Avgifter åt upp halva Jennys pension

Det här är historien om hur Jenny blev av med hälften av sina tjänstepensionspengar. Helt lagligt. Hon märkte det inte ens. Fel avgift kan sänka din pension med flera tusen kronor – varje månad livet ut.

Den morgonen vaknade Jenny med ett leende. Idag skulle hon gå till sin nya arbetsplats för allra första gången. Hon var lite, lite spänd inför vad som väntade, men mest av allt kände hon glädje.

Hon hade visserligen haft andra jobb förut, men bara enkla sommarjobb och några korta extrajobb medan hon pluggade. Nu var hon 25 år och skulle få sitt allra första riktiga jobb. Med passer­kort, jobbtelefon och en månadslön på 29 000 i månaden. ”Och tjänstepension!” hade rekryteraren sagt. Jenny fnissade lite när hon tänkte på det. Tjänste­pension… Snacka om vuxenpoäng alltså! ”Det känns säkert jättekonstigt att tänka på pensionen redan nu, men jobbar du till 67 blir det faktiskt nästan 2 miljoner kronor extra med tjänstepension” hade rekryteraren sagt. ”Det blir 10 000 i månaden utöver den allmänna pensionen.” Yeah right, som om jag skulle ha samma jobb hela livet, tänkte Jenny. Men 2 miljoner extra i pension var ju inte fel.

Jenny väljer pensionsförvaltare

Efter några veckor på det nya jobbet var det dags för Jenny att bestämma hur hon skulle placera sina pensionspengar. Hon hade läst i tidningen att det där med låga avgifter var bra, så hon valde en fond med 0,5 procent i avgift. Det kändes bra.

Låt oss stanna upp lite här. Jenny valde alltså ett pensionssparande med någorlunda låg avgift, 0,5 procent. Men avgiften tas ut varje år, oavsett om pengarna har vuxit eller krympt ihop under året. Och varje krona som försvinner i avgift hade kunnat stå kvar och förränta sig i många, många år. Därför försvinner redan vid den här låga avgiftsnivån drygt 220 000 kronor ur Jennys pensionskapital längs vägen jämfört med om inga avgifter alls hade tagits ut. Det gör att hennes pension blir 1 700 kronor lägre. Varje månad livet ut.

Prisbelönta fonder måste väl vara bra?

En månad senare är Jenny på banken. Efter att ha pratat konton och bolån en stund glider samtalet in på pension. ”Har du koll på dina pensions­placeringar?” frågar rådgivaren. ”Nja”, säger Jenny, ”jag har ju precis börjat jobba, men jag valde nåt som verkade billigt och bra.” Rådgivaren nickar. ”Jag förstår. Men känner du till att vi har fått fina priser för vår fondförvaltning? Och skulle det inte vara smidigare för dig att ha pensionssparandet också här hos oss, tillsammans med resten av din ekonomi? Det kan jag ordna.” säger rådgivaren och ser väldigt trovärdig ut. När Jenny lämnar banken har hon flyttat sina tjänstepensionspengar till en fond i banken med 1,5 procents avgift istället.

Nu försvinner nästan 590 000 kronor i avgifter och utebliven avkastning. Det sänker hennes pension med 4 600 kronor. Varje månad livet ut.

Tänk att slippa hålla koll på alla fonder själv…

Tre veckor senare ringer det i Jennys telefon. ”Hej Jenny!” säger en pigg röst, ”Jag ringer till dig eftersom det händer mycket på världens börser nu i spåren av pandemin. Har du koll på hur det påverkar ditt pensionssparande? ”Nej …” svarar Jenny avvaktande. Men telefonrösten är full av energi: ”Nä, du som är ung och ambitiös har säkert fullt upp med annat. Men det här är viktigt. Om du inte vill bli fattigpensionär gäller det att agera nu” säger rösten i telefonen, och fortsätter: ”Jag jobbar med att analysera massor av fonder från banker och pensions­bolag och flyttar sen mina kunders pensionspengar till den som är bäst. Låter det intressant?” ”Eeehh … ja … Men vad kostar det?” undrar Jenny. ”Det är det bästa av allt – det kostar ingenting. Jag får betalt av bankerna och pensions­bolagen för det här” säger telefonrösten. När Jenny lägger på luren känner hon sig som en riktig vinnare. Fond-i-fond. Hur smart är inte det?

Det telefonrösten ”glömde” berätta är det visserligen inte kommer någon faktura till Jenny, men att fond-i-fonden kostar ytterligare en procentenhet i avgift utöver de under­liggande fonderna. Jenny betalar nu alltså totalt 2,5 procent i avgift. Det gör att nästan 870 000 kronor av Jennys pensionspengar kommer att försvinna längs vägen. Det sänker hennes pension med 6 600 kronor. Varje månad livet ut. 

Pengarna försvinner i det tysta

Så här lätt är det att alltså att bli av med hälften av sina pensions­pengar. Och det luriga är att vi knappast märker att det händer. Om vi varje år hade fått en faktura på kanske 20 000 eller 30 000 i avgifter hade vi förmodligen hajat till och undrat om det verkligen är rimligt. Men avgifterna plockas istället i det tysta från dina pensionspengar varje år utan att du märker det. Det är därför så många inte är medvetna om vad de egentligen betalar i avgift.

Men kvalitet måste väl få kosta?

En given invändning är att man kan få bättre avkastning på pengarna om man byter till en annan fond. Och visst kan man det – kanske. Men hur ska man kunna veta om en annan fond kommer att gå bättre eller sämre framöver? Många tittar på vad olika fonder har presterat historiskt, men det säger enligt forskningen ingenting om hur det kommer att gå framåt. Avgifterna däremot känner vi till på förhand.

En annan invändning är att det kan vara värt en högre avgift för att kunna investera i en speciell region eller en speciell bransch. Och visst, det kan det ligga något i. Men om du tror så starkt på en begränsad del av världens finansmarknader gäller det att du håller noggrann koll på dina placeringar. Att investera så smalt höjer risknivån i sparandet rejält. Och även då gäller regeln: Betala inte en krona mer i avgift än du behöver.

Att hålla avgifterna nere är alltså ett effektivt sätt att få behålla mer av dina pensionspengar. Att de dyra förvaltarna år efter år skulle lyckas betydligt mycket bättre med att få pengarna att växa är knappast troligt. För det räcker inte med att de är bättre än alla sina konkurrenter som försöker göra samma sak – de måste dessutom förvalta ikapp avgiftsavståndet. För en dyr förvaltare blir det som att springa i uppförsbacke medan konkurrenterna springer på plan mark. I 40 år i sträck.

Nej, ett pensionssparande blir inte bättre bara för att det är dyrt. Det är som med bolånet: Det blir inte heller bättre av att det är dyrt.

Ofta är det värre. Mycket värre.

Historien om Jenny är ett pedagogiskt exempel, men den är varken osannolik eller ovanlig. Därför brukar jag berätta den när jag är ute och föreläser om pensioner. Och så här långt i berättelsen brukar de som lyssnar vara ganska upprörda över hur lätt det är att bli blåst på sina pengar. Då fortsätter jag:

Hur skulle det se ut om Jenny tjänade lite mer? Låt oss leka med tanken att Jenny istället hade börjat jobba vid 27 med en lön på 45 000 kronor. Då skulle en avgift på 2,5 procent äta upp mer än 2,5 miljon kronor av hennes pensionspengar och sänka hennes pension med 20 000 kronor. Varje månad livet ut.  

Att få ner avgiften på ditt pensionssparande kan vara ditt livs bästa affär. Och tumregeln är enkel: Upp till 0,5 procent i årlig avgift är ok. Sen börjar det bli dyrt. Över 1 procent i avgift är riktigt dyrt.

Här kan du testa själv hur stor effekt avgiften har.

Prenumerera gärna på min blogg så får du nästa inlägg direkt till din mejlbox.

Det här inlägget är en uppdatering av ett tidigare publicerat inlägg. Alla beräkningar bygger på en nominell årlig avkastning på 5,5 procent, att inflationen antas bli 2 procent och att Jenny under sitt arbetsliv har en fullt normal löneutveckling. Pensionsåldern är 67, men inga tjänstepensionspremier betalas in efter 65 års ålder. Slutlönen beräknas bli 50 100 kr. Allmän pension tillkommer.