Traditionell försäkring eller fondförsäkring?

Postat

Det mest lästa inlägget på min blogg 2018 handlar om skillnaderna mellan traditionell försäkring och fondförsäkring. Med det vill jag önska alla mina läsare ett riktigt gott nytt 2019!

Jag får ofta frågan vad det är för skillnad mellan traditionell försäkring och fondförsäkring. Det korta svaret är:

Traditionell försäkring passar dig som:

  • vill slippa välja placeringar själv
  • inte vill lägga tid och energi på sparandet
  • vill ha mindre svängningar i värdet
  • vill ha en garanti

Fondförsäkring passar dig som:

  • vill välja placeringsinriktning själv
  • vill vara mer engagerad i ditt sparande
  • vill ha en högre aktieandel
  • accepterar att värdet kan svänga mycket

Många känner instinktivt för antingen det ena eller andra. I så fall kan du sluta läsa här.

Eller så vill du veta mer? Kul! Då kikar vi lite närmare på alternativen.

Vad är en fond?

En fond är en fruktkorg, kan man säga. I den korgen läggs de frukter (värdepapper) man egentligen investerar i. Den vanligaste typen av fond är aktiefonden. I den samlas ett antal aktier som valts ut beroende på vilken inriktning fonden har. Ofta ser man redan på namnet vilken typ av aktier som fonden investerar i. En Sverigefond investerar i svenska bolags aktier. En fond som heter Tillväxt­marknad investerar i bolag som finns just på avlägsna tillväxt­marknader osv.

Det finns också ränte­fonder som inte alls investerar i aktier utan i olika typer av ränte­papper, och bland­fonder som investerar i både räntor och aktier.  Det totala utbudet av fonder är enormt. Tusentals ”fruktkorgar” ger den som verkligen vill shoppa runt alla möjlighet att hitta en egen profil på sitt sparande.

Vad är en traditionell försäkring?

En traditionell försäkring – eller ”trad” som det ibland förkortas – investerar i flera olika tillgångar. Vanligast är aktier, fastigheter och olika typer av räntepapper men allt oftare ingår också sånt som kallas ”alternativa placeringar”, till exempel infrastruktur. Genom att investera i flera olika tillgångar minskar risken i sparandet. Om börsen viker nedåt kan värdet på t.ex. fastigheter och räntor ibland hålla emot och minska tappet. Det omvända gäller förstås också – om ett tillgångsslag sticker iväg rejält bromsas avkastningen lite av de övriga. Svängningarna i värdet blir därför ofta mindre än hos rena aktiefonder. Det är en nackdel i tider då börsen går starkt och en fördel när börsen går dåligt.

Förr var det vanligt att traditionella försäkringar hade en garanterad avkastning på några procent om året. Om du har en sådan gammal ”trad” kan det finnas skäl att vara rädd om den, för det löftet gäller i så fall fortfarande. Idag kan pensions­bolagen på grund av det låga ränteläget inte utlova någon årlig avkastning på förhand längre. Därför är det vanligaste i dagens traditionella försäkringar att man får en Pengarna tillbaka-garanti. Det kan kännas tryggt för den som bränt sig på börsen nån gång, men man ska inte överdriva värdet av garanti över långa spartider tycker jag.

Färdigförpackat eller gör-det-själv

Den största skillnaden mellan fond och traditionell försäkring numera är att det är pensions­bolaget som sköter placeringarna om du väljer ”trad” medan du själv sköter placerings­­inriktningen om du väljer fonder. Vad som är bäst för dig beror helt på hur aktiv du vill vara och hur starkt du tror på din förmåga att hitta egna placeringar.

Mer risk – både bra och dåligt

Genom att välja rena aktiefonder ökar du risken i ditt sparande jämfört med att välja traditionell försäkring. Det kan låta farligt, men det är det inte. Risk borde i det här samman­hanget egentligen heta variation istället tycker jag. Ökad risk innebär alltså att värdet kan svänga betydligt mera, både uppåt och nedåt. Vissa tycker om de möjligheter det innebär, andra får svårt att sova om natten.

Den som är ung kan gott ha lite mer risk/variation i sitt sparande medan den som är lite äldre kanske vill ta ner svängningarna. Men kom ihåg att målsnöret inte går på pensionerings­­dagen. De flesta kommer att ha pengar under förvaltning i minst 20 år till!

Avgifter

Som alltid när det handlar om långsiktigt sparande gäller det att ha koll på de avgifter du betalar. Min enkla tumregel är: Upp till 0,5 procent i årlig avgift på kapitalet är bra. Sen börjar det bli dyrt. Över 1 procent är riktigt dyrt. Redan vid 1 procents avgift försvinner nämligen en femtedel av dina pensions­pengar om du sparar i 40 år. Testa gärna själv att laborera med olika avgifter!

Vad är det då du betalar för? Dels är det fond- eller pensions­bolagets administrations­­kostnader: lokaler, löner, IT-system, utskick och såna saker. Inte så spännande direkt. Vad som däremot känns mer motiverat att betala för är den stora kunskap många fond- och pensions­bolag har om marknads­utsikter, valutor, konjunkturer och annat som kan påverka avkastningen. De använder det kunnandet och djupstuderar sedan enskilda företags resultat- och balans­räkningar för att skapa sig en uppfattning om vilka aktier de tror har bäst chanser att ge bra avkastning till rätt risk över tid. På samma sätt studerar de ränte- och fastighets­marknaderna.

Det märkliga är att gör-det-själv-varianten (fond alltså) ofta är dyrare än den färdig­förpackade traditionella försäkringen. Konstigt.

Aktiv förvaltning eller index?

Det jag beskrev i stycket ovanför gäller för de fond­­förvaltare och pensions­bolag som jobbar med ”aktiv förvaltning”. Med de menas att de handplockar frukter till sina fruktkorgar. Andra förvaltare jobbar med det som kallas index­förvaltning. De handplockar inte utan köper istället in frukt i stora partier. En Sverige­indexfond t.ex. köper in sig i alla de stora börsbolagen i Sverige. Att göra så blir såklart billigare, vilket ofta (men inte alltid!) avspeglar sig i en lägre avgift. Båda förvaltnings­­stilarna har anhängare och kritiker. Vissa menar att en skicklig förvaltare lätt kan slå marknads­­genomsnittet. Andra menar att det över tid är nästan omöjligt att slå alla andra som försöker åstadkomma precis samma sak.

Jag tror personligen på aktiv förvaltning. Men ofta tar aktiva förvaltare ut alldeles för höga avgifter, och då går hela mervärdet till förvaltaren istället för till dig. Som alltid – håll koll på avgiften.

Vad händer om man inte väljer alls?

Inom alla de stora kollektiv­avtalade tjänste­pensionerna får man automatiskt en traditionell försäkring om man inte vill/orkar/kan välja själv. På så sätt får även de som inte är så engagerade i sitt sparande en bra pension.

Bloggbyline

 

Se till att få rätt ersättning om du blir sjuk

Postat

Att du får sjukpenning från Försäkrings­kassan om du blir lång­varigt sjuk har du säkert koll på. Men nästan alla har rätt till mer än så. Blir du borta länge skjuter nämligen tjänste­pensionen till lite extra pengar. Bra, eller hur?

Första dagen du är sjuk är en karensdag*, och då får du ingen ersättning alls. Den finns till för att vi inte ska stanna hemma i onödan. Det funkar som en självrisk, kan man säga. Från den andra till den fjortonde sjukdagen har du enligt lag rätt till sjuklön från arbetsgivaren. Den motsvarar 80 procent av lönen och gäller alla anställda, oavsett vad du jobbar med.

Sjukförsäkring
De flesta blir någon gång under livet sjukskrivna mer än 14 dagar. Då kan kollektivavtalet vara guld värt.

Det är efter 15 sjukdagar du har glädje av att jobba på ett företag med kollektivavtal, och det gör 9 av 10 anställda i Sverige. Hur mycket pengar du får beror på vad du jobbar med. Därför ska jag visa hur det ser ut för de fyra vanligaste yrkeskategorierna, vid tre olika lönelägen. Alla belopp är hämtade från den utmärkta webbplatsen ersättningskollen.se.

Lön 25 000 kr/mån (Total ersättning från sjukdag 15-90)

Privatanställd arbetare 21 520 kr/mån
Privatanställd tjänsteman 21 360 kr/mån
Anställd i kommun och landsting 21 630 kr/mån
Statligt anställd 21 630 kr/mån

Vi kan ta den privatanställda arbetaren som exempel:

Arb 25
Illustrationen är hämtad från ersättningskollen.se

Tack vare att det ingår en extra sjukförsäkring i kollektivavtalet betalar försäkringsbolaget AFA Försäkring ut 2 390 kr varje månad, utöver sjukpenningen från Försäkringskassan. Bra va? Och synd att så få känner till det.

Om man tjänar 25 000/mån spelar det inte så stor roll vad man arbetar med, man får ut ungefär lika mycket. Men vid högre löner börjar skillnaderna märkas:

Lön 35 000 kr/mån (Total ersättning från sjukdag 15-90)

Privatanställd arbetare 26 110 kr/mån
Privatanställd tjänsteman 30 450 kr/mån
Anställd i kommun och landsting 30 660 kr/mån
Statligt anställd 30 330 kr/mån

Lön 45 000 kr/mån (Total ersättning från sjukdag 15-90)

Privatanställd arbetare 26 110 kr/mån
Privatanställd tjänsteman 39 450 kr/mån
Anställd i kommun och landsting 39 420 kr/mån
Statligt anställd 39 090 kr/mån

För privattjänstemannen som tjänar 45 000 kommer nästan hälften av pengarna från kollektivavtalet. 16 230 av totalt 39 450 kronor är nämligen kollektivavtalad sjuklön som inte finns på företag utan kollektivavtal.

Tjm 45

Som du ser i mina exempel har privatanställda arbetare det klart sämsta sjuk­försäkrings­skyddet. Och dessutom: om du är privat­tjänsteman behöver du inte göra något för att få rätt ersättning. Då sköter din arbetsgivare allt åt dig. Men om du är arbetare eller jobbar i kommun och landsting måste du själv skicka in en anmälan till AFA Försäkring för att få de pengar du har rätt till, och det missar ungefär var femte sjuk arbetare. Att reglerna ser så olika ut tycker jag är fel och orättvist.

Oavsett vad du jobbar med är de här extra­pengarna utöver Försäkrings­kassans ersättning ett viktigt tillskott om du blir sjuk. Därför är det synd att så få känner till dem. Tänk om arbetsgivarna var lite bättre på att berätta om de fina förmåner som ingår i tjänstepensionen!

Gå gärna in på ersättningskollen.se och se vad som gäller för dig.

Bloggbyline

  • = Vid årsskiftet ersätts karensdagen av ett karensavdrag, men för de allra flesta innebär det ingen större skillnad. Du kan läsa mer om förändringen hos Försäkringskassan.

Ska pensionärer verkligen ha rösträtt?

Postat

Idag flaggar vi i Sverige för införandet av en allmän och lika rösträtt. För precis 100 år sedan – den 17 december 1918 – fattade Sveriges riksdag beslut om att bli en modern demokrati genom att tillämpa principen en medborgare – en röst. Men var rösträtten verkligen så där härligt inkluderande?

Svenska flaggan
Flaggan i topp för den fria, allmänna och lika rösträtten som fyller 100 år idag. Det är första gången någonsin som en flaggdag bara förekommer vid ett enda tillfälle.

Kvinnor tilläts nu äntligen att få delta i valen, men även efter riksdagsbeslutet fanns det ett antal trösklar att kliva över innan man var välkommen in i röstlokalen. Du skulle senast på valdagen vara 23 år fyllda, du fick inte vara försatt i konkurs, du fick inte vara straffad för brottslighet, du skulle som man ha gjort värnplikten och du fick inte vara föremål för fattigvård.

Det där sista ställde till det ordentligt för många av landets gamla. Det sociala skydds­nätet i Sverige var på den tiden väldigt grovmaskigt, och de flesta som inte kunde arbeta var tvungna att förlita sig på släktingar och omgivningens allmosor. Om du saknade släktingar med vilja och förmåga att försörja dig på gamla dar var du hänvisad till fattigvården. Och i och med det – tji rösträtt.

Skälet till den inskränkningen var att den som stod i beroendeställning till någon inte ansågs kunna fatta fria beslut. Visserligen finns det fortfarande inskränkningar i den svenska rösträtten (de viktigaste är att ha fyllt 18 år och ha ett svenskt medborgarskap), men vi ska nog vara glada att vi numera inte håller lika hårt på det finansiella oberoendet. Med det resone­manget skulle ju inte bara många pensionärer utan även alla vi som har bostadslån kunna stängas ute. Och med ett sånt regelverk skulle det bli glest i vallokalen – när nästa val nu hålls.

Heja Sverige och heja demokratin!

Bloggbyline