Pensionsmyndigheten: Pensionärers ekonomiska standard är bra

Publicerat den

Pensionärers ekonomiska standard är i genomsnitt 82 % av den yngre vuxna befolkningens. Pensionärer är den grupp i samhället som oroar sig minst för sin ekonomi, och deras förmögenheter är betydligt större. Lägst ekonomisk standard har de äldsta pensionärerna – att vara ensamstående och över 80 år kan vara tufft.

I morse presenterade Pensionsmyndigheten den rykande färska rapporten ”Hur är pensionärernas ekonomiska levnadsförhållanden?” Det är en rapport som på många sätt bekräftar Alectas stora studie från i våras, men Pensionsmyndigheten har tagit det hela ett steg till. När familjesituationen och hur många som ska försörjas av den gemensamma inkomsten vägts in kan pensionärers ekonomiska standard jämföras med andra grupper i samhället.

Rapporten i sammanfattning

Några av de mest intressanta observationerna i rapporten är:

  • Den disponibla medianinkomsten (inkomsten efter skatt, inklusive eventuella bidrag och transfereringar) var under 2019 bland pensionärer ca 15 000 kr/mån. Det kan jämföras med åldrarna 20 till 64 år där motsvarande siffra var 22 700 kr/mån.
  • När hela hushållets ekonomi och sammansättning beaktats var pensionärernas ekonomiska standard 82 % av standarden i åldrarna 20–64 år.
  • Exakt data över förmögenheter i Sverige saknas sedan förmögenhetsskatten avskaffades 2007. Men enligt de uppskattningar rapportförfattarna gör är pensionärernas förmögenhet hela sex gånger större än den yngre befolkningens.
  • Det är klart tuffare att klara ekonomin som ensamstående. En genomsnittlig pensionär som sammanbor med någon har cirka 7 000 kr/mån över efter nödvändiga boende- och levnadsomkostnader. En ensamstående pensionär har ca 4 000 kronor. Tuffast ekonomi har ensamstående över 80 år, en grupp som till klart största delen utgörs av kvinnor. De har i genomsnitt bara 2 000 kr över.
Illustration ur rapporten. Kvinnor har i genomsnitt en lägre ekonomisk standard än män.

  • Svenska pensionärer upplever sin ekonomi som bra. Pensionärer är faktiskt den grupp i samhället som oroar sig allra minst över sin ekonomi; bara 10 procent av pensionärerna är oroliga. Det kan jämföras med 21 procent i yrkesverksam ålder, 26 procent bland studenter och hela 59 procent bland arbetslösa.

De flesta har det bra men spridningen är stor

Sammanfattningsvis konstaterar Pensionsmyndigheten att pensionärer allmänt sett har en bra ekonomi jämfört med den övriga befolkningen. Det betyder såklart inte att alla äldre har det bra. Precis som bland befolkningen i övrigt är både inkomster och förmögenheter ojämnt fördelade. Den i media omhuldade bilden av att pensionärer i allmänhet är fattiga får sig dock en rejäl törn av den här rapporten.

– ”Rapporten breddar vår bild om pensionärernas ekonomi. Tar man hänsyn till antalet personer i hushållet och räknar med inkomster efter skatt från lön, pension, bidrag och kapital så har pensionären i genomsnitt det ganska bra jämfört med den övriga befolkningen”, säger Erik Ferm som är analytiker på Pensionsmyndigheten.

Min analys

Rapporten presenterades vid en webbsändning som Pensionsmyndigheten arrangerade i samarbete med nyhetsbrevet Pensionsnyheterna. Efter rapportpresentationen fick jag tillsammans med minPensions pensionsekonom Kristina Kamp och SKPF:s förbundsordförande Liza di Paolo-Sandberg kommentera rapporten. Då lyfte jag några av dessa tankar:

  • Det är bra att Pensionsmyndigheten analyserar pensionärernas hela ekonomi. Det behövs som komplement till de många studier som fokuserar på rena pensionsinkomster, och ibland bara på den allmänna pensionen.
  • Om vi vill mäta och förstå pensionärernas köpkraft är det helt avgörande att titta på den disponibla inkomsten, alltså inkomsten efter skatt inklusive eventuella bidrag och transfereringar. Annars missar vi till exempel hela det rejäla inkomsttillskott som bostadstillägget bidrar med, inte minst för många äldre kvinnor.
  • Hos många sitter bilden av pensionen som eländig så djupt att de blir provocerade snarare än lättade av att se hur pensionärernas verkliga inkomster ser ut. Det är synd, för det försvårar ett konstruktivt samtal om hur vi kan förfina och förstärka pensionssystemet där det behövs. Vi måste klara av att se nyanserna – att de flesta pensionärer faktiskt har en hyggligt bra ekonomi betyder inte att alla har det, eller att vi liknöjt ska luta oss tillbaka.
De medverkande i dagens sändning. Pensionsmyndighetens moderator Monica Zetterwall, minPensions pensionsekonom Kristina Kamp, SKPF:s förbundsordförande Liza di Paolo-Sandberg, undertecknad samt en av rapportförfattarna, Pensionsmyndighetens Erik Ferm.
  • Låg ekonomisk standard hör i hög grad ihop med att vara eller bli ensamstående. Särskilt utsatta är kvinnor över 80 år. Dels för att de är många (det finns 146 000 ensamstående kvinnor över 80 år men bara 20 000 män), och dels för att de ofta har en låg egenintjänad pension. Det beror i sin tur på att de var verksamma på 1960-, 70-, 80- och 90-talens ojämställda arbetsmarknad. Nyblivna kvinnliga pensionärer har i allmänhet helt andra karriärer bakom sig och är betydligt bättre rustade för sin ålderdom.
  • Fattigdom är inget tillstånd som uppstår exklusivt i samband med pensionering. Det är istället så att de flesta som har en låg pension också haft väldigt låga inkomster tidigare under livet. Var fjärde pensionär fick faktiskt en bättre inkomst efter pensioneringen. Därför blir det vilseledande att gång på gång tala om fattigpensionärer men inte tala om fattigyngre, fattigmedelålders, fattigföräldrar eller fattigsjuka. Det är bara några exempel på grupper i samhället där fattigdom är vanligare än bland pensionärer.
  • Allt fler ropar nu på att det ska pumpas in mer pengar i pensionssystemet. Det kan vi såklart göra, men de som ropar på det måste vara ärliga med varifrån de pengarna ska komma. Pension är ju inget vi ”får” av staten, utan ett tvångssparande. I grund och botten är pension pengar som plockas ur våra egna plånböcker och sedan förvaltas av antingen staten, tjänstepensionsbolagen eller oss själva tills vi en dag ska leva på dem. Knäckfrågan för den som vill ha mångmiljardsatsningar på högre pensioner blir då: Är vi beredda att avstå från en större del av vår inkomst här och nu för att istället få mer när vi är gamla? Är det så vi vill ha det och klarar vi det? För många som är i början av sin karriär, som kanske har småbarn hemma och som i många fall tvingats ta stora bolån för att kunna leva där jobben finns existerar inte de marginalerna.
  • Pensionssystemet kan inte ensamt lösa problemen med ojämlika inkomster, förmögenheter och levnadsvillkor bland landets äldre. Parallellt med att titta på hur vi kan lyfta inkomsterna för pensionärerna med de allra minsta ekonomiska marginalerna behöver vi titta även på utgiftssidan. Går det att minska de äldres kostnader för till exempel tandvård, ett anpassat boende, för vård och omsorg och för hjälpmedel som hörapparater och glasögon?

Utan spaning – ingen aning

Jag gissar att Pensionsmyndighetens rapport kommer att bli kritiserad och ifrågasatt, för så brukar det bli när den allmänna bilden av pensionernas uselhet utmanas. Och just därför är den så viktig: Vi behöver fakta på bordet för att få en bra debatt och för att kunna fokusera på de verkliga problemen och inte på vanföreställningar.

Läs gärna rapporten och se seminariet där den presenteras och diskuteras.

Den här är rapport nummer tre av sex i serie av faktarapporter som Pensionsmyndigheten ger ut.

En kommentar till “Pensionsmyndigheten: Pensionärers ekonomiska standard är bra”

  1. Ni har glömt en viktig sak speciellt för ensamstående pensionärer. Ofta är man sjuk..I vilket fall inte lika stark som i yngre dagar..Det innebär att man måste ha hjälp med tex städ..Två gånger per månad kostar i mitt fall ca 1000 kronor. Då är det bara det allra minsta. Det allra mest nödvändiga. Allt annat städ vad kostar det? Rengöra kyl frys bakom spis. Torka målade ytor i kök och badrum..Dammtorka prydnadssaker . Vad kostar det? ? Ingen aning. För jag har inte anlitat nån för storstäd. Jag är reumatiker. Färdtjänst kostar också ca 1000 kronor i månaden. För det nödvändigaste. Det är skitigt hos mig. Förr kunde jag städa dessa ytor själv. Nu gör jag inte det. Jag har ramlat flera gånger och brutit olika saker så nu vill jag inte kliva själv.
    När ni beräknar hur mycket utgifter ensamstående äldre har så måste ni räkna med många utgifter som par kan hjälpas åt med och i alla fall är halva kostnaden för par emot för ensamma.
    Den uträkningen att det är mycket dyrare för sjuka ensamma än för friska par måste ni ha med i beräkningen.

Kommentera gärna inlägget!