Fixa till det här nu, regeringen

Postat

Så fick vi då en regering till sist. Statsrådslistan är inte helt olik den som gällt under övergångs­regeringen och den regering som satt innan dess, men nu ska de föra en i stora delar helt annan politik. Det ska bli spännande att se hur de klarar av det konststycket.

Nya regeringen 190121
Den pinfärska regeringen. Bilden hämtad från DN.se Foto Paul Hansen

Att politiken behöver förnyas behöver man inte ha parti­politiska skäl att tycka. Vår omvärld förändras så snabbt att vi bara av det skälet måste ifrågasätta gamla vägval och tänka nytt. Vem trodde för bara några år sedan att vi till exempel skulle klara av en stor del av julhandeln hemma i soffan framför datorn? Och vem trodde att den kult­stämplade gamla broschyren ”Om kriget kommer” skulle göra comeback på hallmattan?

Vilka politiska förändringar Sverige behöver genomföra för att förbli ett fritt, framgångs­rikt välfärds­land överlåter jag åt dig att tycka till om. Men på pensions­området har jag såklart synpunkter.

Den allmänna pensionen

Entréplanet i pensionspyramiden renoveras just nu. Det är framför allt premie­pensionen (den del vi själva kan placera om vi vill) som får sig en rejäl översyn. Det bottnar i skandalerna kring Allra och Falcon Funds där vanliga, hederliga pensions­sparare fördes bakom ljuset av finanshajar som berikade sig själva på spararnas bekostnad. Det är bra att staten äntligen röjer upp i premie­pensionen. Antalet fonder vi kan välja mellan kommer att minska med ungefär 270 stycken, men det återstår drygt 550 fonder och det tror jag räcker för de flesta. Konkurrens är såklart viktigt. Men om man vill få fart på konkurrensen på pensionsområdet är det inte ännu fler säljare utan starkare och mer kunniga köpare som är viktigast. Det kan staten stötta genom att fortsätta utveckla Minpension.se och Konsumenternas.se som båda är riktigt bra webbplatser för pensionssparare.

Jenny blev av med halva pensionenHuvud­delen av den allmänna pensionen är inkomstpensionen som vi inte kan påverka själva. Den krymper en aning för varje år som går, och det beror framför allt på att vi lever allt längre. När samma peng  ska räcka längre får vi ut mindre per månad. För att möta det har våra pensionspolitiker föreslagit ett gäng nya regler för att få oss att jobba några år till. De är inte klubbade i riksdagen ännu men lär gå igenom eftersom det finns en bred enighet i riksdagen om förslagen.

Det jag menar saknas är en höjning av inbetalningarna till den allmänna pensionen. Det är rimligt att vi medborgare jobbar några år längre än våra föräldrar eftersom vi också lever längre. Men om vi ställer upp på det borde staten åtminstone ge oss inbetalningar på den nivå vi blev lovade när det (inte längre så) nya pensions­systemet infördes vid sekelskiftet. För att det ska gå ihop behövs inbetalningar på (minst) 18,5 procent av lönen och nu får vi av olika skäl bara 17,21 procent. Den skillnaden kan låta liten men betyder ungefär 1500 kronor mindre i pension varje månad. Det är dags att fixa till det.

Tjänstepensionen

De svenska tjänstepensionerna funkar i allmänhet väldigt bra. De krymper inte som den allmänna pensionen gör utan står istället för en allt större del av vår framtida pension. Det beror dels på bättre avkastning än vad den allmänna inkomst­pensionen har möjlighet att ge, men också på att de som förhandlat fram villkoren för tjänste­pensionerna – arbets­marknadens parter – höjt nivån på inbetalningarna rejält.

Livslång kärlek

Att tjänste­pensionerna drar ifrån den allmänna pensionen är inte problemfritt. För vad händer med alla dem som saknar tjänstepension? Visserligen har mer än 90 procent av alla anställda i Sverige en tjänstepension, men flera hundra tusen människor står ändå utan. Många av dem är egenföretagare, småföretagare och/eller relativt nya i Sverige. Det finns också ”finbranscher” där det är ovanligt med tjänste­pension. Juridik, reklam och PR är sådana branscher. Och av de trendiga tech­bolagen är det få som erbjuder kollektiv­avtalad tjänste­pension.

Vad händer när det bildas ett A- och ett B-lag där vissa tack vare sin tjänste­pension får en helt ok pension medan andra blir fattig­pensionärer för att de inte hade rätt arbetsgivare tidigare i livet? Ilskan lär i första hand riktas mot politiken som låter såna orättvisor finnas.

Så vad göra? Staten behöver stärka den allmänna pensionen så att tjänste­pensionen återgår till att vara ett guldkants­komplement, inte en absolut nödvändighet för ett värdigt liv på äldre dar. Det är dags att fixa till det.

Det egna sparandet

När avdragsrätten togs bort för några år sedan tvärdog det privata pensions­sparandet. Nu sägs Sverige ha näst sämst villkor i världen för privat pensions­sparande. Samtidigt har vi avdragsrätt för till exempel sms-lån. Hur smart är det? Signalen blir att vi ska låna mer och spara mindre, tvärt emot all rimlighet.

Föräldraförsäkring

Den nya regerings­överens­kommelsen har lagt grunden för en rejäl och alldeles nödvändig skatte­reform. I den vill jag se rejäla incitament för att uppmuntra det privata sparandet. Inte genom det skatte­avdrag vi hade förr, det gynnade i första hand höginkomsttagare. Men om avdraget riktas mot låg- och medel­inkomsttagare eller rent av direkt mot dem med små pensions­tillgångar skulle vi få en fördelnings­politiskt vettig profil på det hela.

Man kan också istället för skatteavdrag tänka sig matchning, alltså att staten matchar inbetalningar vi själva gör. Det har testats i andra länder länder med gott resultat. För varje tusen­lapp vi själva sätter in i ett pensions­­sparande (upp till en viss nivå) skjuter staten till några hundra­­lappar. Det är en modell som är enkel att förstå, som kan riktas särskilt mot låg- och medel­­inkomst­tagare och vars kostnader inte kan skena iväg hur som helst.

Det viktigaste är att vi får igång en sparkultur i Sverige igen. Det är dags att fixa till det.

Bloggbyline

Ilskan på Pensionsmyndigheten: Bodström olämplig som landshövding

Postat

I våras avslöjades Allraskandalen – en härva av avancerat ekonomiskt fiffleri där mer än 100 000 pensionssparare tros ha blivit blåsta på tiotals, kanske rent av hundratals miljoner kronor. Ska en styrelseledamot i ett sådant bolag mitt under pågående polisutredning och hot om stämning få ett av Sveriges finaste jobb av regeringen? Det är inte bara olämpligt utan helt omdömeslöst tycker jag.

Det tycker uppenbarligen också en stor del av de anställda vid Pensions­myndigheten, den myndighet som har regeringens uppdrag att förvalta och skapa förtroende för det svenska pensionssystemet. I ett brev som skickats till civilminister Ardalan Shekarabi protesterar ett femtiotal undertecknande medarbetare mot att regeringen nyligen beslutat att utse Thomas Bodström till ny landshövding i Stockholms län.

Som styrelseledamot i ett bolag som förvaltar andra människors pengar har man ett stort ansvar för att ha koll på vad som försiggår i bolaget, både juridiskt och moraliskt. Vad kände Bodström egentligen till, och om han visste: hur agerade han i så fall för att slå larm om det misstänkta svindleriet? Det vet vi ännu inte.

Det började illa och värre skulle det bli

Det vi med säkerhet vet är att Allra genom aggressiva och i vissa fall otillåtna försäljningsmetoder fick mer än 130 000 kunder att anförtro 19 miljarder kronor av sina pensionsbesparingar till Allra. Det visade sig ganska tidigt vara en riktigt dålig affär. Allras skyhöga avgifter och komplexa investeringsupplägg gav pensionsspararna usel avkastning på sina pengar. Därtill verkar enorma summor alltså ha förts över från pensionsspararna till ägarna via ljusskygga, komplicerade finansiella transaktioner. Det stinker kring Allra, helt klart.

Vad som i detalj har hänt och vem som haft kännedom om vad är än så länge föremål för polisutredning. Kanske är Thomas Bodström förd bakom ljuset av sin egen företagsledning, och saknar skuld i det som hänt? Det är mycket möjligt. Ingen ska betraktas som skyldig innan dom har fallit. Men blotta misstanken om inblandning i vad som kan visa sig vara ett av Sveriges största ekonomiska brott genom tiderna borde vara skäl nog för att avstå utnämningen tills dimmorna skingrats.

Så här lyder brevet till regeringen:
———-

Statsrådet och civilminister Ardalan Shekarabi
Finansdepartementet
103 33 Stockholm

För kännedom: Statsrådet och finansmarknads- och konsumentminister, biträdande finansminister Per Bolund

19 september 2017

Regeringens utnämning av Thomas Bodström till landshövding

Regeringens utnämning av Thomas Bodström till landshövding i Stockholms län är mot bakgrund av att han var ledamot av fondbolaget Allras styrelse bland annat skadlig för förtroendet för det allmänna pensionssystemet och miljoner svenska pensionssparare och blivande pensionärer. Vi vill att regeringen drar tillbaka utnämningen.

Vi som undertecknat detta brev arbetar samtliga på Pensionsmyndigheten. Pensionsmyndigheten har bl.a. regeringens uppdrag att förvalta och skapa förtroende för det svenska pensionssystemet. En del av det allmänna pensionssystemet utgörs av sparande i privata fonder. Stora delar av de samhällsviktiga tjänstepensions­ordningarna är inrättade på ett likartat sätt.

Under 2016 och 2017 har framkommit att vissa fondbolag verksamma huvudsakligen inom premiepensionen inte agerat för sina sparares bästa, utan tvärtom för att berika sina ägare genom metoder bland andra Pensionsmyndigheten anser vara olagliga. Pensionsmyndigheten har reagerat på det och stängt av dessa bolag från fondtorget. De mest omtalade sådana fondbolagen är Falcon och Allra.

Thomas Bodström har genom sitt styrelseuppdrag i Allra ansvar för en verksamhet där pensionssparares tillgångar i den statliga, obligatoriska premiepensionen genom aggressiva och otillåtna försäljningsmetoder hamnat i fonder i vilka de, enligt Pensionsmyndigheten, har blivit bedragna. Pensionsmyndigheten överväger att stämma styrelseledamöter i Allra för förluster som pensionsspararna i Allra gjort.

När Pensionsmyndigheten stängde av Allra från fondtorget och krävde inlösen av fondandelarna avgick Allras revisorer från bolaget, liksom styrelseordföranden och flera styrelseledamöter. Såväl Pensionsmyndigheten som bolagets revisorer har polisanmält ledande personer i Allra. Ekobrottsmyndigheten har delgivit personer verksamma i Allra misstanke om brott. I somras beslöt Allra att dela ut 70 miljoner kronor till sina ägare. Åklagaren i Allra-ärendet upplyste då banker och andra berörda att reglerna om penningtvätt kan bli tillämpliga för dessa medel.

Regeringen har således till landshövding utnämnt en person som tills nyligen var styrelseledamot i ett bolag som är föremål för en utredning om brott mot det allmänna pensionssystemet. Det väcker stor besvikelse och oro hos oss som arbetar med att förvalta och söka skapa förtroende för pensionssystemet och med att återvinna så mycket som möjligt av spararnas pensionspengar. Utnämningen lär minska de drabbade pensionsspararnas och övriga svenskars förtroende för regeringen, för pensionssystemet och Pensionsmyndigheten och för rättsvårdande myndigheter. Betydelsen av styrelseansvaret – ett viktigt instrument för lagstiftarens och övriga samhällets vilja och behov av ett sunt näringsliv – devalveras också av regeringens utnämning. Utnämningen kan vidare skada tilltron till en av statsförvaltningens viktigaste principer, den om likabehandling.

Mot bakgrund av ovanstående vill vi att regeringen drar tillbaka utnämningen av Thomas Bodström till landshövding i Stockholms län.

Med vänlig hälsing

Ida Alvarsson, Pia Axelsson, Birgitta Bergman, Åsa Bergstrand, Rasmus Bjälkeson, Paul Brix, Spakur Dagson, Erland Ekheden, Mikael Elenius, Maria Eliasson, Ann-Britt Engström, Carin Eriksson, Sanna Erlandsson, Louise Fontin, Andreas Glöckner, Erik Granseth, Lillemor Hallman, Anders Hansen, Lisa Hieta, Lina Hjelm, Jesper Hoffstedt, Ronnie Johansson, Jenny Johansson, Maria Karlsson, Rikard Kinderås, Karin Kolmodin, Paul Larsson, Lena Larsson, Anna M. Larsson, Anna O. Larsson, Andreas Ljung, Hiamal Llanos, Tommy Lowén, Jakob Lublin, Johannes Luthman, Danne Mikula, Lotta-Karin Nyström, Berit Persdotter, Tina Pettersson, Gabriel Quinones, Christer Rudenmo, Michaela Saarivirta, Ole Settergren, Elisabeth Siggeson, Janet Sjölin, Barbro Svensson, Eva Thurefjell, Pia Wahl, Catharina Wallander, Thomas Wallin, Per Wikman, Linda Zachrisson, Estrella Zarate och Mats Öberg.
———-

Det är modigt och rakryggat av medarbetarna på Pensionsmyndigheten att skriva det här brevet tycker jag. I synnerhet som det är ställt till myndighetens egen uppdragsgivare. Gott civilkurage!

 

Svenska Dagbladet, som med tillsammans med Småspararguiden avslöjade Allraskandalen, har gjort en bra sammanfattning av turerna kring skandalbolaget här.

Låt inte fifflarna slå ihjäl premiepensionen

Postat

Igår skrev jag om det snusk med våra premiepensionspengar som upptäckts under våren. Men varför finns premiepensionen om det nu är så lätt att fiffla med den, och är det inte dags att helt enkelt slopa den? Verkligen inte! Det vore ett stort misstag.

Premiepensionen behöver verkligen styras upp och renoveras. Rejält. Inte minst mot bakgrund av det jag skrev om igår. Men att slopa den vore rent galet. Låt oss titta på de tre huvudsakliga anledningarna till att premiepensionen finns:

1.

Att ge oss medborgare en möjlighet att själva välja risknivå och placeringsinriktning för en del av våra pensionspengar. Om vi vill. Det är också helt ok att låta bli att välja. Då får vi en premiepensionsfond som staten utformat och som är riktigt bra.

2.

Att sprida riskerna. Den klart största delen av den allmänna pensionen – inkomstpensionen – är helt beroende av hur det går för svensk ekonomi. Premiepensionen däremot kan växa i takt med många marknader runt om i världen. På så sätt ligger inte alla pensionsägg i samma korg.

3.

Att möjliggöra mer risk i sparandet. Det låter helt galet för den som inte är van vid ekonomernas fikonspråk. Man vill väl inte riskera sina pensionspengar?! Jo, det vill man faktiskt. Lite grann. Och det är inte så farligt som det låter. Om du inte tar någon risk alls i dina placeringar har du nämligen heller ingen chans till bra värdeutveckling. Genom att ta lite mera risk – och vara ok med att värdet svänger lite upp och ner på vägen fram – får du en betydligt bättre chans till bra värdeutveckling och därmed en bättre pension. Mer om det lite längre ner.

Därför vore det galet att slopa premiepensionen

1.

Vad alltför få känner till är att merparten av de pensionspengar vi idag sliter ihop inte samlas ihop någonstans. De går istället direkt ut till dagens pensionärer. Vad vi yrkesverksamma får är en ”pensionsrätt”, en fordran på framtida generationer. Vi försörjer dagens pensionärer med vårt arbete, och våra barn och barnbarn ska en dag försörja oss. Så har pensioner visserligen alltid fungerat, men det finns klara risker med att uteslutande lita på det. Vad vi en dag ska leva på blir nämligen helt beroende av framtida politiska beslut och framtida generationers betalningsvilja och -förmåga. I premiepensionen har vi börjat spara ihop ”riktiga pengar” och minskar på så sätt risken för framtida politisk klåfingrighet. Dessutom avlastar vi våra barns framtida betalningsansvar en smula.

2.

För 20 år sedan gav den allmänna pensionen omkring 55 % av den tidigare lönen för en normalinkomsttagare. Den siffran har sjunkit och ligger numera kring 45 %. Det beror till största delen på att vi lever längre och att pengarna därför ska räcka under fler år. Om livslängden fortsätter att öka kommer siffran att sjunka ytterligare (om vi envisas med att gå i pension vid just 65 år). Och långsiktigt tillkommer tyvärr ytterligare ett bekymmer: De som har rätt till pensionsutbetalningar blir fler och fler i förhållande till de yrkesverksamma som ska betala in till systemet. Genom att börja sätta av ”riktiga pengar” minskar vi alltså både politiska och demografiska risker.

3.

Om premiepensionen helt skulle slopas och pengarna istället skulle föras över till inkomstpensionen skulle robustheten öka och den så kallade bromsen inte behöva slå till lika ofta, menar till exempel LO. Det stämmer. Men det skulle i praktiken innebära att vi beslagtar de ungas pensioner för att kortsiktigt hålla dagens pensioner på en ”konstgjort” hög nivå. Jag förstår att det kan låta provocerande för den som sliter med att få pensionspengarna att räcka hela månaden. Men vi kan inte med berått mod slå sönder våra barns spargrisar för att leva på deras pengar. Situationen för de pensionärer som idag har det allra tuffast ekonomiskt behöver absolut stärkas. Men det ska göras genom väl underbyggda politiska beslut och prioriteringar – inte genom att konfiskera de ungas pensioner. De kommer att behöva premiepensionspengarna i sina spargrisar en dag – tro mig!

4.

Premiepensionen är smart eftersom den drar nytta av det Albert Einstein kallade världens åttonde underverk: Ränta på ränta-effekten. Genom att sätta av pengar idag som kan förränta sig i flera decennier framöver kommer dagens unga att få turboeffekt på sina pensioner. Och det behövs. Många av dem att leva gott och väl över sin 100-årsdag, och för det krävs rejält med kapital. Genom att låta ränta på ränta-effekten göra sitt på vägen dit avlastas statens åtaganden på sikt. Det är en bra affär för staten och därmed för framtidens skattebetalare. Inklusive pensionärerna.

5.

Sist men verkligen inte minst – premiepensionen har givit oss högre pensioner. Trots inslag av höga avgifter och fulsälj! 99 % av de pengar som varit investerade i någon av premiepensionsfonderna sedan start har vuxit mer än inkomstpensionen. Premiepensionens genomsnittliga årsavkastning sedan start är 6,7 procent. Samma siffra för inkomstpensionen är 3,0 procent. Utan premiepensionen hade vi alltså haft lägre pensioner. Och ändå vill LO slopa den? Obegripligt.

För Sverige – i tiden

Premiepensionen behövs alltså. Men den måste regleras stenhårt så att det inte går att fiffla med våra pensionspengar. Och den måste utformas på ett sätt som gör att nyttan för oss medborgare alltid kommer i första rummet.

Därför har Pensionsmyndigheten under våren arbetat fram ett trettiotal förslag till åtgärder som ska stärka konsumentskyddet. I början av juni lämnades förslagen över till regeringen för vidare hantering inom riksdagens pensionsgrupp. Några av de viktigaste förslagen är:

      • Krav på minst tre års historik för fondbolag och fonder
      • Krav på ett visst förvaltat kapital (500 miljoner kronor) innan fonden får erbjudas på Pensionsmyndighetens fondtorg
      • Krav på att max hälften av pengarna i en fond får komma från premiepensionen.
      • Krav på egenhändig underskrift vid fondbyte
      • Förbud mot telefonförsäljning av premiepensionsfonder
      • Utvecklad strategisk samverkan mellan Pensionsmyndigheten, Konsumentverket, Finansinspektionen och Ekobrottsmyndigheten

Alla de här förslagen är vettiga menar jag. Man kan (och bör) diskutera detaljer i förslaget. Det viktiga är att staten återtar kontrollen över det system som vi medborgare faktiskt (på goda grunder) är tvingade att använda oss av. Med rätt nivå på konsumentskyddet är premiepensionen en alldeles utmärkt trädgård att odla pensioner i. Om det görs varsamt och av trädgårdsmästare vi kan lita på.

Premiepensionen är död. Länge leve premiepensionen!

 

(Läs gärna Pensionsmyndighetens förslag till stärkt konsumentskydd)