Den livslånga kärleken

Postat

Det är något visst med livslång kärlek. Att få gå genom hela livet tillsammans med någon vi älskar drömmer de flesta av oss om. Och den drömmen blir sann för allt fler.

En förebild för mig som jag tidigare har berättat om här på bloggen är min morfar Stickan. Han träffade min mormor Karin under en båtutflykt till Blomskär i Stora Värtan sommaren 1936 och gifte sig med henne midsommar­aftonen 1937. De levde i mer än 60 år tillsammans innan han en gnistrande januaridag drog sitt allra sista andetag. Då satt jag och Karin vid hans sida.

Såna riktigt långa äktenskap är faktiskt vanligare än man kan tro. I mitten av 1970-talet firade ungefär 8 000 par i Sverige varje år att de hade varit gifta i 50 år. År 2016 kunde 22 000 par fira samma högtids­dag. Att de riktigt långa äkten­skapen blir allt fler beror inte bara på kärlekens kraft (och viss slitstyrka hos de inblandade …) utan också på att vi lever allt längre. Vi får för varje dag lite mer tid för att älska!

Idag har ungefär 180 000 par varit gifta i 50 år eller mer. 33 000 av dem har till och med varit gifta i mer än 60 år. Häftigt, eller hur?

Blommor, bus och efterlevandeskydd

Jag är verkligen ingen expert på hur man bäst uppvaktar sin partner och underhåller ett äktenskap (även om jag framåt vårkanten faktiskt firar porslins­bröllopsdag), men några handfasta tips tänker jag bjuda på.

  1. Köp blommor. (En superklassiker. Men det funkar – tro mig.)
  2. Våga vara löjlig. (Kärleken lever på lek, skratt och fåniga över­rask­ningar.)
  3. Teckna ett efterlevandeskydd. (Se till att din älskade har det bra även den dag du själv är borta. Det är romantik på riktigt.)
  4. Kolla upp vad som händer med ekonomin om någon av er blir sjuk eller råkar ut för en olycka. (Räcker det skydd ni har, eller behöver ni komplettera?)
  5. Dela lika på deltid och vabbande. (Bli hjälten som räddar din partner från deltidsfällan.)
  6. Kompensera din partner om ni är eller har varit ekonomiskt ojämställda.
  7. För över premiepension till din make/maka. (Och berätta om det över en hummer och några levande ljus. En given succé.)

Fira, lev och älska! Din partner, dina barn eller kanske din allra bästa vän. Och lev tryggt i förvissningen om att din tjänstepension kommer att gå tyst vid sin sida genom hela livet. Den kärleksrelationen är livslång.

 

 

Litet firandelexikon

1 år: Bomullsbröllop

2 år: Pappersbröllop

3 år: Läderbröllop

4 år: Frukt/Blomsterbröllop

5 år: Träbröllop

6 år: Sockerbröllop

7 år: Yllebröllop

8 år: Gummibröllop

9 år: Linnebröllop

10 år: Tennbröllop

11 år: Stålbröllop

12 år: Sidenbröllop

13 år: Spetsbröllop

14 år: Elfenbensbröllop

15 år: Kristallbröllop

16 år: Fjäderbröllop

17 år: Silkesbröllop

18 år: Satinbröllop

19 år: Galonbröllop

20 år: Porslinsbröllop

21 år: Nylonbröllop

22 år: Jutebröllop

23 år: Hampabröllop

24 år: Sammetsbröllop

25 år: Silverbröllop

26 år: Korkbröllop

27 år: Balsabröllop

28 år: Masonitbröllop

29 år: Plywoodbröllop

30 år: Pärlbröllop

31 år: Mahognybröllop

32 år: Granitbröllop

33 år: Gnejsbröllop

34 år: Skifferbröllop

35 år: Korallbröllop

36 år: Marmorbröllop

37 år: Tegelbröllop

38 år: Cementbröllop

39 år: Grafitbröllop

40 år: Rubinbröllop

41 år: Keramikbröllop

42 år: Mässingbröllop

43 år: Plåtbröllop

44 år: Nickelbröllop

45 år: Safirbröllop

46 år: Blybröllop

47 år: Kvicksilversbröllop

48 år: Zinkbröllop

49 år: Aluminiumbröllop

50 år: Guldbröllop

51 år: Krombröllop

52 år: Bronsbröllop

53 år: Kopparbröllop

54 år: Platinabröllop

55 år: Smaragdbröllop

56 år: Volframbröllop

57 år: Manganbröllop

58 år: Bärnstensbröllop

59 år: Akvamarinbröllop

60 år: Diamantbröllop

61 år: Glasbröllop

62 år: Topasbröllop

63 år: Jadebröllop

64 år: Emaljbröllop

65 år: Krondiamantbröllop

66 år: Uranbröllop

67 år: Opalbröllop

68 år: Granatbröllop

69 år: Briljantbröllop

70 år: Järnbröllop

Traditionell försäkring eller fondförsäkring?

Postat

Jag får ofta frågan vad det egentligen är för skillnad mellan traditionell försäkring och fondförsäkring. Det korta svaret är:

Traditionell försäkring passar den som:

  • vill slippa välja placeringar själv
  • inte vill lägga tid och energi på sparandet
  • vill ha mindre svängningar i värdet
  • vill ha en garanti

Fondförsäkring passar den som:

  • vill välja placeringsinrikning själv
  • vill vara mer engagerad i sitt sparande
  • vill ha en högre aktieandel
  • accepterar att värdet kan svänga mycket

Många känner instinktivt för antingen det ena eller andra. I så fall kan du sluta läsa här.

Du vill alltså veta mer? Kul! Då kikar vi lite närmare på alternativen.

Vad är en fond?

En fond är en fruktkorg, kan man säga. I den korgen läggs sedan de frukter (värdepapper) man egentligen investerar i. Den vanligaste typen av fond är aktiefonden. I den samlas ett antal aktier som valts ut beroende på vilken inriktning fonden har. Ofta ser man redan på namnet vilken typ av aktier som fonden investerar i. En ”Sverigefond” investerar i svenska bolags aktier. En fond som heter ”Tillväxt­marknad” investerar i bolag som finns just på avlägsna tillväxt­marknader osv.

Det finns också räntefonder som inte alls investerar i aktier utan i olika typer räntepapper, och bland­fonder som investerar i både räntor och aktier.  Det totala utbudet av fonder är enormt. Tusentals ”fruktkorgar” ger den som verkligen vill shoppa runt alla möjlighet att hitta en egen profil på sitt sparande.

Vad är en ”trad”?

En traditionell försäkring – eller ”trad” som det förkortas ibland – investerar i flera olika typer av värdepapper. Lite som en blandfond. Många bolag som erbjuder traditionell försäkring investerar både i aktier, fastigheter och olika typer av räntepapper. Allt oftare också i sådant som kallas ”alternativa placeringar”, till exempel infrastruktur. Genom att investera i flera olika tillgångsslag minskar man den totala risken. Om börsen viker nedåt kan värdet på tex fastigheter och räntor ibland hålla emot och minska tappet. Det omvända gäller förstås också. Om ett tillgångsslag sticker iväg rejält bromsas det lite av de övriga. Svängningarna i värdet blir därför ofta mindre än hos rena aktiefonder. Det är en nackdel i tider då börsen går starkt och en fördel när börsen går dåligt.

Förr var det vanligt att traditionella försäkringar hade en garanterad avkastning på några procent om året. Om du har en sådan gammal ”trad” kan det finnas skäl att vara rädd om den, för det löftet gäller i så fall fortfarande. Idag kan pensionsbolagen på grund av det låga ränteläget inte utlova någon årlig avkastning på förhand längre. Därför är det vanligaste i de ”tradar” man kan välja idag att man får en Pengarna tillbaka-garanti. Det kan kännas tryggt för den som bränt sig rejält på börsen nån gång, men man ska inte överdriva värdet av garanti över långa spartider tycker jag.

Färdigförpackat eller gör-det-själv

Den största skillnaden mellan fond och ”trad” numera är att det är pensions­bolaget som sköter placeringarna om du väljer ”trad” medan du själv sköter placerings­inrikningen om du väljer fonder. Vad som är bäst för dig beror helt på hur aktiv du vill vara och hur starkt du tror på din förmåga att hitta egna placeringar.

Mer risk – både bra och dåligt

Genom att välja rena aktiefonder ökar du risken i ditt sparande jämfört med att välja traditionell försäkring. Det kan låta farligt, men det är det inte. Risk borde i det här sammanhanget egentligen heta variation istället, tycker jag. Ökad risk innebär alltså att värdet kan svänga betydligt mera, både uppåt och nedåt. Vissa tycker om de möjligheter det innebär, andra får svårt att sova om natten.

Den som är ung kan gott ha lite mer risk/variation i sitt sparande medan den som är lite äldre kanske vill ta ner svängningarna. Men kom ihåg att målsnöret inte går på pensionerings­dagen. De flesta kommer att ha pengar under förvaltning i minst 20 år till!

Avgifter

Som alltid när det handlar om att investera pengar långsiktigt gäller det att ha koll på de avgifter man betalar. Som vanligt gäller tumregeln: Upp till 0,5 procent i årlig avgift på kapitalet är bra. Sen börjar det bli dyrt. Över 1 procent är riktigt dyrt. Redan vid 1 procent i avgift försvinner omkring en femtedel av dina pensionspengar till någon annan om du sparar i 40 år. Testa gärna själv att laborera med olika avgifter!

Vad är det då man betalar för? Dels är det fond- eller pensionsbolagets administrations­kostnader. Lokaler, löner, IT-system, utskick och allt sånt. Inte så spännande direkt. Vad som däremot känns mer motiverat att betala för är den stora kunskap många fond- och pensionsbolag har om marknads­utsikter, valutor, konjunkturer och allt sånt. De använder det kunnandet och djupstuderar sedan enskilda företags resultat- och balansräkningar för att skapa sig en uppfattning om vilka aktier de tror har bäst utsikter att ge en bra avkastning till rätt risk över tid. Likadant studerar man ränte- och fastighetsmarknaderna.

Det märkliga är att gör-det-själv-varianten (fond alltså) ofta är dyrare än den färdigförpackade traditionella försäkringen. Konstigt.

Aktiv förvaltning eller index?

Det ovanstående gäller för de fond­förvaltare och pensionsbolag som jobbar med så kallad aktiv förvaltning. Med de menas att de handplockar frukter till sina fruktkorgar. Andra förvaltare jobbar med det som kallas indexförvaltning. Då handplockar man inte utan köper istället in all ”frukt” i stora partier. En svensk indexfond t.ex. köper in sig i alla de stora börsbolagen i Sverige. Att göra så blir såklart billigare, vilket ofta (men inte alltid!) avspeglar sig i en lägre avgift. Båda förvaltnings­stilarna har anhängare och kritiker. Vissa menar att en skicklig förvaltare lätt ska kunna slå marknads­genomsnittet. Andra menar att det över tid är nästan omöjligt att slå alla andra som försöker åstadkomma precis samma sak.

Jag tror personligen att aktiv förvaltning kan vara bra i många sammanhang. Men då gäller det att inte ge bort hela mervärdet till någon annan genom höga avgifter. Tumregeln för avgifter här ovanför gäller.

Vad händer om man inte väljer alls?

Inom alla de stora kollektivavtalade tjänstepensionerna får man automatiskt en traditionell försäkring om man inte vill/orkar/kan välja själv. På så sätt får även de som inte är så engagerade i sitt sparande en bra pension.

Börsen rasar – vad händer med pensionen?

Postat

”Blodbad på börsen” vrålar tidnings­rubrikerna idag. Vad innebär det för din pension?

När det här skrivs har Stockholmsbörsen gått ner med drygt 8 procent sedan toppen för precis två veckor sedan, den 23 januari. Den utlösande faktorn hittar vi i USA. Den amerikanska börsen har rasat med drygt 6 procent på två dygn. Det gör starten på den här veckan till en av de sämsta på hela 2000-talet. När man ser de feta rubrikerna är det lätt att drabbas av panik och tro att hela pensionssparandet håller på att gå åt skogen. Men hur mycket påverkas du som pensionssparare egentligen? Mindre än man kan tro faktiskt. Ta’t lugnt och häng med.

Den allmänna pensionen

För de allra flesta är den allmänna pensionen den största delen av pensionssparandet. Och den påverkas faktiskt väldigt lite av ett börsras. Det beror på att den till stor del inte är placerad på börsen utan kommer direkt från dagens skattebetalare. Den del som påverkas är premie­pensionen. Den är (som du kan se i pensionspyramiden här intill) bara en liten del av den allmänna pensionen. Hur mycket den påverkas beror på om, och i så fall hur, du har valt att placera den. Vissa fonder påverkas mer av börsfallet, andra mindre eller inte alls.

Tjänstepensionen

Det finns två sätt att konstruera en tjänstepension: Förmånsbestämd pension och premiebestämd pension.

En förmånsbestämd tjänstepension påverkas inte alls av ett börsras. Den sortens pension är vanligast bland de som är över 40 år. Om du till exempel är privat­tjänsteman och är född före 1979 har du med stor sannolikhet den förmåns­bestämda tjänstepensionen ITP2. Då är du garanterad en viss andel av din lön i pension och berörs inte av börsens svängningar, varken uppåt eller nedåt. Men precis som i den allmänna pensionen finns det en liten, kompletterande del som påverkas. Den heter ITPK och påverkas, precis som premiepensionen, olika mycket beroende på om, och i så fall hur, du valt att placera den. Totalt sett påverkas din tjänstepension väldigt lite om du har en förmånsbestämd pension.

En premiebestämd pension påverkas mera. Du som har en sådan är nämligen inte lovad en viss pensionsnivå utan istället en viss inbetalning (premie) till din tjänstepension. Vad de inbetalningarna (premierna) sedan ger för pension i slutänden beror på tre saker:

  1. Hur många år utbetalningarna ska fördelas på (alltså hur länge du förväntas leva)
  2. Vilka avgifter du betalar
  3. Vilken avkastning du får

Premiebestämd pension har privat­anställda arbetare och privattjänstemän som är födda 1979 eller senare. Du som jobbar statligt, kommunalt eller inom landstinget kan ha antingen en helt premiebestämd tjänstepension eller en både förmåns- och premiebestämd tjänstepension. Läs mera hos din valcentral.

Om du vill byta fonder eller byta mellan fondförsäkring och traditionell försäkring i din tjänstepension gör du det hos din valcentral.

Sälja eller ta det lugnt?

Ok. Den största delen av den allmänna pensionen påverkas alltså inte alls av ett börsras, och inte en förmånsbestämd tjänstepension heller. Men man har ju ändå fonder i sin premiepension, och kanske i sin ITPK eller i sin premie­bestämda tjänstepension. Ska man kasta sig in på Pensionsmyndighetens hemsida och sin valcentral och sälja sina fonder nu? Nej. Inte nödvändigtvis. För trots att det är gott om ”börsexperter” på löpsedlarna just nu är det faktiskt ingen som vet vad som kommer att hända på världens börser under våren. Världsekonomin går just nu väldigt bra, och det kan mycket väl vara en tillfällig svacka vi ser. Och även om det här skulle vara början på en tid av större osäkerhet och en bredare nedgång behöver det inte vara rätt att kasta sig på säljknappen. Framför allt inte om du har ett antal år kvar till pensionen. De nedgångar som då och då kommer – och alltid har kommit genom historien – är en naturlig del av ett sparande och kan faktiskt till och med vara bra för din pension.

Va, kan ett börsras vara bra?

Det finns två sätt att få avkastning genom att äga aktier. Det ena är att få utdelning. Med det menas att man som delägare i ett företag får ta del av företagets vinst. Just nu tjänar många företag bra med pengar och ger därför bra med utdelning till sina aktieägare.

Det andra sättet är att köpa aktier billigt och sedan sälja dem dyrt. Då är den pris­sänkning som en börsnedgång faktiskt innebär inte så tokig. För den som tänker långsiktigt och har pengar att handla för kan det faktiskt bli ett riktigt fyndläge. Pensions­bolagen funkar just så. I dåliga tider tankar pensionsbolagen aktier som sedan sätter rejäl fart på avkastningsmotorn när börsen går upp igen. Med den logiken kan de tuffaste perioderna på börsen bli din allra bästa vän.

Eftersom sparande till pension handlar om att spara på lång sikt kan man alltså ta det ganska lugnt just nu trots alla braskande rubriker. Se bara till att hålla avgifterna nere så gör det inget om det guppar till lite då och då.

I morgon kommer jag att förklara skillnaden mellan fondförsäkring och traditionell försäkring när det gungar till.