Att ta oron på allvar – eller göra den värre?

Postat

Pensionssystemet är långt från perfekt. Men låt oss börja med att stärka den allmänna pensionen, och inte lägga hela ansvaret på individen.

Den 9 oktober skrev jag en debattartikel i Expressen som rört upp känslor i pensionsbranschen. En anledning är att jag nämnde Skandia vid namn i artikeln. Det gjorde jag eftersom de, precis som Alecta, är en stor och viktig aktör med hög synlighet i media, och därigenom i hög grad bidrar till att sätta bilden av vårt svenska pensionssystem. Jag har stor respekt för Skandia men menar i artikeln att de genom sin kommunikation ibland på ett olyckligt och omotiverat sätt späder på människors pensionsångest. Igår kom deras replik där de undrar vad vi syftar på. Låt mig därför ta några exempel:

I våras gick Skandia ut med att en 90-talist behöver spara två miljoner på egen hand för att få samma pension som en 60-talist. Några veckor senare skrev de att att en lärare i 40-årsåldern behöver spara uppåt 2 000 kr varje månad resten av sitt arbetsliv för att ”kompensera sig för en ekonomisk kris”. För någon vecka sedan menade de att ”en nyexaminerad läkare behöver spara 2 000 kronor i månaden – hela arbetslivet – för att få en önskvärd pension”

Ett exempel från annat håll är att jag i våras läste en tidningsartikel där en bank menar att ”det är dags att vända pensionspyramiden.” Det är ännu ett utryck för uppfattningen att det är individen som på egen hand måste kompensera för pensionssystemets brister.

De ungas oro

Lösningen tycks alltså alltid vara att den enskilde ska spara mer ur egen ficka. Vilka signaler sänder den här typen av utspel till människor, inte minst de unga? Det har vi tagit reda på. I en undersökning vi gjort tillsammans med Ungdomsbarometern uppger en förfärande andel unga människor att de redan i gymnasieåldern känner oro för sin pension. Och de lägger i första hand ansvaret på sig själva. Det bekymrar oss.

Och oron finns inte bara hos de unga. När jag i min roll som pensionsekonom är ute och träffar människor får jag ofta frågan ”Kommer det att finnas några pengar kvar när det är dags för mig att gå i pension?” Jag blir lika sorgsen av den frågan varje gång. Tror människor verkligen att det svenska pensionssystemet håller på att kollapsa? Tydligen. Och den felaktiga bilden kommer någonstans ifrån. Det är därför jag skrev min debattartikel – för att visa på vilket ansvar vi som jobbar med pensionskommunikation har.

Det finns mycket kvar att göra

Pensionssystemet är verkligen inte perfekt. Och jag har stor respekt för att det finns de som tvingas leva på en mycket låg pension. Det jag vill lyfta fram i debatten är att de allra flesta faktiskt inte blir fattigpensionärer. Det gäller att sätta in krutet där det som bäst behövs, och då tror jag inte på ett alltför stort fokus på privat sparande. Hur många har råd att stoppa undan flera tusen kronor extra varje månad som ett svar på larmrapporterna? Inte många, vilket Skandia själva påpekar. Alarmismen riskerar att skapa ångest och frustration snarare än medvetenhet och sparglädje.

Det viktigaste för att få en hygglig pension är att ha ett arbete, att betala skatt och att ha en bra tjänstepension, gärna kollektivavtalad. Om vi dessutom – som en följd av att vi i snabb takt lever allt längre – arbetar några år längre än generationerna före oss finns det ingen anledning att tala om kris i pensionssystemet. Däremot behöver det utvecklas och förstärkas. Det är i frågan om hur man bäst åstadkommer det våra uppfattningar går isär.

Jag ställer mig inte oreflekterat bakom kraven på att vi åter ska börja subventionera privat pensionssparande. Det beror inte på att privat sparande är onödigt eller oönskat. Tvärt om, att ha ett eget sparande är viktigt. Både för att kunna tackla oförutsedda utgifter i någorlunda närtid och för att så småningom komplettera pensionen. Därför ska den som vill och har möjlighet att spara privat ha goda förutsättningar att göra det. Men jag anser att det är fel att lägga över hela ansvaret på individen. Individen ska inte ensam behöva kompensera för den allmänna pensionens brister.

Det handlar om prioriteringar

Jag ser gärna stärkta incitament för privat pensionssparande, men först vill jag se en förstärkning av den allmänna pensionen. Den har tappat i styrka på senare år medan tjänstepensionerna förstärkts. En rimlig åtgärd är därför att återställa nivåerna på inbetalningarna till den allmänna pensionen från dagens 17,21 procent till de 18,5 procent som utlovades när det nuvarande pensionssystemet sjösattes. Det skulle innebära att pensionen för dagens pensionärer höjs med i genomsnitt 900 kronor per månad, och 1 500 kr för morgondagens pensionärer. Det skulle dessutom – till skillnad från en satsning på privat sparande – vara till gagn även för alla med små inkomster som inte har råd att spara på egen hand. För mig är det viktigt att en satsning på pensionerna i första hand kommer de till del som har, eller riskerar att få, en låg pension.

Vi och andra pensionsaktörer behöver tillsammans se till att debatten sansas. Vi behöver se till att vi i vår iver att berätta om pensionssystemets svagheter inte skapar en omotiverad, passiviserande oro hos människor. Vi har ett i grunden starkt pensionssystem. Låt oss utveckla det för dagens och framtidens pensionärers skull.
Alectas pensionsekonom Staffan Ström

Grattis! Det är din dag idag.

Postat

Idag firas Tjänstepensionens dag över hela Sverige. Det är en dag då vi lyfter fram den allra viktigaste anställnings­förmånen. För det finns faktiskt en sak som är bättre än både julafton, färska jordgubbar och doften av nyklippt gräs: att ha makt över sitt eget liv. Och med en bra tjänstepension ökar den möjligheten rejält.

Det tycker dansbandet Sannex också. De har spelat in den här kanondängan dagen till ära. Jag varnar dig: Lyssnar du på den kommer den att ringa i dina öron flera dagar framåt. Klicka på bilden på egen risk!

Sannex hyllar tjänstepensionens dag med Allt som jag önskat

Så här mycket pengar kan det handla om

Källa: Pensionsmyndighetens typfallsmodell. Exempelpersonen är en privattjänsteman som började arbeta vid 25 års ålder, som idag är 40 år och som beräknas gå i pension vid 67.

Inte bara när du blir gammal

Säg ”tjänstepension” och de flesta tänker på pengarna vi ska leva på efter att ha slutat jobba. Men i tjänste­pensionspaketet ingår nästan alltid två viktiga godbitar till: En bra sjukförsäkring och pengar till familjen vid dödsfall. Trygghet både nu och då, alltså. Om du blir sjuk mer än 90 dagar kan du redan från 18 års ålder få nytta av din tjänstepension:

Källa: www.ersättningskollen.se. Exempelpersonen är privattjänsteman.

Du som har en arbetsgivare som betalar in till din tjänstepension har alltså all anledning att fira idag. Grattis på Tjänstepensionens dag!

Alectas pensionsekonom Staffan Ström

Hjälp – jag har ingen tjänstepension!

Postat

Det här är en uppdatering av ett blogginlägg som publicerades första gången 2017.

För några dagar sedan fick jag syn på ett blogginlägg. En ung tjej skrev att hon inte har någon tjänstepension på företaget där hon arbetar. Istället får de anställda lite högre lön som de själva får placera. Nu undrade hon hur mycket hon själv skulle sätta av till pension och vad hon i övrigt skulle tänka på. Så här svarade jag:

Hej XXX!

Smart att du tänker på tjänste­pensionen! Många som får högre lön istället för tjänstepension brukar förtränga pensionen alldeles för länge. Sen upptäcker de sent i livet att de måste spara MASSOR med pengar för att komma ikapp vännerna som haft tjänstepension via jobbet.

De flesta någorlunda unga som jobbar på ett företag med kollektivavtal har en tjänstepension som ser ut såhär: Arbetsgivaren betalar in 4,5% av lönen upp till nivån 7,5 inkomstbasbelopp (det är 40 250 kronor i månaden år 2019). På lön över den nivån betalar arbetsgivaren in 30 % av lönen. Att skillnaden är så stor beror på att den allmänna pensionen står för en stor del av pensions­inbetalningarna upp till just 7,5 inkomstbasbelopp. Över den nivån får du ingenting. Därför går tjänste­pensionen in och drar hela lasset om du har turen att ha ett jobb där du tjänar mer än så.

Vid fem olika lönenivåer ser det ut såhär:

Lön 20 000 kr = inbetalning 900 kr / mån
Lön 30 000 kr = inbetalning 1 350 kr / mån
Lön 40 000 kr = inbetalning 1 800 kr / mån
Lön 50 000 kr = inbetalning 4 736 kr/mån
Lön 60 000 kr = inbetalning 7 736 kr/mån

Som du ser går det ganska enkelt att räkna ut hur mycket en arbetsgivare med kollektivavtal skulle ha betalat in.

Inbetalningarna kan man kopiera, men knappast avgifterna

Det som blir svårare är att placera pengarna till lika bra villkor. De som utformar kollektivavtalen förhandlar nämligen inte bara fram hur mycket som ska betalas in, de prutar på fonder och försäkringar åt dig också. Och det gör de riktigt bra. I kollektivavtalen brukar avgifterna ligga mellan 0,1 och 0,5 % istället för mellan 1,0 och 1,5 % som det ofta kostar annars. Och de låga avgifterna betyder grymt mycket för hur mycket pension det blir i slutänden när man sparar länge! Det kan du se själv i en liten räknesnurra jag har tagit fram.

Idag går det att hitta bra pensions­sparande till låga avgifter även utanför kollektivavtalen, men då måste du se upp lite. Många bank”rådgivare” och försäkringsförmedlare säljer hellre dyra lösningar som gynnar dem själva. Och kom ihåg: om du inte lyckas hitta låga avgifter behöver du kompensera det med större inbetalningar för att få lika hög pension!

Vad är en ok avgift?

En tumregel när det gäller avgifter är att upp till 0,5 % i avgift är bra. Sen börjar det bli dyrt. Över 1 % är riktigt dyrt, och hur någon kan gå med på att betala uppåt 2,0-2,5 % som man får göra i vissa fond-i-fonder och förvaltningstjänster är helt obegripligt. Den avgift du ska leta efter heter årlig avgift.

Vilken avkastning kan man förvänta sig?

Vad avkastningen kommer att bli framöver kan ingen veta, hur mycket expert man än är. De senaste åren har avkastningen varit fantastiskt bra i nästan alla pensionsbolag. Men de flesta som jobbar med kapitalförvaltning tror att det kommer att se lite tuffare ut de kommande åren. Fem, sex procent om året kan vara rimligt att förvänta sig framåt, även om det under enskilda år kommer att variera rejält både uppåt och neråt.

Till sist: tjänstepension är inte bara pension

Nu är vi nästan klara. En sak till bara: Utöver pensionssparande får du på en arbetsplats med kollektivavtal också en extra sjukförsäkring och en liv­försäkring. Vad sådana försäkringar kostar att köpa själv varierar väldigt mycket beroende på hur gammal du är, om du varit sjukskriven tidigare och så. Men du ska absolut se till att teckna sådana försäkringar! Annars blir det riktigt tufft om du blir långvarigt sjuk någon gång under livet. Och det blir ganska många, även om man känner sig kärnfrisk och oövervinnerlig när man är ung. Om du vill läsa mer om hur försäkringarna i kollektivavtalet funkar kan du göra det här:

https://www.collectum.se/sv/Privat/ITP/Sjukpension/
https://www.collectum.se/sv/Privat/Skydd/Tjanstegrupplivforsakring/

Lycka till!

/ Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta

Är det här vanligt?

Så långt mitt svar till bloggaren alltså. Och så här ser det ut för ganska många idag. Inte minst för unga i låglöne­branscher som verkligen behöver inbetalningar till pensionen tidigt i livet för att hinna få ihop till en bra pension.

Ungefär 90 procent av alla anställda i Sverige omfattas av kollektivavtal. Då ingår en bra tjänstepension och du kan vara helt lugn. Men om du jobbar på ett företag utan kollektivavtal måste du själv ta reda på vad som gäller. Antingen har företaget satt ihop en egen tjänste­pension (som kan vara allt ifrån jättebra till helt kass), eller så har du ingen tjänstepension alls och då är du illa ute.

Vilka saknar tjänstepension?

I vissa branscher är det extra ovanligt med en bra tjänstepension. Det gäller tex hotell- och restaurangbranschen. Men advokatbyråer, reklambyråer och IT-konsulter saknar också ofta tjänstepension. De har ibland rätt höga löner istället, men jag tror inte att de anställda fattar att de behöver betala in kanske 10 000 i månaden till ett eget pensionssparande och en egen sjukförsäkring för att inte halka efter sina kompisar på företag med kollektivavtal.

Om du är osäker på vad som gäller för dig ska du gå raka vägen till din chef och fråga. I framtiden kommer det definitivt att krävas både allmän pension och tjänstepension för att få en ok total pension. Så se om ditt hus redan idag. Det kommer du att tacka dig själv för i framtiden.
Alectas pensionsekonom Staffan Ström