Pensionstips för dig som är chef

Publicerat den

Idag ska vi tvätta bort bekymmers­­rynkan. Pension är ju att få pengar trots att man inte jobbar. Hur kan nån tycka att det är trist? Jag menar – om det nu är kul att få pengar när man jobbar, hur kan det då vara trist att få pengar när man inte jobbar?

Egentligen vill jag inte nämna P-ordet eftersom det får nytt liv varje gång det används. Men idag måste vi prata om det här med Pensions­­ångest. Hur kommer det sig att så många får något bekymrat i blicken när det pratas pension? Hur är det med dig: Får du dåligt samvete eller tycker du att det doftar frihet när det pratas pension?

Den otäcka månadslönen

Tänk om vi resonerade likadant om vår lön som vi gör kring pensionen. Hur skulle det låta?

”Nä, det där med lön, det har jag ingen koll på.”

”Det där med pengar den 25:e, det har jag aldrig orkat sätta mig in i.”

”Man blir bara lurad. Ingen kan ju visa hur den där lönen räknas fram egentligen.”

”Det är bara naiva idioter som litar på att vi ska få pengar den 25:e. Det där måste man ordna själv.”

”Nä, jag får bara ångest av det där löne­­kuvertet så jag har slutat öppna det”

Jag har aldrig hört någon säga så. Har du? De flesta tycker väl att lönen borde vara högre, men ”löneångest” hör man sällan någon säga. Googlar du på ”löne­ångest” får du 156 träffar. ”Pensions­­­ångest” ger mer än 10 000 träffar. Det säger en del.

Vems är felet?

Jag tror att det är Henke Larssons fel. Den gamle hjälten från fotbolls-vm -94 du vet. Han är en av alla kändisar som var med i den massiva kampanjen för PPM-valet som drog igång kring sekel­skiftet. Budskapet var tydligt: Nu måste du bli aktiv och påläst! Välj exakt rätt bland 800 fonder! Nu vilar ansvaret på dig och ingen annan! Inte undra på att många tappade sugen. Hur ska man orka det där mitt i vardagen som tar all ens tid och energi? Går det ens? (Nej, det går inte. Läs gärna mitt inlägg Viktigt och oviktigt för en bra pension)

Nä, jag ska inte bråka på Henke. En värre bov i dramat är nog jag själv. I snart 20 år har jag jobbat med att berätta om pensioner och jag har uppenbarligen misslyckats rejält. När människor kommer fram till mig är den absolut vanligaste inlednings­­repliken ”När det är dags för mig att gå i pension finns det väl inga pengar kvar…”. Vilken sorglig bild av framtiden många bär runt på, helt i onödan! Jag har inte ens lyckats berätta att det finns mer pensions­­pengar än någonsin.

Du är rikare än du tror

Vet du hur mycket pengar svenska arbets­­givare betalar in till tjänste­­pensioner varje år? Ungefär 220 miljarder kronor. 220 miljarder! Det är lika mycket som statens kostnader för polisen, rätts­väsendet, försvaret, biståndet och sjukvården tillsammans. Enorma pengar alltså.  Tänk om arbets­givarna var lite bättre på att berätta för dig och mig att det är våra pengar. Enligt en rapport från ISF omfattas nämligen omkring 95 procent av de som jobbar i Sverige av tjänste­pension och får del av miljard­­regnet.

Varför är arbetsgivarna så tysta?

Så varför har din arbets­givare inte visat dig dina pengar? Det undrar jag också. När jag frågar brukar de svara: Trots att jag jobbar med löner och pensioner kan jag själv för lite. Jag är rädd att få en massa frågor om jag börjar prata tjänste­­pension med våra anställda. Till dig som känner så säger jag: Ta. Det. Lugnt. Du kommer inte att dränkas i frågor. Och du behöver inte kunna allt. Det viktiga är att våga. För hur galet är det inte att betala feta pengar för något och sen gömma undan det? En personal­chef jag träffade för några år sedan uttryckte det bra: ”Det är som om vi hade köpt in tjänste­­bilar till alla våra anställda men glömt att dela ut nycklarna”.

Gör INTE så här

Du som är chef: Beställ INTE högar av pensions­­broschyrer som du delar ut till nyanställda medarbetare första dan på jobbet. Om du gör så idag – sluta. Om inte för de anställdas skull så åtminstone för miljöns.

För man läser inte pensions­­broschyrer när man just börjat på ett nytt jobb. Då försöker man lära sig vad alla heter, vad klädkoden är (trots att det inte finns någon) och har fullt upp att komma in i jobbet. Om någon i det läget djupdyker i pensions­­broschyrer skulle ni aldrig ha anställt den medarbetaren. För då är man inte riktigt klok.

Om du nödvändigtvis ska dela ut papper så gör det efter några månader. Då börjar tunnel­­seendet avta, och din nya medarbetare är tillgänglig för lite ny information igen. LITE. Då kan du berätta att man hos er inte bara har månadslön, utan mer än så. Ett pensions­­sparande. En sjuk­försäkring. Och att den närmaste familjen får pengar om er medarbetare skulle dö. Er omsorg om era anställda sträcker sig längre än bara till lön den 25:e.

Hitta fönstret

Jag tror inte på att dela ut broschyrer. Jag tror mycket mer på det mänskliga mötet. Därför tycker jag att du ska lära dig det allra mest grund­­läggande och berätta om det när ni har era medarbetares uppmärksamhet. Ett självklart sådant tillfälle är vid löne­­samtalet. Då pratar man ju ersättnings­­frågor och du har ett kanon­­tillfälle att prata mer än bara månads­lön.

Det ingår alltid en sjukförsäkring i tjänstepensionen. Hur många vet det?

Ett annat knep är att passa på när pensions­­fönstret ändå står öppet. I samband med att det orangea kuvertet skickas ut kanske, eller på Tjänste­­pensionens dag den 27 september. Det finns massor med inspiration och hjälp att få. Till exempel har Alecta, Collectum och Finfa färdiga filmklipp, intranäts- och mejlmallar som du kan använda dig av. Och var inte rädd för följd­frågorna. Du ska ta hand om credden, de svåra frågorna ska du skicka vidare till pensions­­bolagen. Det är därför de finns.

Allra bäst är ändå att vända på steken tror jag. Att göra de anställda nyfikna istället för att proppa deras mejlboxar fulla med information. Vad tror ni om att göra något så gammaldags som att sätta upp en skylt i fikarummet?

”Det är dyrt att bli långvarigt sjuk. Därför har vi tecknat en extra sjukförsäkring åt dig.”

”Det kommer en dag då du inte jobbar här längre. Därför pensionssparar vi åt dig. Varje månad.”

”För oss handlar omtanke även om familjen. Därför får de pengar om det skulle hända dig något. ”

Sänk axlarna

Släpp prestations­­ångesten. Våga prova er fram. Släng högarna med försäkrings­­broschyrer. Berätta att tjänste­­pension handlar om att livet ska funka även om man blir sjuk. Och när man bli gammal. Och att familjen också får del av tryggheten.

Ni har 220 miljarder skäl att berätta för era anställda vad ni gör för dem. Våga!

Fixa till det här nu, regeringen

Publicerat den

Så fick vi då en regering till sist. Statsrådslistan är inte helt olik den som gällt under övergångs­regeringen och den regering som satt innan dess, men nu ska de föra en i stora delar helt annan politik. Det ska bli spännande att se hur de klarar av det konststycket.

Nya regeringen 190121
Den pinfärska regeringen. Bilden hämtad från DN.se Foto Paul Hansen

Att politiken behöver förnyas behöver man inte ha parti­politiska skäl att tycka. Vår omvärld förändras så snabbt att vi bara av det skälet måste ifrågasätta gamla vägval och tänka nytt. Vem trodde för bara några år sedan att vi till exempel skulle klara av en stor del av julhandeln hemma i soffan framför datorn? Och vem trodde att den kult­stämplade gamla broschyren ”Om kriget kommer” skulle göra comeback på hallmattan?

Vilka politiska förändringar Sverige behöver genomföra för att förbli ett fritt, framgångs­rikt välfärds­land överlåter jag åt dig att tycka till om. Men på pensions­området har jag såklart synpunkter.

Den allmänna pensionen

Entréplanet i pensionspyramiden renoveras just nu. Det är framför allt premie­pensionen (den del vi själva kan placera om vi vill) som får sig en rejäl översyn. Det bottnar i skandalerna kring Allra och Falcon Funds där vanliga, hederliga pensions­sparare fördes bakom ljuset av finanshajar som berikade sig själva på spararnas bekostnad. Det är bra att staten äntligen röjer upp i premie­pensionen. Antalet fonder vi kan välja mellan kommer att minska med ungefär 270 stycken, men det återstår drygt 550 fonder och det tror jag räcker för de flesta. Konkurrens är såklart viktigt. Men om man vill få fart på konkurrensen på pensionsområdet är det inte ännu fler säljare utan starkare och mer kunniga köpare som är viktigast. Det kan staten stötta genom att fortsätta utveckla Minpension.se och Konsumenternas.se som båda är riktigt bra webbplatser för pensionssparare.

Jenny blev av med halva pensionenHuvud­delen av den allmänna pensionen är inkomstpensionen som vi inte kan påverka själva. Den krymper en aning för varje år som går, och det beror framför allt på att vi lever allt längre. När samma peng  ska räcka längre får vi ut mindre per månad. För att möta det har våra pensionspolitiker föreslagit ett gäng nya regler för att få oss att jobba några år till. De är inte klubbade i riksdagen ännu men lär gå igenom eftersom det finns en bred enighet i riksdagen om förslagen.

Det jag menar saknas är en höjning av inbetalningarna till den allmänna pensionen. Det är rimligt att vi medborgare jobbar några år längre än våra föräldrar eftersom vi också lever längre. Men om vi ställer upp på det borde staten åtminstone ge oss inbetalningar på den nivå vi blev lovade när det (inte längre så) nya pensions­systemet infördes vid sekelskiftet. För att det ska gå ihop behövs inbetalningar på (minst) 18,5 procent av lönen och nu får vi av olika skäl bara 17,21 procent. Den skillnaden kan låta liten men betyder ungefär 1500 kronor mindre i pension varje månad. Det är dags att fixa till det.

Tjänstepensionen

De svenska tjänstepensionerna funkar i allmänhet väldigt bra. De krymper inte som den allmänna pensionen gör utan står istället för en allt större del av vår framtida pension. Det beror dels på bättre avkastning än vad den allmänna inkomst­pensionen har möjlighet att ge, men också på att de som förhandlat fram villkoren för tjänste­pensionerna – arbets­marknadens parter – höjt nivån på inbetalningarna rejält.

Livslång kärlek

Att tjänste­pensionerna drar ifrån den allmänna pensionen är inte problemfritt. För vad händer med alla dem som saknar tjänstepension? Visserligen har mer än 90 procent av alla anställda i Sverige en tjänstepension, men flera hundra tusen människor står ändå utan. Många av dem är egenföretagare, småföretagare och/eller relativt nya i Sverige. Det finns också ”finbranscher” där det är ovanligt med tjänste­pension. Juridik, reklam och PR är sådana branscher. Och av de trendiga tech­bolagen är det få som erbjuder kollektiv­avtalad tjänste­pension.

Vad händer när det bildas ett A- och ett B-lag där vissa tack vare sin tjänste­pension får en helt ok pension medan andra blir fattig­pensionärer för att de inte hade rätt arbetsgivare tidigare i livet? Ilskan lär i första hand riktas mot politiken som låter såna orättvisor finnas.

Så vad göra? Staten behöver stärka den allmänna pensionen så att tjänste­pensionen återgår till att vara ett guldkants­komplement, inte en absolut nödvändighet för ett värdigt liv på äldre dar. Det är dags att fixa till det.

Det egna sparandet

När avdragsrätten togs bort för några år sedan tvärdog det privata pensions­sparandet. Nu sägs Sverige ha näst sämst villkor i världen för privat pensions­sparande. Samtidigt har vi avdragsrätt för till exempel sms-lån. Hur smart är det? Signalen blir att vi ska låna mer och spara mindre, tvärt emot all rimlighet.

Föräldraförsäkring

Den nya regerings­överens­kommelsen har lagt grunden för en rejäl och alldeles nödvändig skatte­reform. I den vill jag se rejäla incitament för att uppmuntra det privata sparandet. Inte genom det skatte­avdrag vi hade förr, det gynnade i första hand höginkomsttagare. Men om avdraget riktas mot låg- och medel­inkomsttagare eller rent av direkt mot dem med små pensions­tillgångar skulle vi få en fördelnings­politiskt vettig profil på det hela.

Man kan också istället för skatteavdrag tänka sig matchning, alltså att staten matchar inbetalningar vi själva gör. Det har testats i andra länder länder med gott resultat. För varje tusen­lapp vi själva sätter in i ett pensions­­sparande (upp till en viss nivå) skjuter staten till några hundra­­lappar. Det är en modell som är enkel att förstå, som kan riktas särskilt mot låg- och medel­­inkomst­tagare och vars kostnader inte kan skena iväg hur som helst.

Det viktigaste är att vi får igång en sparkultur i Sverige igen. Det är dags att fixa till det.

Bloggbyline

Traditionell försäkring eller fondförsäkring?

Publicerat den

En av de vanligaste frågorna jag får är vad det är för skillnad mellan traditionell försäkring och fondförsäkring. Häng med så berättar jag.

Det korta svaret är:

Traditionell försäkring passar dig som:

  • vill slippa välja placeringar själv
  • inte vill lägga tid och energi på sparandet
  • vill ha mindre svängningar i värdet
  • vill ha en garanti

Fondförsäkring passar dig som:

  • vill välja placeringsinriktning själv
  • vill vara mer engagerad i ditt sparande
  • vill ha en högre aktieandel
  • accepterar att värdet kan svänga mycket

Många känner instinktivt för antingen det ena eller andra. I så fall kan du sluta läsa här.

Eller så vill du veta mer? Kul! Då kikar vi lite närmare på alternativen.

Vad är en fond?

En fond är en fruktkorg, kan man säga. I den korgen läggs de frukter (värdepapper) man egentligen investerar i. Den vanligaste typen av fond är aktiefonden. I den samlas ett antal aktier som valts ut beroende på vilken inriktning fonden har. Ofta ser man redan på namnet vilken typ av aktier som fonden investerar i. En Sverigefond investerar i svenska bolags aktier. En fond som heter Tillväxt­marknad investerar i bolag som finns just på avlägsna tillväxt­marknader osv.

Traditionell försäkring vs fondförsäkringDet finns också ränte­fonder som inte alls investerar i aktier utan i olika typer av ränte­papper, och bland­fonder som investerar i både räntor och aktier.  Det totala utbudet av fonder är enormt. Tusentals ”fruktkorgar” ger den som verkligen vill shoppa runt alla möjlighet att hitta en egen profil på sitt sparande.

Vad är en traditionell försäkring?

En traditionell försäkring – eller ”trad” som det ibland förkortas – investerar i flera olika tillgångar. Vanligast är aktier, fastigheter och olika typer av räntepapper men allt oftare ingår också sånt som kallas ”alternativa placeringar”, till exempel infrastruktur. Genom att investera i flera olika tillgångar minskar risken i sparandet. Om börsen viker nedåt kan värdet på t.ex. fastigheter och räntor ibland hålla emot och minska tappet. Det omvända gäller förstås också – om ett tillgångsslag sticker iväg rejält bromsas avkastningen lite av de övriga. Svängningarna i värdet blir därför ofta mindre än hos rena aktiefonder. Det är en nackdel i tider då börsen går starkt och en fördel när börsen går dåligt.

Förr var det vanligt att traditionella försäkringar hade en garanterad avkastning på några procent om året. Om du har en sådan gammal ”trad” kan det finnas skäl att vara rädd om den, för det löftet gäller i så fall fortfarande. Idag kan pensions­bolagen på grund av det låga ränteläget inte utlova någon årlig avkastning på förhand längre. Därför är det vanligaste i dagens traditionella försäkringar att man får en Pengarna tillbaka-garanti. Det kan kännas tryggt för den som bränt sig på börsen nån gång, men man ska inte överdriva värdet av garanti över långa spartider tycker jag.

Färdigförpackad försäkring eller gör-det-själv

Den största skillnaden mellan fond och traditionell försäkring numera är att det är pensions­bolaget som sköter placeringarna om du väljer ”trad” medan du själv sköter placerings­­inriktningen om du väljer fonder. Vad som är bäst för dig beror helt på hur aktiv du vill vara och hur starkt du tror på din förmåga att hitta egna placeringar.

Mer risk – både bra och dåligt

Genom att välja rena aktiefonder ökar du risken i ditt sparande jämfört med att välja traditionell försäkring. Det kan låta farligt, men det är det inte. Risk borde i det här samman­hanget egentligen heta variation istället tycker jag. Ökad risk innebär alltså att värdet kan svänga betydligt mera, både uppåt och nedåt. Vissa tycker om de möjligheter det innebär, andra får svårt att sova om natten.

Den som är ung kan gott ha lite mer risk/variation i sitt sparande medan den som är lite äldre kanske vill ta ner svängningarna. Men kom ihåg att målsnöret inte går på pensionerings­­dagen. De flesta kommer att ha pengar under förvaltning i minst 20 år till!

Traditionell försäkring vs fondförsäkring och dess avgifter

Som alltid när det handlar om långsiktigt sparande gäller det att ha koll på de avgifter du betalar. Min enkla tumregel är: Upp till 0,5 procent i årlig avgift på kapitalet är bra. Sen börjar det bli dyrt. Över 1 procent är riktigt dyrt. Redan vid 1 procents avgift försvinner nämligen en femtedel av dina pensions­pengar om du sparar i 40 år. Testa gärna själv att laborera med olika avgifter!

Vad är det då du betalar för? Dels är det fond- eller pensions­bolagets administrations­­kostnader: lokaler, löner, IT-system, utskick och såna saker. Inte så spännande direkt. Vad som däremot känns mer motiverat att betala för är den stora kunskap många fond- och pensions­bolag har om marknads­utsikter, valutor, konjunkturer och annat som kan påverka avkastningen. De använder det kunnandet och djupstuderar sedan enskilda företags resultat- och balans­räkningar för att skapa sig en uppfattning om vilka aktier de tror har bäst chanser att ge bra avkastning till rätt risk över tid. På samma sätt studerar de ränte- och fastighets­marknaderna.

Det märkliga är att gör-det-själv-varianten (fond alltså) ofta är dyrare än den färdig­förpackade traditionella försäkringen. Konstigt.

Aktiv förvaltning eller index?

Det jag beskrev i stycket ovanför gäller för de fond­­förvaltare och pensions­bolag som jobbar med ”aktiv förvaltning”. Med de menas att de handplockar frukter till sina fruktkorgar. Andra förvaltare jobbar med det som kallas index­förvaltning. De handplockar inte utan köper istället in frukt i stora partier. En Sverige­indexfond t.ex. köper in sig i alla de stora börsbolagen i Sverige. Att göra så blir såklart billigare, vilket ofta (men inte alltid!) avspeglar sig i en lägre avgift. Båda förvaltnings­­stilarna har anhängare och kritiker. Vissa menar att en skicklig förvaltare lätt kan slå marknads­­genomsnittet. Andra menar att det över tid är nästan omöjligt att slå alla andra som försöker åstadkomma precis samma sak.

Jag tror personligen på aktiv förvaltning. Men ofta tar aktiva förvaltare ut alldeles för höga avgifter, och då går hela mervärdet till förvaltaren istället för till dig. Som alltid – håll koll på avgiften.

Vad händer om man inte väljer alls?

Inom alla de stora kollektiv­avtalade tjänste­pensionerna får man automatiskt en traditionell försäkring om man inte vill/orkar/kan välja själv. På så sätt får även de som inte är så engagerade i sitt sparande en bra pension.

Bloggförfattaren Staffan Ström