Fixa till det här nu, regeringen

Postat

Så fick vi då en regering till sist. Statsrådslistan är inte helt olik den som gällt under övergångs­regeringen och den regering som satt innan dess, men nu ska de föra en i stora delar helt annan politik. Det ska bli spännande att se hur de klarar av det konststycket.

Nya regeringen 190121
Den pinfärska regeringen. Bilden hämtad från DN.se Foto Paul Hansen

Att politiken behöver förnyas behöver man inte ha parti­politiska skäl att tycka. Vår omvärld förändras så snabbt att vi bara av det skälet måste ifrågasätta gamla vägval och våga tänka nytt. Vem trodde för bara några år sedan att vi till exempel skulle klara av en stor del av julhandeln hemma i soffan framför datorn? Och vem trodde att den kult­stämplade gamla broschyren ”Om kriget kommer” skulle göra comeback på hallmattan?

Vilka politiska förändringar Sverige behöver genomföra för att förbli ett fritt, framgångs­rikt välfärds­land överlåter jag åt dig att tycka till om. Men på pensions­området har jag såklart synpunkter.

Den allmänna pensionen

Entréplanet i pensionspyramiden renoveras just nu. Det är framför allt premie­pensionen (den del vi själva kan placera om vi vill) som får sig en rejäl översyn. Det bottnar i skandalerna kring Allra och Falcon Funds där vanliga, hederliga pensions­sparare fördes bakom ljuset av finanshajar som berikade sig själva på spararnas bekostnad. Det är bra att staten äntligen röjer upp i premie­pensionen. Antalet fonder vi kan välja mellan kommer att minska med ungefär 270 stycken, men det återstår drygt 550 fonder och det tror jag räcker för de flesta. Konkurrens är såklart viktigt. Men om man vill få fart på konkurrensen på pensionsområdet är det inte ännu fler säljare utan starkare och mer kunniga köpare som är viktigast. Det kan staten stötta genom att fortsätta utveckla Minpension.se och Konsumenternas.se som båda är riktigt bra webbplatser för pensionssparare.

Jenny blev av med halva pensionenHuvud­delen av den allmänna pensionen är inkomstpensionen som vi inte kan påverka själva. Den krymper en aning för varje år som går, och det beror framför allt på att vi lever allt längre. När samma peng  ska räcka längre får vi ut mindre per månad. För att möta det har våra pensionspolitiker föreslagit ett gäng nya regler för att få oss att jobba några år till. De är inte klubbade i riksdagen ännu men lär gå igenom eftersom det finns en bred enighet i riksdagen om förslagen.

Det jag menar saknas är en höjning av inbetalningarna till den allmänna pensionen. Det är rimligt att vi medborgare jobbar några år längre än våra föräldrar eftersom vi också lever längre. Men om vi ställer upp på det borde staten åtminstone ge oss inbetalningar på den nivå vi blev lovade när det (inte längre så) nya pensions­systemet infördes vid sekelskiftet. För att det ska gå ihop behövs inbetalningar på (minst) 18,5 procent av lönen och nu får vi av olika skäl bara 17,21 procent. Den skillnaden kan låta liten men betyder ungefär 1500 kronor mindre i pension varje månad. Det är dags att fixa till det.

Tjänstepensionen

De svenska tjänstepensionerna funkar i allmänhet väldigt bra. De krymper inte som den allmänna pensionen gör utan står istället för en allt större del av vår framtida pension. Det beror dels på bättre avkastning än vad den allmänna inkomst­pensionen har möjlighet att ge, men också på att de som förhandlat fram villkoren för tjänste­pensionerna – arbets­marknadens parter – höjt nivån på inbetalningarna rejält.

Livslång kärlek

Att tjänste­pensionerna drar ifrån den allmänna pensionen är inte problemfritt. För vad händer med alla dem som saknar tjänstepension? Visserligen har mer än 90 procent av alla anställda i Sverige en tjänstepension, men flera hundra tusen människor står ändå utan. Många av dem är egenföretagare, småföretagare och/eller relativt nya i Sverige. Det finns också ”finbranscher” där det är ovanligt med tjänste­pension. Juridik, reklam och PR är sådana branscher. Och av de trendiga tech­bolagen är det få som erbjuder kollektiv­avtalad tjänste­pension.

Vad händer när det bildas ett A- och ett B-lag där vissa tack vare sin tjänste­pension får en helt ok pension medan andra blir fattig­pensionärer för att de inte hade rätt arbetsgivare tidigare i livet? Ilskan lär i första hand riktas mot politiken som lät såna orättvisor finnas.

Så vad göra? Staten behöver stärka den allmänna pensionen så att tjänste­pensionen återgår till att vara ett guldkants­komplement, inte en absolut nödvändighet för ett värdigt liv på äldre dar. Det är dags att fixa till det.

Det egna sparandet

När avdragsrätten togs bort för några år sedan tvärdog det privata pensions­sparandet. Nu sägs Sverige ha näst sämst villkor i världen för privat pensions­sparande. Samtidigt har vi avdragsrätt för till exempel sms-lån. Hur smart är det? Signalen blir att vi ska låna mer och spara mindre, tvärt emot all rimlighet.

Föräldraförsäkring

Den nya regerings­överens­kommelsen har lagt grunden för en rejäl och alldeles nödvändig skatte­reform. I den vill jag se rejäla incitament för att uppmuntra det privata sparandet. Inte genom det skatte­avdrag vi hade förr, det gynnade i första hand höginkomsttagare. Men om avdraget riktas mot låg- och medel­inkomsttagare eller rent av direkt mot dem med små pensions­tillgångar skulle vi få en fördelnings­politiskt vettig profil på det hela.

Man kan också istället för skatteavdrag tänka sig matchning, alltså att staten matchar inbetalningar vi själva gör. Det har testats i andra länder länder med gott resultat. För varje tusen­lapp vi själva sätter in i ett pensions­­sparande (upp till en viss nivå) skjuter staten till några hundra­­lappar. Det är en modell som är enkel att förstå, som kan riktas särskilt mot låg- och medel­­inkomst­tagare och vars kostnader inte kan skena iväg hur som helst.

Det viktigaste är att vi får igång en sparkultur i Sverige igen. Det är dags att fixa till det.

Bloggbyline

Traditionell försäkring eller fondförsäkring?

Postat

Det mest lästa inlägget på min blogg 2018 handlar om skillnaderna mellan traditionell försäkring och fondförsäkring. Med det vill jag önska alla mina läsare ett riktigt gott nytt 2019!

Jag får ofta frågan vad det är för skillnad mellan traditionell försäkring och fondförsäkring. Det korta svaret är:

Traditionell försäkring passar dig som:

  • vill slippa välja placeringar själv
  • inte vill lägga tid och energi på sparandet
  • vill ha mindre svängningar i värdet
  • vill ha en garanti

Fondförsäkring passar dig som:

  • vill välja placeringsinriktning själv
  • vill vara mer engagerad i ditt sparande
  • vill ha en högre aktieandel
  • accepterar att värdet kan svänga mycket

Många känner instinktivt för antingen det ena eller andra. I så fall kan du sluta läsa här.

Eller så vill du veta mer? Kul! Då kikar vi lite närmare på alternativen.

Vad är en fond?

En fond är en fruktkorg, kan man säga. I den korgen läggs de frukter (värdepapper) man egentligen investerar i. Den vanligaste typen av fond är aktiefonden. I den samlas ett antal aktier som valts ut beroende på vilken inriktning fonden har. Ofta ser man redan på namnet vilken typ av aktier som fonden investerar i. En Sverigefond investerar i svenska bolags aktier. En fond som heter Tillväxt­marknad investerar i bolag som finns just på avlägsna tillväxt­marknader osv.

Det finns också ränte­fonder som inte alls investerar i aktier utan i olika typer av ränte­papper, och bland­fonder som investerar i både räntor och aktier.  Det totala utbudet av fonder är enormt. Tusentals ”fruktkorgar” ger den som verkligen vill shoppa runt alla möjlighet att hitta en egen profil på sitt sparande.

Vad är en traditionell försäkring?

En traditionell försäkring – eller ”trad” som det ibland förkortas – investerar i flera olika tillgångar. Vanligast är aktier, fastigheter och olika typer av räntepapper men allt oftare ingår också sånt som kallas ”alternativa placeringar”, till exempel infrastruktur. Genom att investera i flera olika tillgångar minskar risken i sparandet. Om börsen viker nedåt kan värdet på t.ex. fastigheter och räntor ibland hålla emot och minska tappet. Det omvända gäller förstås också – om ett tillgångsslag sticker iväg rejält bromsas avkastningen lite av de övriga. Svängningarna i värdet blir därför ofta mindre än hos rena aktiefonder. Det är en nackdel i tider då börsen går starkt och en fördel när börsen går dåligt.

Förr var det vanligt att traditionella försäkringar hade en garanterad avkastning på några procent om året. Om du har en sådan gammal ”trad” kan det finnas skäl att vara rädd om den, för det löftet gäller i så fall fortfarande. Idag kan pensions­bolagen på grund av det låga ränteläget inte utlova någon årlig avkastning på förhand längre. Därför är det vanligaste i dagens traditionella försäkringar att man får en Pengarna tillbaka-garanti. Det kan kännas tryggt för den som bränt sig på börsen nån gång, men man ska inte överdriva värdet av garanti över långa spartider tycker jag.

Färdigförpackat eller gör-det-själv

Den största skillnaden mellan fond och traditionell försäkring numera är att det är pensions­bolaget som sköter placeringarna om du väljer ”trad” medan du själv sköter placerings­­inriktningen om du väljer fonder. Vad som är bäst för dig beror helt på hur aktiv du vill vara och hur starkt du tror på din förmåga att hitta egna placeringar.

Mer risk – både bra och dåligt

Genom att välja rena aktiefonder ökar du risken i ditt sparande jämfört med att välja traditionell försäkring. Det kan låta farligt, men det är det inte. Risk borde i det här samman­hanget egentligen heta variation istället tycker jag. Ökad risk innebär alltså att värdet kan svänga betydligt mera, både uppåt och nedåt. Vissa tycker om de möjligheter det innebär, andra får svårt att sova om natten.

Den som är ung kan gott ha lite mer risk/variation i sitt sparande medan den som är lite äldre kanske vill ta ner svängningarna. Men kom ihåg att målsnöret inte går på pensionerings­­dagen. De flesta kommer att ha pengar under förvaltning i minst 20 år till!

Avgifter

Som alltid när det handlar om långsiktigt sparande gäller det att ha koll på de avgifter du betalar. Min enkla tumregel är: Upp till 0,5 procent i årlig avgift på kapitalet är bra. Sen börjar det bli dyrt. Över 1 procent är riktigt dyrt. Redan vid 1 procents avgift försvinner nämligen en femtedel av dina pensions­pengar om du sparar i 40 år. Testa gärna själv att laborera med olika avgifter!

Vad är det då du betalar för? Dels är det fond- eller pensions­bolagets administrations­­kostnader: lokaler, löner, IT-system, utskick och såna saker. Inte så spännande direkt. Vad som däremot känns mer motiverat att betala för är den stora kunskap många fond- och pensions­bolag har om marknads­utsikter, valutor, konjunkturer och annat som kan påverka avkastningen. De använder det kunnandet och djupstuderar sedan enskilda företags resultat- och balans­räkningar för att skapa sig en uppfattning om vilka aktier de tror har bäst chanser att ge bra avkastning till rätt risk över tid. På samma sätt studerar de ränte- och fastighets­marknaderna.

Det märkliga är att gör-det-själv-varianten (fond alltså) ofta är dyrare än den färdig­förpackade traditionella försäkringen. Konstigt.

Aktiv förvaltning eller index?

Det jag beskrev i stycket ovanför gäller för de fond­­förvaltare och pensions­bolag som jobbar med ”aktiv förvaltning”. Med de menas att de handplockar frukter till sina fruktkorgar. Andra förvaltare jobbar med det som kallas index­förvaltning. De handplockar inte utan köper istället in frukt i stora partier. En Sverige­indexfond t.ex. köper in sig i alla de stora börsbolagen i Sverige. Att göra så blir såklart billigare, vilket ofta (men inte alltid!) avspeglar sig i en lägre avgift. Båda förvaltnings­­stilarna har anhängare och kritiker. Vissa menar att en skicklig förvaltare lätt kan slå marknads­­genomsnittet. Andra menar att det över tid är nästan omöjligt att slå alla andra som försöker åstadkomma precis samma sak.

Jag tror personligen på aktiv förvaltning. Men ofta tar aktiva förvaltare ut alldeles för höga avgifter, och då går hela mervärdet till förvaltaren istället för till dig. Som alltid – håll koll på avgiften.

Vad händer om man inte väljer alls?

Inom alla de stora kollektiv­avtalade tjänste­pensionerna får man automatiskt en traditionell försäkring om man inte vill/orkar/kan välja själv. På så sätt får även de som inte är så engagerade i sitt sparande en bra pension.

Bloggbyline

 

Se till att få rätt ersättning om du blir sjuk

Postat

Att du får sjukpenning från Försäkrings­kassan om du blir lång­varigt sjuk har du säkert koll på. Men nästan alla har rätt till mer än så. Blir du borta länge skjuter nämligen tjänste­pensionen till lite extra pengar. Bra, eller hur?

Första dagen du är sjuk är en karensdag*, och då får du ingen ersättning alls. Den finns till för att vi inte ska stanna hemma i onödan. Det funkar som en självrisk, kan man säga. Från den andra till den fjortonde sjukdagen har du enligt lag rätt till sjuklön från arbetsgivaren. Den motsvarar 80 procent av lönen och gäller alla anställda, oavsett vad du jobbar med.

Sjukförsäkring
De flesta blir någon gång under livet sjukskrivna mer än 14 dagar. Då kan kollektivavtalet vara guld värt.

Det är efter 15 sjukdagar du har glädje av att jobba på ett företag med kollektivavtal, och det gör 9 av 10 anställda i Sverige. Hur mycket pengar du får beror på vad du jobbar med. Därför ska jag visa hur det ser ut för de fyra vanligaste yrkeskategorierna, vid tre olika lönelägen. Alla belopp är hämtade från den utmärkta webbplatsen ersättningskollen.se.

Lön 25 000 kr/mån (Total ersättning från sjukdag 15-90)

Privatanställd arbetare 21 520 kr/mån
Privatanställd tjänsteman 21 360 kr/mån
Anställd i kommun och landsting 21 630 kr/mån
Statligt anställd 21 630 kr/mån

Vi kan ta den privatanställda arbetaren som exempel:

Arb 25
Illustrationen är hämtad från ersättningskollen.se

Tack vare att det ingår en extra sjukförsäkring i kollektivavtalet betalar försäkringsbolaget AFA Försäkring ut 2 390 kr varje månad, utöver sjukpenningen från Försäkringskassan. Bra va? Och synd att så få känner till det.

Om man tjänar 25 000/mån spelar det inte så stor roll vad man arbetar med, man får ut ungefär lika mycket. Men vid högre löner börjar skillnaderna märkas:

Lön 35 000 kr/mån (Total ersättning från sjukdag 15-90)

Privatanställd arbetare 26 110 kr/mån
Privatanställd tjänsteman 30 450 kr/mån
Anställd i kommun och landsting 30 660 kr/mån
Statligt anställd 30 330 kr/mån

Lön 45 000 kr/mån (Total ersättning från sjukdag 15-90)

Privatanställd arbetare 26 110 kr/mån
Privatanställd tjänsteman 39 450 kr/mån
Anställd i kommun och landsting 39 420 kr/mån
Statligt anställd 39 090 kr/mån

För privattjänstemannen som tjänar 45 000 kommer nästan hälften av pengarna från kollektivavtalet. 16 230 av totalt 39 450 kronor är nämligen kollektivavtalad sjuklön som inte finns på företag utan kollektivavtal.

Tjm 45

Som du ser i mina exempel har privatanställda arbetare det klart sämsta sjuk­försäkrings­skyddet. Och dessutom: om du är privat­tjänsteman behöver du inte göra något för att få rätt ersättning. Då sköter din arbetsgivare allt åt dig. Men om du är arbetare eller jobbar i kommun och landsting måste du själv skicka in en anmälan till AFA Försäkring för att få de pengar du har rätt till, och det missar ungefär var femte sjuk arbetare. Att reglerna ser så olika ut tycker jag är fel och orättvist.

Oavsett vad du jobbar med är de här extra­pengarna utöver Försäkrings­kassans ersättning ett viktigt tillskott om du blir sjuk. Därför är det synd att så få känner till dem. Tänk om arbetsgivarna var lite bättre på att berätta om de fina förmåner som ingår i tjänstepensionen!

Gå gärna in på ersättningskollen.se och se vad som gäller för dig.

Bloggbyline

  • = Vid årsskiftet ersätts karensdagen av ett karensavdrag, men för de allra flesta innebär det ingen större skillnad. Du kan läsa mer om förändringen hos Försäkringskassan.