En pensionsuppgörelse med bitter eftersmak

Publicerat den

Så fick vi då till sist ett riksdagsbeslut om pensionerna efter flera månader av pinsam politisk cirkus. Idag beslutade riksdagens ledamöter med minsta möjliga marginal – 174 röster mot 173 – att anta en en kombination av regeringens, Centerpartiets, Vänsterpartiets och Miljöpartiets pensionsförslag. Beslutet innebär i korthet att:

  • Grundnivån i garantipensionen höjs med 1 000 kronor per månad (800 kr efter skatt). Det ger en ny lägsta garantipensionsnivå på 9 779 kronor före skatt för en ensamstående pensionär. Bostadstillägg på upp till 7 000 kronor skattefritt kan tillkomma.
  • Konsumtionsstödet i bostadstillägget höjs med 100 kronor för ensamstående pensionärer och med 50 kronor för gifta.
  • Det förstärkta jobbskatteavdraget för personer över 65 år föreslås höjas 2023.
  • En ”gas” i pensionssystemet som ökar pensionerna i goda ekonomiska tider ska utredas.

Förändringarna är tänkta att träda i kraft i augusti och kostar staten omkring 3,9 miljarder kronor 2022 och 10,5 miljarder kronor 2023. (Du kan läsa mer om förändringarna på Pensionsmyndighetens webbplats.)

Plenisalen i Sveriges riksdag
Foto: Melker Dahlstrand

Eftersom garantinivån höjs kommer också fler pensionärer än idag, cirka 300 000, ha rätt till en viss del garantipension. Trots mångmiljardsatningen kommer alltså fler pensionärer än idag att ha garantipension och därmed av somliga kallas fattigpensionärer. Låter det snurrigt? Det är det också. Hela den här processen har varit snurrig från början till slut.

(mer …)

Pensionärer ska få en bra pension – inte bidrag

Publicerat den

Pensionsgruppens förslag om ett inkomstpensionstillägg måste dras tillbaka och göras om från grunden. Det kräver jag och sex andra pensionsexperter på DN Debatt idag.

När jag och mina medförfattare till debattartikeln tittade närmare på förslaget om ett inkomstpensionstillägg upptäckte vi en hel rad tokigheter. Vår granskning visar bland annat att tillägget skulle ge orättvisa pensioner, leda till obegripliga effekter för landets pensionärer och göra ett redan krångligt pensionssystem ännu krångligare. Nu kräver vi att förslaget dras tillbaka och görs om från grunden.

(mer …)

Ser vi början till slutet för dagens pensionssystem?

Publicerat den

– Pensionerna ska höjas med upp till 600 kronor under mandatperioden. Det säger nye socialförsäkringsministern Ardalan Shekarabi som gjort upp med partierna bakom Januariavtalet om att höja pensionerna för ”vanliga löntagare”. Men metoden är kontroversiell. Han vill runda pensionssystemet och börja plocka pengar från statsbudgeten för att pumpa upp pensionerna. Är det här början till slutet för dagens pensionssystem?

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi går fram med ett kontroversiellt pensionsförslag som innebär stor förändring för dagens pensionssystem. Foto: Kristian Pohl/ Regeringskansliet

Krisen gav oss dagens pensionssystem

Bo Könberg ledde arbetet mot dagens pensionssystem
Bo Könberg (L) . Som socialförsäkringsminister och ordförande i Pensionsarbetsgruppen ledde han arbetet med pensionsreformen 1991-94.

I början av 90-talet var den svenska ekonomin i kris. Statskassan blödde, räntan höjdes till 500 procent och allt fler förstod att det krävdes tuffa beslut för att vända utvecklingen. En av de viktigaste åtgärderna blev att städa upp i pensionssystemet. I januari 1994 enades samtliga riksdagspartier utom (V) om att fasa ut det ohållbara ATP-systemet.

Istället infördes ett nytt system som bygger på balans mellan in- och utbetalningar och där livsinkomsten styr hur stor pensionen blir. En grundbult i överenskommelsen är också att pensionssystemet finansiellt ska stå på egna ben, väl avskilt från statsbudgeten. Syftet är att systemet ska fredas från försök att kortsiktigt ”köpa röster” genom budgetutspel från enskilda politiska partier, och att staten inte ska kunna plocka pengar från systemet för att använda till annat än pensioner.

(mer …)