Fixa till det här nu, regeringen

Publicerat den

Så fick vi då en regering till sist. Statsrådslistan är inte helt olik den som gällt under övergångs­regeringen och den regering som satt innan dess, men nu ska de föra en i stora delar helt annan politik. Det ska bli spännande att se hur de klarar av det konststycket.

Nya regeringen 190121
Den pinfärska regeringen. Bilden hämtad från DN.se Foto Paul Hansen

Att politiken behöver förnyas behöver man inte ha parti­politiska skäl att tycka. Vår omvärld förändras så snabbt att vi bara av det skälet måste ifrågasätta gamla vägval och tänka nytt. Vem trodde för bara några år sedan att vi till exempel skulle klara av en stor del av julhandeln hemma i soffan framför datorn? Och vem trodde att den kult­stämplade gamla broschyren ”Om kriget kommer” skulle göra comeback på hallmattan?

Vilka politiska förändringar Sverige behöver genomföra för att förbli ett fritt, framgångs­rikt välfärds­land överlåter jag åt dig att tycka till om. Men på pensions­området har jag såklart synpunkter.

Den allmänna pensionen

Entréplanet i pensionspyramiden renoveras just nu. Det är framför allt premie­pensionen (den del vi själva kan placera om vi vill) som får sig en rejäl översyn. Det bottnar i skandalerna kring Allra och Falcon Funds där vanliga, hederliga pensions­sparare fördes bakom ljuset av finanshajar som berikade sig själva på spararnas bekostnad. Det är bra att staten äntligen röjer upp i premie­pensionen. Antalet fonder vi kan välja mellan kommer att minska med ungefär 270 stycken, men det återstår drygt 550 fonder och det tror jag räcker för de flesta. Konkurrens är såklart viktigt. Men om man vill få fart på konkurrensen på pensionsområdet är det inte ännu fler säljare utan starkare och mer kunniga köpare som är viktigast. Det kan staten stötta genom att fortsätta utveckla Minpension.se och Konsumenternas.se som båda är riktigt bra webbplatser för pensionssparare.

Jenny blev av med halva pensionenHuvud­delen av den allmänna pensionen är inkomstpensionen som vi inte kan påverka själva. Den krymper en aning för varje år som går, och det beror framför allt på att vi lever allt längre. När samma peng  ska räcka längre får vi ut mindre per månad. För att möta det har våra pensionspolitiker föreslagit ett gäng nya regler för att få oss att jobba några år till. De är inte klubbade i riksdagen ännu men lär gå igenom eftersom det finns en bred enighet i riksdagen om förslagen.

Det jag menar saknas är en höjning av inbetalningarna till den allmänna pensionen. Det är rimligt att vi medborgare jobbar några år längre än våra föräldrar eftersom vi också lever längre. Men om vi ställer upp på det borde staten åtminstone ge oss inbetalningar på den nivå vi blev lovade när det (inte längre så) nya pensions­systemet infördes vid sekelskiftet. För att det ska gå ihop behövs inbetalningar på (minst) 18,5 procent av lönen och nu får vi av olika skäl bara 17,21 procent. Den skillnaden kan låta liten men betyder ungefär 1500 kronor mindre i pension varje månad. Det är dags att fixa till det.

Tjänstepensionen

De svenska tjänstepensionerna funkar i allmänhet väldigt bra. De krymper inte som den allmänna pensionen gör utan står istället för en allt större del av vår framtida pension. Det beror dels på bättre avkastning än vad den allmänna inkomst­pensionen har möjlighet att ge, men också på att de som förhandlat fram villkoren för tjänste­pensionerna – arbets­marknadens parter – höjt nivån på inbetalningarna rejält.

Livslång kärlek

Att tjänste­pensionerna drar ifrån den allmänna pensionen är inte problemfritt. För vad händer med alla dem som saknar tjänstepension? Visserligen har mer än 90 procent av alla anställda i Sverige en tjänstepension, men flera hundra tusen människor står ändå utan. Många av dem är egenföretagare, småföretagare och/eller relativt nya i Sverige. Det finns också ”finbranscher” där det är ovanligt med tjänste­pension. Juridik, reklam och PR är sådana branscher. Och av de trendiga tech­bolagen är det få som erbjuder kollektiv­avtalad tjänste­pension.

Vad händer när det bildas ett A- och ett B-lag där vissa tack vare sin tjänste­pension får en helt ok pension medan andra blir fattig­pensionärer för att de inte hade rätt arbetsgivare tidigare i livet? Ilskan lär i första hand riktas mot politiken som låter såna orättvisor finnas.

Så vad göra? Staten behöver stärka den allmänna pensionen så att tjänste­pensionen återgår till att vara ett guldkants­komplement, inte en absolut nödvändighet för ett värdigt liv på äldre dar. Det är dags att fixa till det.

Det egna sparandet

När avdragsrätten togs bort för några år sedan tvärdog det privata pensions­sparandet. Nu sägs Sverige ha näst sämst villkor i världen för privat pensions­sparande. Samtidigt har vi avdragsrätt för till exempel sms-lån. Hur smart är det? Signalen blir att vi ska låna mer och spara mindre, tvärt emot all rimlighet.

Föräldraförsäkring

Den nya regerings­överens­kommelsen har lagt grunden för en rejäl och alldeles nödvändig skatte­reform. I den vill jag se rejäla incitament för att uppmuntra det privata sparandet. Inte genom det skatte­avdrag vi hade förr, det gynnade i första hand höginkomsttagare. Men om avdraget riktas mot låg- och medel­inkomsttagare eller rent av direkt mot dem med små pensions­tillgångar skulle vi få en fördelnings­politiskt vettig profil på det hela.

Man kan också istället för skatteavdrag tänka sig matchning, alltså att staten matchar inbetalningar vi själva gör. Det har testats i andra länder länder med gott resultat. För varje tusen­lapp vi själva sätter in i ett pensions­­sparande (upp till en viss nivå) skjuter staten till några hundra­­lappar. Det är en modell som är enkel att förstå, som kan riktas särskilt mot låg- och medel­­inkomst­tagare och vars kostnader inte kan skena iväg hur som helst.

Det viktigaste är att vi får igång en sparkultur i Sverige igen. Det är dags att fixa till det.

Bloggbyline

8 reaktioner till “Fixa till det här nu, regeringen”

  1. Arbetsgivardeklarationer för tjänstepensioner i egen regi…byråkrati helt i onödan som bör slopas omgående.

    1. Absolut! Det där är något som ingen egentligen vill ha men som ändå rullas ut. Byråkrati när den är som sämst. Dags att fixa till det.

  2. Hej,
    Vill du utveckla anledningarna till att 18,5 % blir 17,21 % ? Med vänlig hälsning Madeleine

    1. Hej Madeleine! Tyvärr är det ganska krångligt. Pensionsmyndigheten beskriver det såhär:

      ”De avgifter på dina inkomster som går till pensionen är sammanlagt 17,21 procent. Samtidigt sägs det att pensionsavgiften och pensionsrätten är 18,5 procent av pensionsunderlaget. Hur går det ihop?

      Det beror på att den pensionsgrundande inkomsten är inkomsten efter avdrag för den allmänna pensionsavgiften på 7 procent. Det är på den pensionsgrundande inkomsten som avgiften är 18,5 procent. 18,5 procent av inkomsten efter avdraget på 7 procent motsvarar en avgift på 17,21 procent av hela inkomsten.

      Den högsta inkomst som du behöver betala pensionsavgift för är 8,07 inkomstbasbelopp. Det betyder att det högsta möjliga pensionsgrundande inkomsten blir 93 procent av 8,07 inkomstbasbelopp, det vill säga 7,5 inkomstbasbelopp.”

  3. Att tjänstepensionen inte är kollektivavtalad innebär inte per automatik att den är sämre för det. För mig är det betydligt bättre, med mer än 3ggr så hög avsättning per månad jämfört med kollektivavtalad och direkt in på avanza utan massa dyra avgifter. Bättre kunde det knappast vara tycker jag. Kollektivavtal är ett bra golv, men långt ifrån något perfekt måste som det oftast framförs som. Får jag välja på det jag har idag kontra ett kollektivavtal är valet lätt då allt är bättre för mig nu jämfört med om jag skulle haft kollektivavtal.

    1. Hej Marcus! Du har helt rätt – att tjänstepensionen inte är kollektivavtalad betyder inte per automatik att den är sämre. Men ofta är den det. Och kollektivavtalet är precis som du skriver bara ett golv – man kan enkelt göra större inbetalningar än så. Det kan man komma överens om på individuell nivå eller för alla på ett helt företag. Att du har inbetalningar på tredubbla nivån är bara att gratulera till, såna villkor är riktigt sällsynta! (Kollektivavtalets golv är 4,5 % på lönen upp till 40 000 i månaden och 30 % på lönen däröver. Sjukförsäkring, premiebefrielseförsäkring och livförsäkring ingår också.)

      1. Vet att man kan förhandla pensionen på individuell nivå, min erfarenhet är dock att det är mycket svårt, har provat vid ett par, 3 tillfällen när jag sökt nytt jobb men det har tyvärr inte funkat varvid jag vänligen tackat nej till erbjudandet då jag tänker att framtida jag inte har råd att byta.

        Ja har även en fråga ang löneväxling och pension. Man läser överallt att det endast lönar sig över ca 42 000-43 000kr / mån. Bör det inte löna sig även under detta tycker jag? Mycket pga att den stora delen av den allmänna pensionen (16%) inte investeras utan bara räknas upp med realräntan (vilket nu är i stort sätt 0). Resterande 2,5% får man ju själv välja hur de skall placeras så de ger ju lite avkastning i alla fall. Börsen har ju historiskt gett ca 7-9% per år så all lön som växlas får man ju en bra ränta på ränta effekt på.

        Dvs man avstår en del allmänn pension som inte ger sån bra ränta på ränta mot en löneväxlad del som ger betydligt bättre ränta på ränta effekt pga den högre avkastningen och att det är ett högre belopp.

        Självklart riskerar ju annat att påverkas också som tex föräldrapenning, sjukpenning, a-kassa och så vidare. Men säg att man är medveten om detta och ok med detta, skulle det endå vara dumt att löneväxla?

        1. Kul fråga! Jag planerar för ett inlägg som kommer att handla just om löneväxling. Där ska jag ta upp det du undrar över. Stay tuned!

Kommentera gärna inlägget!