En pensionsuppgörelse med bitter eftersmak

Publicerat den

Så fick vi då till sist ett riksdagsbeslut om pensionerna efter flera månader av pinsam politisk cirkus. Idag beslutade riksdagens ledamöter med minsta möjliga marginal – 174 röster mot 173 – att anta en en kombination av regeringens, Centerpartiets, Vänsterpartiets och Miljöpartiets pensionsförslag. Beslutet innebär i korthet att:

  • Grundnivån i garantipensionen höjs med 1 000 kronor per månad (800 kr efter skatt). Det ger en ny lägsta garantipensionsnivå på 9 779 kronor före skatt för en ensamstående pensionär. Bostadstillägg på upp till 7 000 kronor skattefritt kan tillkomma.
  • Konsumtionsstödet i bostadstillägget höjs med 100 kronor för ensamstående pensionärer och med 50 kronor för gifta.
  • Det förstärkta jobbskatteavdraget för personer över 65 år föreslås höjas 2023.
  • En ”gas” i pensionssystemet som ökar pensionerna i goda ekonomiska tider ska utredas.

Förändringarna är tänkta att träda i kraft i augusti och kostar staten omkring 3,9 miljarder kronor 2022 och 10,5 miljarder kronor 2023. (Du kan läsa mer om förändringarna på Pensionsmyndighetens webbplats.)

Plenisalen i Sveriges riksdag
Foto: Melker Dahlstrand

Eftersom garantinivån höjs kommer också fler pensionärer än idag, cirka 300 000, ha rätt till en viss del garantipension. Trots mångmiljardsatningen kommer alltså fler pensionärer än idag att ha garantipension och därmed av somliga kallas fattigpensionärer. Låter det snurrigt? Det är det också. Hela den här processen har varit snurrig från början till slut.

(mer …)

Pensionsmyndigheten: Pensionärers ekonomiska standard är bra

Publicerat den

Pensionärers ekonomiska standard är i genomsnitt 82 % av den yngre vuxna befolkningens. Pensionärer är den grupp i samhället som oroar sig minst för sin ekonomi, och deras förmögenheter är betydligt större. Lägst ekonomisk standard har de äldsta pensionärerna – att vara ensamstående och över 80 år kan vara tufft.

I morse presenterade Pensionsmyndigheten den rykande färska rapporten ”Hur är pensionärernas ekonomiska levnadsförhållanden?” Det är en rapport som på många sätt bekräftar Alectas stora studie från i våras, men Pensionsmyndigheten har tagit det hela ett steg till. När familjesituationen och hur många som ska försörjas av den gemensamma inkomsten vägts in kan pensionärers ekonomiska standard jämföras med andra grupper i samhället.

Rapporten i sammanfattning

Några av de mest intressanta observationerna i rapporten är:

  • Den disponibla medianinkomsten (inkomsten efter skatt, inklusive eventuella bidrag och transfereringar) var under 2019 bland pensionärer ca 15 000 kr/mån. Det kan jämföras med åldrarna 20 till 64 år där motsvarande siffra var 22 700 kr/mån.
  • När hela hushållets ekonomi och sammansättning beaktats var pensionärernas ekonomiska standard 82 % av standarden i åldrarna 20–64 år.
  • Exakt data över förmögenheter i Sverige saknas sedan förmögenhetsskatten avskaffades 2007. Men enligt de uppskattningar rapportförfattarna gör är pensionärernas förmögenhet hela sex gånger större än den yngre befolkningens.
(mer …)

Svenska pensioner är mycket bättre än du tror

Publicerat den

Det svenska pensionssystemet angrips just nu från många håll. Men hur står det egentligen till med pensionärernas inkomster? Det kan jag visa idag tack vare ny forskning som manar till besinning.

  • För de flesta minskar inkomsten efter skatt med mindre än 15 procent när de går i pension.
  • Pensionerna har ökat stadigt se senaste 30 åren.
  • Den fattigaste femtedelen av befolkningen får en klart högre inkomst när de går i pension.
  • Sju år efter pensioneringen har alla inkomstgrupper 75 procent eller mer av den inkomst de hade åren innan pensioneringen.

Det här visar forskning som nationalekonomen och forskaren Johannes Hagen presenterade vid ett seminarium anordnat av SNS i torsdags. Om du tycker att det låter bekant har du helt rätt: hans observationer stämmer väldigt bra överens med den studie vi på Alecta presenterade i våras.

(mer …)