Pensionsmyter: ”När man blir pensionär blir man fattig”

Postat

Nej, alla blir inte fattiga av att gå i pension. Visst finns det äldre som har väldigt låg pension, men det finns också de som har rejäla pensioner och stora förmögenheter. Och de allra flesta befinner sig på skalan däremellan. Därför är det fel att sätta likhetstecken mellan ”pensionär” och ”fattig”.

Bild på Staffan Ström

Vem är det egentligen som riskerar att få låg pension, kanske rent av så låg att du räknas som fattig? Det är i första hand du som:

  • Jobbat mycket deltid
  • Har få år på arbetsmarknaden
  • Under många år saknat tjänstepension
  • Tar ut din pension extra tidigt

Då får du vara beredd att antingen spara ihop en del på egen hand eller jobba några år extra. Pensionen bygger nämligen på den livsinkomst du haft, och om den varit låg kommer även pensionen att bli låg. I värsta fall så låg att du blir fattig.

Kanske inte så illa ändå?

De allra flesta kommer faktiskt att klara sig helt ok på pensionen. Färsk statistik från Pensionsmyndigheten visar att de som går i pension nu i genomsnitt får 80 % av den tidigare inkomsten i pension. Det har jag berättat om i ett tidigare inlägg. Och var fjärde person får faktiskt en högre inkomst som pensionär jämfört med inkomsten tidigare i livet. Det gäller i första hand låginkomsttagare.

Som låginkomsttagare blir man inte fattig som pensionär.
Låginkomsttagare får ofta högre inkomst – inte lägre – när de går i pension. Källa: Fackförbundet Forena.

Det här nämns sällan i debatten. Det pratas ofta om fattig­pensionärer, men hur ofta har du hört talas om fattig­inkomst­tagare? Aldrig, gissar jag. Trots att de är många fler!

Vem är egentligen fattigpensionär?

Låt oss titta lite närmare på det här med fattigpensionärer. Vad och vilka är de egentligen? Ofta syftar man på det EU kallar ”personer med låg ekonomisk standard”. Det är ett relativt mått som anger hur många hushåll som har en disponibel inkomst på mindre än 60 procent av landets median­inkomst. 2019 motsvarade det en inkomst på 12 300 kronor i månaden efter skatt. 2017 fanns det enligt den definitionen 245 000 personer i gruppen 65 år och äldre (162 000 kvinnor och 83 000 män) som var ”fattig­pensionärer”. Det motsvarar en andel på omkring 12 procent av pensionärerna vilket är något mer än i de andra nordiska länderna men ungefär i nivå med EU-snittet eller något under.

Bra löneutveckling en bov i dramat

Pensionär är inte liktydigt med fattig
Bra löneutveckling har gjort att löntagarna dragit ifrån.

En viktig anledning till att andelen fattig­pensionärer enligt den här relativa definitionen har ökat är att svenska löntagare haft mycket stark real­löne­utveckling den senaste 25 åren. Pensionärernas köpkraft har i sig inte minskat, men deras arbetande yngre vänner har dragit ifrån inkomst­mässigt, vilket gjort att pensionärerna relativt sett halkat efter. Den bakom­liggande drivkraften är alltså egentligen något bra; att vi har blivit ett rikare land. Men det har inte gynnat de redan pensionerade i samma utsträckning som de arbetande.

De riktigt fattiga är lyckligtvis få

Om vi istället tittar på hur många som lever i ”materiell fattigdom”, dvs har svårt att klara de nödvändigaste utgifterna, är mindre än en procent av de svenska pensionärerna fattiga. Det är bäst i Norden och väldigt få jämfört med EU-snittet på 8%.

Och de med allra minst ekonomiska resurser är faktiskt folk mitt i livet. I åldrarna 25–65 lever 4,7% i materiell fattigdom. I åldrarna 65–74 är det 1,4 % och i åldrarna 75–84 bara 0,6%. Varför skrivs det så sällan om fattig­inkomst­tagarna?

Vad tjänar folk egentligen?

En annan ögonöppnare blev, åtminstone för mig, den stora studie Alecta gjorde i samarbete med Statistiska Centralbyrån (SCB) förra året. Vi var lite trötta på alla teoretiska beräkningar och bestämde oss för att ta reda på hur de verkliga inkomsterna för svenskar i åldrarna 55-85 år faktiskt ser ut. Två saker förvånade mig.

Många är ”jobbonärer”

Den första är hur många det är som är som både tar ut pension och jobbar samtidigt. Titta på den här bilden:

Man blir inte fattig av att gå i pension

Den visar vad samtliga svenskar mellan 55 och 85 års ålder livnär sig på. Fram till drygt 60 års ålder får nästan alla sin inkomst från arbete. Sen börjar vissa ta ut pension. Men titta på hur stort det ljusblå fältet är! Det visar hur många det är som har inkomst från både lön och pension. Var tredje 68-åring, var femte 72-åring och var tjugonde 80-åring (!) jobbar i någon utsträckning idag. Och det fina är att de allra flest av dem inte jobbar för att måste utan för att de vill.

Pension är ingen ekonomisk ättestupa

Ännu mer förvånad blev jag när jag såg hur långsamt inkomsten faller. Ibland får man intrycket att inkomsten rasar när man går i pension. Men tack vare kombina­tionen pension och arbete och pensions­nivåer som ofta är bättre än det påstås är pensionen för de flesta ingen ekonomisk ättestupa. Inkomsterna sjunker i själva verket ganska odramatiskt under en lång följd av år.

Att bli pensionär är inte samma sak som att bli fattig.
En ganska odramatisk resa mot en lägre inkomst på äldre dagar. Källa: SCB

Bilden ovan visar inkomsten för ungefär 3 miljoner svenskar mellan 55 och 85 års ålder. Det betyder att de som nu är 85 år lämnade arbetsmarknaden för kanske 20 år sedan, och sedan dess har real­löne­utvecklingen varit stark. Deras pensioner hade varit klart högre om de hade gått i pension med dagens löneläge. För att komma ifrån den generations­effekten valde vi att dessutom följa en enskild årskull för att se hur deras individuella inkomster förändrats över tid.

Vi valde den senaste årskull vi kunde få data på fram till 75 års ålder, årskullen 1941. Vad vi såg var att deras inkomst­utveckling är ännu mera odramatisk. Deras inkomst i 75-årsåldern skiljer sig väldigt lite från den de hade 13 år tidigare, när de fortfarande arbetade.

Pensioner är inte gratis …

Så nej, pensionen innebär inte automatiskt att du blir fattig. Men inkomsten går ner när man slutar arbeta, det får man vara beredd på. Och det är nog så det ska vara. Att ha pension på samma nivå som lönen kräver ett rejält mycket större tvångs­sparande via den allmänna pensionen och tjänste­pensionen under yrkesåren jämfört med idag. Är vi verkligen beredda att avstå en rejäl andel av vår lön för att uppnå det?

Sammanfattning

Visst finns det äldre som har riktigt låga pensioner, inte tu tal om det. Men de är färre än man kanske tror. För de flesta är pensionen faktiskt ingen ekonomisk ättestupa utan en ganska stillsam process där inkomsten gradvis sjunker. Och genom att amortera ner sina lån, se över onödiga utgifter och kanske ha ett eget sparande behöver en lite lägre inkomst inte slå så hårt. Själv är jag övertygad om att att mina utgifter kommer att vara klart lägre när jag gått i pension jämfört med idag när två tonårsdöttrar bor hemma och vi behöver två bilar i familjen. Ekonomin på äldre dar är ju inte bara en fråga om inkomst utan även om utgifter. Ett liv i balans- både själsligt och ekonomiskt – är det liv vi drömmer om. Eller hur?

Bloggförfattaren Staffan Ström

Det här är det fjärde inlägget av fem i en serie om de vanligaste pensionsmyterna. Prenumerera gärna på min blogg så missar du inte nästa inlägg.

2 reaktioner till “Pensionsmyter: ”När man blir pensionär blir man fattig””

  1. Pensionssystemet för de som är födda före 51 (tror jag), har ju en bättre pension än senare födda, detta pga systemet som infördes på nittiotalet, möjligen blir det annorlunda i framtiden, att tänka på när man gör diagram/jämförelse mm, det nya gäller fullt ut om man är född 54 och senare har jag för mej, kan detta vara riktigt?, Mvh JanS

    1. Hej Jan!

      De som är födda 1937 och tidigare har helt och hållet det gamla allmänna pensionssystemet som bestod av Folkpension och ATP (Allmän TilläggsPension). De som är födda 1938-1953 har en mix av det gamla och det nya pensionssystemet, som består av inkomstpension och premiepension. De som är födda 1954 och senare, slutligen, har det nya pensionssystemet fullt ut.

      Det fördelaktiga med det gamla ATP-systemet var att man såg till inkomsten under de 15 bästa åren i livet när pensionen skulle fastställas. Det gjorde att deltidsarbete, arbetslöshet, perioder av sjukdom och sådant kunde ha väldigt liten inverkan på pensionen. Å andra sidan gjorde den generösa konstruktionen att det ofta betalades ut mycket mer än vad som hade betalats in, och det gjorde ATP-systemet ohållbart i längden. Särskilt när livslängden ökade rejält; den allmänna pensionen betalas ju alltid ut livslångt, hur långt livet än blir.

      Dagens allmänna pension bygger istället på livsinkomsten. Varje krona vi tjänar in (och betalar skatt på) ger oss en pensionsrätt. Man kan säga att det är ”rakare rör” mellan in- och utbetalningar. Det är på sätt och vis ett rättvisare men framförallt hållbarare system. Med en tydlig nackdel: Det slår hårdare mot den som haft perioder av lägre inkomst under livet.

      Här finns mer att läsa om tilläggspension, alltså den allmänna pension som gäller för födda 1938-1953: https://www.pensionsmyndigheten.se/forsta-din-pension/sa-fungerar-pensionen/tillaggspension-fran-det-gamla-pensionssystemet

      /Staffan

Kommentera gärna inlägget!