Traditionell försäkring eller fondförsäkring?

Publicerat den

En av de vanligaste frågorna jag får är vad det är för skillnad mellan traditionell försäkring och fondförsäkring. Häng med så berättar jag.

Det korta svaret är:

Traditionell försäkring passar dig som:

  • vill slippa välja placeringar själv
  • inte vill lägga tid och energi på sparandet
  • vill ha mindre svängningar i värdet
  • vill ha en garanti

Fondförsäkring passar dig som:

  • vill välja placeringsinriktning själv
  • vill vara mer engagerad i ditt sparande
  • vill ha en högre aktieandel
  • accepterar att värdet kan svänga mycket

Många känner instinktivt för antingen det ena eller andra. I så fall kan du sluta läsa här.

Eller så vill du veta mer? Kul! Då kikar vi lite närmare på alternativen.

Vad är en fond?

En fond är en fruktkorg, kan man säga. I den korgen läggs de frukter (värdepapper) man egentligen investerar i. Den vanligaste typen av fond är aktiefonden. I den samlas ett antal aktier som valts ut beroende på vilken inriktning fonden har. Ofta ser man redan på namnet vilken typ av aktier som fonden investerar i. En Sverigefond investerar i svenska bolags aktier. En fond som heter Tillväxt­marknad investerar i bolag som finns just på avlägsna tillväxt­marknader osv.

Traditionell försäkring vs fondförsäkringDet finns också ränte­fonder som inte alls investerar i aktier utan i olika typer av ränte­papper, och bland­fonder som investerar i både räntor och aktier.  Det totala utbudet av fonder är enormt. Tusentals ”fruktkorgar” ger den som verkligen vill shoppa runt alla möjlighet att hitta en egen profil på sitt sparande.

Vad är en traditionell försäkring?

En traditionell försäkring – eller ”trad” som det ibland förkortas – investerar i flera olika tillgångar. Vanligast är aktier, fastigheter och olika typer av räntepapper men allt oftare ingår också sånt som kallas ”alternativa placeringar”, till exempel infrastruktur. Genom att investera i flera olika tillgångar minskar risken i sparandet. Om börsen viker nedåt kan värdet på t.ex. fastigheter och räntor ibland hålla emot och minska tappet. Det omvända gäller förstås också – om ett tillgångsslag sticker iväg rejält bromsas avkastningen lite av de övriga. Svängningarna i värdet blir därför ofta mindre än hos rena aktiefonder. Det är en nackdel i tider då börsen går starkt och en fördel när börsen går dåligt.

Förr var det vanligt att traditionella försäkringar hade en garanterad avkastning på några procent om året. Om du har en sådan gammal ”trad” kan det finnas skäl att vara rädd om den, för det löftet gäller i så fall fortfarande. Idag kan pensions­bolagen på grund av det låga ränteläget inte utlova någon årlig avkastning på förhand längre. Därför är det vanligaste i dagens traditionella försäkringar att man får en Pengarna tillbaka-garanti. Det kan kännas tryggt för den som bränt sig på börsen nån gång, men man ska inte överdriva värdet av garanti över långa spartider tycker jag.

Färdigförpackad försäkring eller gör-det-själv

Den största skillnaden mellan fond och traditionell försäkring numera är att det är pensions­bolaget som sköter placeringarna om du väljer ”trad” medan du själv sköter placerings­­inriktningen om du väljer fonder. Vad som är bäst för dig beror helt på hur aktiv du vill vara och hur starkt du tror på din förmåga att hitta egna placeringar.

Mer risk – både bra och dåligt

Genom att välja rena aktiefonder ökar du risken i ditt sparande jämfört med att välja traditionell försäkring. Det kan låta farligt, men det är det inte. Risk borde i det här samman­hanget egentligen heta variation istället tycker jag. Ökad risk innebär alltså att värdet kan svänga betydligt mera, både uppåt och nedåt. Vissa tycker om de möjligheter det innebär, andra får svårt att sova om natten.

Den som är ung kan gott ha lite mer risk/variation i sitt sparande medan den som är lite äldre kanske vill ta ner svängningarna. Men kom ihåg att målsnöret inte går på pensionerings­­dagen. De flesta kommer att ha pengar under förvaltning i minst 20 år till!

Traditionell försäkring vs fondförsäkring och dess avgifter

Som alltid när det handlar om långsiktigt sparande gäller det att ha koll på de avgifter du betalar. Min enkla tumregel är: Upp till 0,5 procent i årlig avgift på kapitalet är bra. Sen börjar det bli dyrt. Över 1 procent är riktigt dyrt. Redan vid 1 procents avgift försvinner nämligen en femtedel av dina pensions­pengar om du sparar i 40 år. Testa gärna själv att laborera med olika avgifter!

Vad är det då du betalar för? Dels är det fond- eller pensions­bolagets administrations­­kostnader: lokaler, löner, IT-system, utskick och såna saker. Inte så spännande direkt. Vad som däremot känns mer motiverat att betala för är den stora kunskap många fond- och pensions­bolag har om marknads­utsikter, valutor, konjunkturer och annat som kan påverka avkastningen. De använder det kunnandet och djupstuderar sedan enskilda företags resultat- och balans­räkningar för att skapa sig en uppfattning om vilka aktier de tror har bäst chanser att ge bra avkastning till rätt risk över tid. På samma sätt studerar de ränte- och fastighets­marknaderna.

Det märkliga är att gör-det-själv-varianten (fond alltså) ofta är dyrare än den färdig­förpackade traditionella försäkringen. Konstigt.

Aktiv förvaltning eller index?

Det jag beskrev i stycket ovanför gäller för de fond­­förvaltare och pensions­bolag som jobbar med ”aktiv förvaltning”. Med de menas att de handplockar frukter till sina fruktkorgar. Andra förvaltare jobbar med det som kallas index­förvaltning. De handplockar inte utan köper istället in frukt i stora partier. En Sverige­indexfond t.ex. köper in sig i alla de stora börsbolagen i Sverige. Att göra så blir såklart billigare, vilket ofta (men inte alltid!) avspeglar sig i en lägre avgift. Båda förvaltnings­­stilarna har anhängare och kritiker. Vissa menar att en skicklig förvaltare lätt kan slå marknads­­genomsnittet. Andra menar att det över tid är nästan omöjligt att slå alla andra som försöker åstadkomma precis samma sak.

Jag tror personligen på aktiv förvaltning. Men ofta tar aktiva förvaltare ut alldeles för höga avgifter, och då går hela mervärdet till förvaltaren istället för till dig. Som alltid – håll koll på avgiften.

Vad händer om man inte väljer alls?

Inom alla de stora kollektiv­avtalade tjänste­pensionerna får man automatiskt en traditionell försäkring om man inte vill/orkar/kan välja själv. På så sätt får även de som inte är så engagerade i sitt sparande en bra pension.

Bloggförfattaren Staffan Ström