Förslag idag: Bättre villkor för de sämst ställda pensionärerna

Postat

Idag presenterar riksdagens pensionsgrupp en rejäl satsning på pensionärer med de allra lägsta inkomsterna. 2,1 miljarder kronor ska satsas på höjd garantipension och höjt bostadstillägg. En ensamstående pensionär som idag har en pension på 11 000 kronor före skatt och en hyra på 7 000 kronor beräknas med förslaget få 1 500 kronor mer i plånboken varje månad. Totalt berörs 800 000 pensionärer.

I korthet innebär den föreslagna satsningen att grundnivån i garanti­pensionen höjs med 200 kronor i månaden och att maximalt bostads­tillägg höjs från 5 560 kronor till 6 540 kronor. Dessutom införs ett fribelopp för arbets­inkomster i äldre­försörjnings­stödet på 24 000 kronor om året så att det ska löna sig att jobba.

lotte-meijer-142578Pensions­politikerna har länge brottats med en svår fråga: Hur kan man hjälpa de pensionärer som har de allra lägsta inkomsterna samtidigt som man behåller det så kallade respekt­avståndet, dvs skillnaden mellan de som har jobbat hela livet – om än med låg lön – och de som inte arbetat alls? Förslaget är utformat på ett sätt som försöker lösa den utmaningen. Det är bra, men det måste komma mera. Annars krymper respektavståndet ytterligare. Och det har socialförsäkringsminister Annika Strandhäll utlovat: Nästa satsning blir på de som har pensioner på mellan 11 000 och 14 000 kronor i månaden.

Min spontana bedömning är att förslaget på många sätt är bra men att det inte når riktigt ända fram. Det som är bra är:

  • Att man lyfter de allra sämst ställda, ofta ensamstående äldre kvinnor
  • Att man velat behålla ett avstånd mellan de som slitit ett långt liv och de som inte arbetat alls
  • Att rutinerna för prövning av bostadstillägg ska ses över

Det jag saknar är:

  • Att man missat det viktigaste: Att höja nivån på inbetalningarna till den allmänna pensionen till de 18,5 procent vi blev lovade för 20 år sedan. Det skulle gynna alla, upprätthålla eller öka respekt­avståndet och ge bra effekt över tid. Fixa!
  • Att bostadskostnaden får så stort genomslag. Nu blir det möjligt att bo ganska dyrt medan de som bor förhållandevis billigt och men istället har andra nödvändiga kostnader (exempelvis för bil om man bor i glesbygd) missgynnas.
  • Att inget nämns om att automatisera ansökan om bostadstillägg. Kvälls­tidningarna kallar ofta bostads­tillägget för ”det okända pensions­klippet”. Det är ovärdigt.

Nu ska förslaget ut på remiss. Men de som vill tycka till får inte fundera för länge – enligt förslaget ska ändringarna träda i kraft redan den 1 januari 2020. Då ska även de nya åldersgränserna i pensionssystemet börja gälla, men det finns det än så länge inget beslut om.

På Regeringens webbplats finns mer information om förslaget.

Vad jag i övrigt hoppas att regeringen tar tag i på pensionsområdet kan du läsa om i mitt förra inlägg.

Bloggbyline

Fixa till det här nu, regeringen

Postat

Så fick vi då en regering till sist. Statsrådslistan är inte helt olik den som gällt under övergångs­regeringen och den regering som satt innan dess, men nu ska de föra en i stora delar helt annan politik. Det ska bli spännande att se hur de klarar av det konststycket.

Nya regeringen 190121
Den pinfärska regeringen. Bilden hämtad från DN.se Foto Paul Hansen

Att politiken behöver förnyas behöver man inte ha parti­politiska skäl att tycka. Vår omvärld förändras så snabbt att vi bara av det skälet måste ifrågasätta gamla vägval och tänka nytt. Vem trodde för bara några år sedan att vi till exempel skulle klara av en stor del av julhandeln hemma i soffan framför datorn? Och vem trodde att den kult­stämplade gamla broschyren ”Om kriget kommer” skulle göra comeback på hallmattan?

Vilka politiska förändringar Sverige behöver genomföra för att förbli ett fritt, framgångs­rikt välfärds­land överlåter jag åt dig att tycka till om. Men på pensions­området har jag såklart synpunkter.

Den allmänna pensionen

Entréplanet i pensionspyramiden renoveras just nu. Det är framför allt premie­pensionen (den del vi själva kan placera om vi vill) som får sig en rejäl översyn. Det bottnar i skandalerna kring Allra och Falcon Funds där vanliga, hederliga pensions­sparare fördes bakom ljuset av finanshajar som berikade sig själva på spararnas bekostnad. Det är bra att staten äntligen röjer upp i premie­pensionen. Antalet fonder vi kan välja mellan kommer att minska med ungefär 270 stycken, men det återstår drygt 550 fonder och det tror jag räcker för de flesta. Konkurrens är såklart viktigt. Men om man vill få fart på konkurrensen på pensionsområdet är det inte ännu fler säljare utan starkare och mer kunniga köpare som är viktigast. Det kan staten stötta genom att fortsätta utveckla Minpension.se och Konsumenternas.se som båda är riktigt bra webbplatser för pensionssparare.

Jenny blev av med halva pensionenHuvud­delen av den allmänna pensionen är inkomstpensionen som vi inte kan påverka själva. Den krymper en aning för varje år som går, och det beror framför allt på att vi lever allt längre. När samma peng  ska räcka längre får vi ut mindre per månad. För att möta det har våra pensionspolitiker föreslagit ett gäng nya regler för att få oss att jobba några år till. De är inte klubbade i riksdagen ännu men lär gå igenom eftersom det finns en bred enighet i riksdagen om förslagen.

Det jag menar saknas är en höjning av inbetalningarna till den allmänna pensionen. Det är rimligt att vi medborgare jobbar några år längre än våra föräldrar eftersom vi också lever längre. Men om vi ställer upp på det borde staten åtminstone ge oss inbetalningar på den nivå vi blev lovade när det (inte längre så) nya pensions­systemet infördes vid sekelskiftet. För att det ska gå ihop behövs inbetalningar på (minst) 18,5 procent av lönen och nu får vi av olika skäl bara 17,21 procent. Den skillnaden kan låta liten men betyder ungefär 1500 kronor mindre i pension varje månad. Det är dags att fixa till det.

Tjänstepensionen

De svenska tjänstepensionerna funkar i allmänhet väldigt bra. De krymper inte som den allmänna pensionen gör utan står istället för en allt större del av vår framtida pension. Det beror dels på bättre avkastning än vad den allmänna inkomst­pensionen har möjlighet att ge, men också på att de som förhandlat fram villkoren för tjänste­pensionerna – arbets­marknadens parter – höjt nivån på inbetalningarna rejält.

Livslång kärlek

Att tjänste­pensionerna drar ifrån den allmänna pensionen är inte problemfritt. För vad händer med alla dem som saknar tjänstepension? Visserligen har mer än 90 procent av alla anställda i Sverige en tjänstepension, men flera hundra tusen människor står ändå utan. Många av dem är egenföretagare, småföretagare och/eller relativt nya i Sverige. Det finns också ”finbranscher” där det är ovanligt med tjänste­pension. Juridik, reklam och PR är sådana branscher. Och av de trendiga tech­bolagen är det få som erbjuder kollektiv­avtalad tjänste­pension.

Vad händer när det bildas ett A- och ett B-lag där vissa tack vare sin tjänste­pension får en helt ok pension medan andra blir fattig­pensionärer för att de inte hade rätt arbetsgivare tidigare i livet? Ilskan lär i första hand riktas mot politiken som låter såna orättvisor finnas.

Så vad göra? Staten behöver stärka den allmänna pensionen så att tjänste­pensionen återgår till att vara ett guldkants­komplement, inte en absolut nödvändighet för ett värdigt liv på äldre dar. Det är dags att fixa till det.

Det egna sparandet

När avdragsrätten togs bort för några år sedan tvärdog det privata pensions­sparandet. Nu sägs Sverige ha näst sämst villkor i världen för privat pensions­sparande. Samtidigt har vi avdragsrätt för till exempel sms-lån. Hur smart är det? Signalen blir att vi ska låna mer och spara mindre, tvärt emot all rimlighet.

Föräldraförsäkring

Den nya regerings­överens­kommelsen har lagt grunden för en rejäl och alldeles nödvändig skatte­reform. I den vill jag se rejäla incitament för att uppmuntra det privata sparandet. Inte genom det skatte­avdrag vi hade förr, det gynnade i första hand höginkomsttagare. Men om avdraget riktas mot låg- och medel­inkomsttagare eller rent av direkt mot dem med små pensions­tillgångar skulle vi få en fördelnings­politiskt vettig profil på det hela.

Man kan också istället för skatteavdrag tänka sig matchning, alltså att staten matchar inbetalningar vi själva gör. Det har testats i andra länder länder med gott resultat. För varje tusen­lapp vi själva sätter in i ett pensions­­sparande (upp till en viss nivå) skjuter staten till några hundra­­lappar. Det är en modell som är enkel att förstå, som kan riktas särskilt mot låg- och medel­­inkomst­tagare och vars kostnader inte kan skena iväg hur som helst.

Det viktigaste är att vi får igång en sparkultur i Sverige igen. Det är dags att fixa till det.

Bloggbyline

Ska pensionärer verkligen ha rösträtt?

Postat

Idag flaggar vi i Sverige för införandet av en allmän och lika rösträtt. För precis 100 år sedan – den 17 december 1918 – fattade Sveriges riksdag beslut om att bli en modern demokrati genom att tillämpa principen en medborgare – en röst. Men var rösträtten verkligen så där härligt inkluderande?

Svenska flaggan
Flaggan i topp för den fria, allmänna och lika rösträtten som fyller 100 år idag. Det är första gången någonsin som en flaggdag bara förekommer vid ett enda tillfälle.

Kvinnor tilläts nu äntligen att få delta i valen, men även efter riksdagsbeslutet fanns det ett antal trösklar att kliva över innan man var välkommen in i röstlokalen. Du skulle senast på valdagen vara 23 år fyllda, du fick inte vara försatt i konkurs, du fick inte vara straffad för brottslighet, du skulle som man ha gjort värnplikten och du fick inte vara föremål för fattigvård.

Det där sista ställde till det ordentligt för många av landets gamla. Det sociala skydds­nätet i Sverige var på den tiden väldigt grovmaskigt, och de flesta som inte kunde arbeta var tvungna att förlita sig på släktingar och omgivningens allmosor. Om du saknade släktingar med vilja och förmåga att försörja dig på gamla dar var du hänvisad till fattigvården. Och i och med det – tji rösträtt.

Skälet till den inskränkningen var att den som stod i beroendeställning till någon inte ansågs kunna fatta fria beslut. Visserligen finns det fortfarande inskränkningar i den svenska rösträtten (de viktigaste är att ha fyllt 18 år och ha ett svenskt medborgarskap), men vi ska nog vara glada att vi numera inte håller lika hårt på det finansiella oberoendet. Med det resone­manget skulle ju inte bara många pensionärer utan även alla vi som har bostadslån kunna stängas ute. Och med ett sånt regelverk skulle det bli glest i vallokalen – när nästa val nu hålls.

Heja Sverige och heja demokratin!

Bloggbyline