma sak. Det är inte omöjligt men osannolikt. Över tid är det ytterst få i världen som har lyckats med det.

Ta reda på vilka avgifter du betalar

Om du läst ända hit har du koll på att det här med avgifter är viktigt. Därför tycker jag att du ska kolla upp vilka avgifter du betalar för ditt sparande. Nu. Med en gång. Jag tycker att sajten fondkollen.se ger en bra överblick. Den drivs av Fondbolagens förening och vill inte sälja nåt till dig, bara ge överblick. Sök fram den fond eller de fonder just du sparar i och klicka på namnet. Då får du fram vilken årlig avgift du betalar. Du ser också hur bra fonden presterat jämfört med andra fonder i samma kategori. Pris och prestandakoll på ett och samma ställe alltså. Smart.

Inom tjänstepensionen är avgifterna mycket lägre

De fonder man kan välja mellan i sin kollektivavtalade tjänstepension får man ruskigt bra rabatter på. De fonder privattjänstemännen kan välja mellan har t.ex. avgifter som är mindre än en tredjedel jämfört med exakt samma fonder på den öppna marknaden. Sedan 2007 har avgifterna pressats med 78 procent. Det säger en del om hur feta marginaler det finns på fondmarknaden. Om du vill kolla upp dina tjänstepensionsfonder gör du det bäst hos Konsumenternas försäkringsbyrå. Även det är en riktigt bra sajt.

Dina pengar är dina

Ibland får jag mejl från någon som tycker att jag tjatar för mycket om avgifter. Då brukar jag svara att så länge det finns människor som blir av med hundratusentals kronor i avgifter (oftast utan att veta om det) kommer jag att fortsätta tjata. Jag tycker nämligen att dina (pensions-)pengar ska hamna i din plånbok, inte i någon annans. Så enkelt är det.

Bloggförfattaren Staffan Ström