Att ta oron på allvar – eller göra den värre?

Postat

Pensionssystemet är långt från perfekt. Men låt oss börja med att stärka den allmänna pensionen, och inte lägga hela ansvaret på individen.

Den 9 oktober skrev jag en debattartikel i Expressen som rört upp känslor i pensionsbranschen. En anledning är att jag nämnde Skandia vid namn i artikeln. Det gjorde jag eftersom de, precis som Alecta, är en stor och viktig aktör med hög synlighet i media, och därigenom i hög grad bidrar till att sätta bilden av vårt svenska pensionssystem. Jag har stor respekt för Skandia men menar i artikeln att de genom sin kommunikation ibland på ett olyckligt och omotiverat sätt späder på människors pensionsångest. Igår kom deras replik där de undrar vad vi syftar på. Låt mig därför ta några exempel:

I våras gick Skandia ut med att en 90-talist behöver spara två miljoner på egen hand för att få samma pension som en 60-talist. Några veckor senare skrev de att att en lärare i 40-årsåldern behöver spara uppåt 2 000 kr varje månad resten av sitt arbetsliv för att ”kompensera sig för en ekonomisk kris”. För någon vecka sedan menade de att ”en nyexaminerad läkare behöver spara 2 000 kronor i månaden – hela arbetslivet – för att få en önskvärd pension”

Ett exempel från annat håll är att jag i våras läste en tidningsartikel där en bank menar att ”det är dags att vända pensionspyramiden.” Det är ännu ett utryck för uppfattningen att det är individen som på egen hand måste kompensera för pensionssystemets brister.

De ungas oro

Lösningen tycks alltså alltid vara att den enskilde ska spara mer ur egen ficka. Vilka signaler sänder den här typen av utspel till människor, inte minst de unga? Det har vi tagit reda på. I en undersökning vi gjort tillsammans med Ungdomsbarometern uppger en förfärande andel unga människor att de redan i gymnasieåldern känner oro för sin pension. Och de lägger i första hand ansvaret på sig själva. Det bekymrar oss.

Och oron finns inte bara hos de unga. När jag i min roll som pensionsekonom är ute och träffar människor får jag ofta frågan ”Kommer det att finnas några pengar kvar när det är dags för mig att gå i pension?” Jag blir lika sorgsen av den frågan varje gång. Tror människor verkligen att det svenska pensionssystemet håller på att kollapsa? Tydligen. Och den felaktiga bilden kommer någonstans ifrån. Det är därför jag skrev min debattartikel – för att visa på vilket ansvar vi som jobbar med pensionskommunikation har.

Det finns mycket kvar att göra

Pensionssystemet är verkligen inte perfekt. Och jag har stor respekt för att det finns de som tvingas leva på en mycket låg pension. Det jag vill lyfta fram i debatten är att de allra flesta faktiskt inte blir fattigpensionärer. Det gäller att sätta in krutet där det som bäst behövs, och då tror jag inte på ett alltför stort fokus på privat sparande. Hur många har råd att stoppa undan flera tusen kronor extra varje månad som ett svar på larmrapporterna? Inte många, vilket Skandia själva påpekar. Alarmismen riskerar att skapa ångest och frustration snarare än medvetenhet och sparglädje.

Det viktigaste för att få en hygglig pension är att ha ett arbete, att betala skatt och att ha en bra tjänstepension, gärna kollektivavtalad. Om vi dessutom – som en följd av att vi i snabb takt lever allt längre – arbetar några år längre än generationerna före oss finns det ingen anledning att tala om kris i pensionssystemet. Däremot behöver det utvecklas och förstärkas. Det är i frågan om hur man bäst åstadkommer det våra uppfattningar går isär.

Jag ställer mig inte oreflekterat bakom kraven på att vi åter ska börja subventionera privat pensionssparande. Det beror inte på att privat sparande är onödigt eller oönskat. Tvärt om, att ha ett eget sparande är viktigt. Både för att kunna tackla oförutsedda utgifter i någorlunda närtid och för att så småningom komplettera pensionen. Därför ska den som vill och har möjlighet att spara privat ha goda förutsättningar att göra det. Men jag anser att det är fel att lägga över hela ansvaret på individen. Individen ska inte ensam behöva kompensera för den allmänna pensionens brister.

Det handlar om prioriteringar

Jag ser gärna stärkta incitament för privat pensionssparande, men först vill jag se en förstärkning av den allmänna pensionen. Den har tappat i styrka på senare år medan tjänstepensionerna förstärkts. En rimlig åtgärd är därför att återställa nivåerna på inbetalningarna till den allmänna pensionen från dagens 17,21 procent till de 18,5 procent som utlovades när det nuvarande pensionssystemet sjösattes. Det skulle innebära att pensionen för dagens pensionärer höjs med i genomsnitt 900 kronor per månad, och 1 500 kr för morgondagens pensionärer. Det skulle dessutom – till skillnad från en satsning på privat sparande – vara till gagn även för alla med små inkomster som inte har råd att spara på egen hand. För mig är det viktigt att en satsning på pensionerna i första hand kommer de till del som har, eller riskerar att få, en låg pension.

Vi och andra pensionsaktörer behöver tillsammans se till att debatten sansas. Vi behöver se till att vi i vår iver att berätta om pensionssystemets svagheter inte skapar en omotiverad, passiviserande oro hos människor. Vi har ett i grunden starkt pensionssystem. Låt oss utveckla det för dagens och framtidens pensionärers skull.

Grattis! Det är din dag idag.

Postat

Idag firas Tjänstepensionens dag över hela Sverige. Det är en dag då vi lyfter fram den allra viktigaste anställnings­förmånen. För det finns faktiskt en sak som är bättre än både julafton, färska jordgubbar och doften av nyklippt gräs: att ha makt över sitt eget liv. Och med en bra tjänstepension ökar den möjligheten rejält.

Det tycker dansbandet Sannex också. De har spelat in den här kanondängan dagen till ära. Jag varnar dig: Lyssnar du på den kommer den att ringa i dina öron flera dagar framåt. Klicka på bilden på egen risk!

Så här mycket pengar kan det handla om

Källa: Pensionsmyndighetens typfallsmodell. Exempelpersonen är en privattjänsteman som började arbeta vid 25 års ålder, som idag är 40 år och som beräknas gå i pension vid 67.

Inte bara när du blir gammal

Säg ”tjänstepension” och de flesta tänker på pengarna vi ska leva på efter att ha slutat jobba. Men i tjänste­pensionspaketet ingår nästan alltid två viktiga godbitar till: En bra sjukförsäkring och pengar till familjen vid dödsfall. Trygghet både nu och då, alltså. Om du blir sjuk mer än 90 dagar kan du redan från 18 års ålder få nytta av din tjänstepension:

Källa: www.ersättningskollen.se. Exempelpersonen är privattjänsteman.

Du som har en arbetsgivare som betalar in till din tjänstepension har alltså all anledning att fira idag. Grattis på Tjänstepensionens dag!

Är du en av alla som missar bostadstillägget?

Postat

129 000 pensionärer och 40 000 långtidssjuka har rätt till i snitt 1 300 kronor mer varje månad. Kanske är du en av alla som går miste om pengarna eftersom du missat att skicka in en ansökan? Det handlar om bostads­tillägget som brukar kallas ”det dolda pensionsklippet” på kvällstidningarnas löpsedlar.

Idag får 286 000 pensionärer bostadstillägg som ett komplement till pensionen. Det är ett tillägg som finns till för att täcka hela eller delar av bostadskostnaden för långtidssjuka, funktionsnedsatta och äldre med riktigt låg pension. Bostadstillägget är skattefritt och betalas ut med maximalt 5 560 (från årsskiftet 6 540 ) kronor i månaden.

Tumregeln är att du kan ha rätt till bostadstillägg om summan av din pension och andra inkomster är 15 000 kronor eller lägre efter skatt. (Om du bor tillsammans med någon gäller andra belopp.)

Ett enormt mörkertal

Nu har Riksrevisionen granskat rutinerna kring bostadstillägget och kommit fram till att ytterligare 169 000 personer har rätt att dela på 3 miljarder kronor varje år. Tina Malmberg som varit projektledare för studien säger till SVT Nyheter idag att ”många känner inte till att man är berättigad, eller också har de inte förmåga att få ihop en ansökan.” Det kan också handla om ”ett för komplicerat regelverk och ett för krångligt ansökningsförfarande.”

Jag tycker att det är ovärdigt och fel att bostadstillägget inte betalas ut automatiskt. Barnbidraget, till exempel, betalas ju ut utan att vi behöver ansöka om det. Bostadstillägget däremot – som finns till för några av samhällets svagaste – göms bakom en ansökningsrutin som gör att mängder med människor inte får del av pengar de har rätt till. Här har du något att ta tag i, social­försäkrings­ministern. Gör om, gör rätt – så här kan vi inte ha det!

Kolla om du har rätt till bostadstillägg

Det här gäller för dig som är ålderspensionär:
  • Du kan få bostadstillägg om du bor i Sverige, är över 65 år och tar ut hela din allmänna pension.
  • Det spelar ingen roll om du hyr eller äger din bostad.
  • Du kan ansöka även om du har förmögenhet.
  • Du ansöker hos Pensionsmyndigheten.
  • På Pensionsmyndighetens webbplats finns en bra tjänst där du direkt kan se om du kan ha rätt till bostadstillägg. Du kan också göra beräkningen för att hjälpa någon annan, t.ex. en förälder.
Det här gäller för dig som är sjuk:

Du kan få bostadstillägg om du:

  • bor i Sverige
  • är under 65 år
  • har sjuk- eller aktivitetsersättning
  • har en låg inkomst och kostnader för den egna bostaden
  • Du ansöker om bostadstillägget hos Försäkringskassan.