Hjälp – jag har ingen tjänstepension!

Postat

Det här är en uppdatering av ett blogginlägg som publicerades första gången 2017.

För några dagar sedan fick jag syn på ett blogginlägg. En ung tjej skrev att hon inte har någon tjänstepension på företaget där hon arbetar. Istället får de anställda lite högre lön som de själva får placera. Nu undrade hon hur mycket hon själv skulle sätta av till pension och vad hon i övrigt skulle tänka på. Så här svarade jag:

Hej XXX!

Smart att du tänker på tjänste­pensionen! Många som får högre lön istället för tjänstepension brukar förtränga pensionen alldeles för länge. Sen upptäcker de sent i livet att de måste spara MASSOR med pengar för att komma ikapp vännerna som haft tjänstepension via jobbet.

De flesta någorlunda unga som jobbar på ett företag med kollektivavtal har en tjänstepension som ser ut såhär: Arbetsgivaren betalar in 4,5% av lönen upp till nivån 7,5 inkomstbasbelopp (det är 40 250 kronor i månaden år 2019). På lön över den nivån betalar arbetsgivaren in 30 % av lönen. Att skillnaden är så stor beror på att den allmänna pensionen står för en stor del av pensions­inbetalningarna upp till just 7,5 inkomstbasbelopp. Över den nivån får du ingenting. Därför går tjänste­pensionen in och drar hela lasset om du har turen att ha ett jobb där du tjänar mer än så.

Vid fem olika lönenivåer ser det ut såhär:

Lön 20 000 kr = inbetalning 900 kr / mån
Lön 30 000 kr = inbetalning 1 350 kr / mån
Lön 40 000 kr = inbetalning 1 800 kr / mån
Lön 50 000 kr = inbetalning 4 736 kr/mån
Lön 60 000 kr = inbetalning 7 736 kr/mån

Som du ser går det ganska enkelt att räkna ut hur mycket en arbetsgivare med kollektivavtal skulle ha betalat in.

Inbetalningarna kan man kopiera, men knappast avgifterna

Det som blir svårare är att placera pengarna till lika bra villkor. De som utformar kollektivavtalen förhandlar nämligen inte bara fram hur mycket som ska betalas in, de prutar på fonder och försäkringar åt dig också. Och det gör de riktigt bra. I kollektivavtalen brukar avgifterna ligga mellan 0,1 och 0,5 % istället för mellan 1,0 och 1,5 % som det ofta kostar annars. Och de låga avgifterna betyder grymt mycket för hur mycket pension det blir i slutänden när man sparar länge! Det kan du se själv i en liten räknesnurra jag har tagit fram.

Idag går det att hitta bra pensions­sparande till låga avgifter även utanför kollektivavtalen, men då måste du se upp lite. Många bank”rådgivare” och försäkringsförmedlare säljer hellre dyra lösningar som gynnar dem själva. Och kom ihåg: om du inte lyckas hitta låga avgifter behöver du kompensera det med större inbetalningar för att få lika hög pension!

Vad är en ok avgift?

En tumregel när det gäller avgifter är att upp till 0,5 % i avgift är bra. Sen börjar det bli dyrt. Över 1 % är riktigt dyrt, och hur någon kan gå med på att betala uppåt 2,0-2,5 % som man får göra i vissa fond-i-fonder och förvaltningstjänster är helt obegripligt. Den avgift du ska leta efter heter årlig avgift.

Vilken avkastning kan man förvänta sig?

Vad avkastningen kommer att bli framöver kan ingen veta, hur mycket expert man än är. De senaste åren har avkastningen varit fantastiskt bra i nästan alla pensionsbolag. Men de flesta som jobbar med kapitalförvaltning tror att det kommer att se lite tuffare ut de kommande åren. Fem, sex procent om året kan vara rimligt att förvänta sig framåt, även om det under enskilda år kommer att variera rejält både uppåt och neråt.

Till sist: tjänstepension är inte bara pension

Nu är vi nästan klara. En sak till bara: Utöver pensionssparande får du på en arbetsplats med kollektivavtal också en extra sjukförsäkring och en liv­försäkring. Vad sådana försäkringar kostar att köpa själv varierar väldigt mycket beroende på hur gammal du är, om du varit sjukskriven tidigare och så. Men du ska absolut se till att teckna sådana försäkringar! Annars blir det riktigt tufft om du blir långvarigt sjuk någon gång under livet. Och det blir ganska många, även om man känner sig kärnfrisk och oövervinnerlig när man är ung. Om du vill läsa mer om hur försäkringarna i kollektivavtalet funkar kan du göra det här:

https://www.collectum.se/sv/Privat/ITP/Sjukpension/
https://www.collectum.se/sv/Privat/Skydd/Tjanstegrupplivforsakring/

Lycka till!

/ Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta

Är det här vanligt?

Så långt mitt svar till bloggaren alltså. Och så här ser det ut för ganska många idag. Inte minst för unga i låglöne­branscher som verkligen behöver inbetalningar till pensionen tidigt i livet för att hinna få ihop till en bra pension.

Ungefär 90 procent av alla anställda i Sverige omfattas av kollektivavtal. Då ingår en bra tjänstepension och du kan vara helt lugn. Men om du jobbar på ett företag utan kollektivavtal måste du själv ta reda på vad som gäller. Antingen har företaget satt ihop en egen tjänste­pension (som kan vara allt ifrån jättebra till helt kass), eller så har du ingen tjänstepension alls och då är du illa ute.

Vilka saknar tjänstepension?

I vissa branscher är det extra ovanligt med en bra tjänstepension. Det gäller tex hotell- och restaurangbranschen. Men advokatbyråer, reklambyråer och IT-konsulter saknar också ofta tjänstepension. De har ibland rätt höga löner istället, men jag tror inte att de anställda fattar att de behöver betala in kanske 10 000 i månaden till ett eget pensionssparande och en egen sjukförsäkring för att inte halka efter sina kompisar på företag med kollektivavtal.

Om du är osäker på vad som gäller för dig ska du gå raka vägen till din chef och fråga. I framtiden kommer det definitivt att krävas både allmän pension och tjänstepension för att få en ok total pension. Så se om ditt hus redan idag. Det kommer du att tacka dig själv för i framtiden.
Alectas pensionsekonom Staffan Ström

Har du för mycket månad kvar i slutet av pengarna?

Postat

Sex procent av de svenska hushållen får inte pengarna att räcka hela månaden och 13 procent klarar inte en oförutsedd utgift på 20 000 kr. Att sakna pengar är att sakna frihet att förändra sitt liv.

Har du ofta eller alltid slut på pengar i slutet av månaden och måste leva på luft och makaroner tills lönen kommer? Aj då. Då tillhör du de 6 procent av de svenska hushållen som har det tuffast ekonomiskt. Förmodligen är du ensamstående med barn, student eller ung och arbetslös.

Det visar en undersökning som Finans­inspektionen presenterade häromdagen. 1001 svenskar mellan 18-79 år har fått svara på frågor om sin ekonomi. Det finns både glädjeämnen och sånt som oroar.

Källa: Finansinspektionen

Totalt sett säger 79 procent av hushållen att de aldrig har slut på pengar i slutet av månaden. Det är en klar förbättring jämfört med 2009 då andelen var 64 procent. En klar förbättring alltså! (Även om man ska vara lite försiktig med att jämföra med tidigare mättillfällen. Man har till exempel bytt intervjumetod från papper till telefon vilket kan påverka resultatet.)

De unga har tomt i plånkan

De som har det allra tuffast att få pengarna att räcka till är de unga. Många i ålders­gruppen 18-29 har små inkomster samtidigt som levnads­kostnaderna är vad de är. Ofta tar boendet en stor del av det ekonomiska utrymmet och man har inga vidare besparingar att ta av.

De äldre har bättre marginaler

I andra änden av skalan hittar vi – kanske lite förvånande – de som är över 65 år. Trots att även de har ganska små inkomster jämfört med dem som är medelålders säger bara 3 procent av de som är mellan 65-79 års ålder att de ofta får slut på pengar. Och lite senare i rapporten överraskar seniorerna igen: mer än 60 procent av dem säger att de har ett långsiktigt sparande. Det är visserligen en mindre andel än hushållen totalt (74 procent), men ändå intressant eftersom de ju är i en fas av livet då man skulle kunna leva av sina besparingar snarare än att fylla på dem.

Källa: Finansinspektionen

När det oväntade händer

En sak är att klara sig på sin inkomst tills månaden är slut. En annan sak är att ha en tillräcklig buffert för att klara den där oförutsedda utgiften som vi ändå vet kommer förr eller senare. I under­sökningen ställdes därför frågan hur många som kunde få fram 20 000 kronor utan att behöva ta lån, sälja egendom eller göra annan ”större ekonomisk uppoffring”.

Källa: Finansinspektionen

79 procent sa sig alltså kunna fixa det. 7 procent var osäkra och 13 procent trodde inte att de skulle klara det. Det är rätt oroande siffror tycker jag. Vi närmar oss slutet av en lång högkonjunktur, räntorna är extremt låga och arbets­lösheten är hyfsat låg. Om man inte klarar en sån utgift nu, hur ska det då gå när tiderna blir sämre?

De som är ensamstående med barn har det allra tuffast. Av dem säger 22 procent att de inte skulle klara utgiften. Många av dem är kvinnor. Höjningen av barnbidraget som syns för första gången på kontot nu i slutet av mars kommer att betyda mycket för de familjerna.

Källa: Finansinspektionen

Även här överraskar de äldre med att ha en ganska robust ekonomi.

Man kan tjäna bra men ändå ha ont om pengar

Det intressanta med den här studien tycker jag är att den fokuserar på upplevelsen av den egna ekonomin. Förmågan att känna ekonomisk trygghet i slutet av månaden kan nämligen ha ganska lite med den faktiska inkomsten att göra. Det har jag märkt genom åren. Det är inte ovanligt att människor med ganska höga inkomster drar på sig så stora utgifter att de också får laga makaroner dagarna innan lön. Andra med kanske bara en tredjedel av deras inkomst har råd med både ett långsiktigt sparande och en kväll på stan kort innan lön. Allt handlar om att anpassa sina utgifter till inkomsten och att ha kontroll över sin ekonomi.

Att vara fri att dra

Jag träffade nyligen en god vän över en pizza på stan. Hon har alltid varit sparsam och har – trots en helt normal inkomst – lyckats spara ihop ett rätt så bra kapital berättade hon. Vad ska du göra med pengarna då?, undrade jag. ”Jag vet inte”, sa hon. ”Men det är rätt tufft på jobbet just nu och då är de där pengarna min trygghet.” Wow, sa jag. Skulle du säga att du är ekonomiskt oberoende? ”Nej”, sa hon, ”men ekonomiskt fri. Jag kan dra från ett dåligt jobb eller en dålig karl om och när jag vill.”

En sån buffert borde vi alla ha. För även om pengar i sig inte ger lycka i livet kan en sparad slant pengar få oss att våga ta nästa steg i livet. Framåt. Vidare.

 

 

 

Här kan du läsa hela rapporten.

Vill du få nästa inlägg direkt i din mejlbox?

Den livslånga kärleken

Postat

Det är något visst med livslång kärlek. Att få gå genom hela livet tillsammans med någon vi älskar drömmer de flesta av oss om. Och den drömmen blir sann för allt fler.

En förebild för mig som jag tidigare har berättat om här på bloggen är min morfar Stickan. Han träffade min mormor Karin under en båtutflykt till Blomskär i Stora Värtan sommaren 1936 och gifte sig med henne midsommar­aftonen 1937. De levde i mer än 60 år tillsammans innan han en gnistrande januaridag drog sitt allra sista andetag. Då satt jag och Karin vid hans sida.

Såna riktigt långa äktenskap är faktiskt vanligare än man kan tro. I mitten av 1970-talet firade ungefär 8 000 par i Sverige varje år att de hade varit gifta i 50 år. År 2016 kunde 22 000 par fira samma högtids­dag. Att de riktigt långa äkten­skapen blir allt fler beror inte bara på kärlekens kraft (och viss slitstyrka hos de inblandade …) utan också på att vi lever allt längre. Vi får för varje dag lite mer tid för att älska!

Idag har ungefär 180 000 par varit gifta i 50 år eller mer. 33 000 av dem har till och med varit gifta i mer än 60 år. Häftigt, eller hur?

Blommor, bus och efterlevandeskydd

Jag är verkligen ingen expert på hur man bäst uppvaktar sin partner och underhåller ett äktenskap (även om jag framåt vårkanten faktiskt firar porslins­bröllopsdag), men några handfasta tips tänker jag bjuda på.

  1. Köp blommor. (En superklassiker. Men det funkar – tro mig.)
  2. Våga vara löjlig. (Kärleken lever på lek, skratt och fåniga över­rask­ningar.)
  3. Teckna ett efterlevandeskydd. (Se till att din älskade har det bra även den dag du själv är borta. Det är romantik på riktigt.)
  4. Kolla upp vad som händer med ekonomin om någon av er blir sjuk eller råkar ut för en olycka. (Räcker det skydd ni har, eller behöver ni komplettera?)
  5. Dela lika på deltid och vabbande. (Bli hjälten som räddar din partner från deltidsfällan.)
  6. Kompensera din partner om ni är eller har varit ekonomiskt ojämställda.
  7. För över premiepension till din make/maka. (Och berätta om det över en hummer och några levande ljus. En given succé.)

Fira, lev och älska! Din partner, dina barn eller kanske din allra bästa vän. Och lev tryggt i förvissningen om att din tjänstepension kommer att gå tyst vid sin sida genom hela livet. Den kärleksrelationen är livslång.

 

 

Litet firandelexikon

1 år: Bomullsbröllop

2 år: Pappersbröllop

3 år: Läderbröllop

4 år: Frukt/Blomsterbröllop

5 år: Träbröllop

6 år: Sockerbröllop

7 år: Yllebröllop

8 år: Gummibröllop

9 år: Linnebröllop

10 år: Tennbröllop

11 år: Stålbröllop

12 år: Sidenbröllop

13 år: Spetsbröllop

14 år: Elfenbensbröllop

15 år: Kristallbröllop

16 år: Fjäderbröllop

17 år: Silkesbröllop

18 år: Satinbröllop

19 år: Galonbröllop

20 år: Porslinsbröllop

21 år: Nylonbröllop

22 år: Jutebröllop

23 år: Hampabröllop

24 år: Sammetsbröllop

25 år: Silverbröllop

26 år: Korkbröllop

27 år: Balsabröllop

28 år: Masonitbröllop

29 år: Plywoodbröllop

30 år: Pärlbröllop

31 år: Mahognybröllop

32 år: Granitbröllop

33 år: Gnejsbröllop

34 år: Skifferbröllop

35 år: Korallbröllop

36 år: Marmorbröllop

37 år: Tegelbröllop

38 år: Cementbröllop

39 år: Grafitbröllop

40 år: Rubinbröllop

41 år: Keramikbröllop

42 år: Mässingbröllop

43 år: Plåtbröllop

44 år: Nickelbröllop

45 år: Safirbröllop

46 år: Blybröllop

47 år: Kvicksilversbröllop

48 år: Zinkbröllop

49 år: Aluminiumbröllop

50 år: Guldbröllop

51 år: Krombröllop

52 år: Bronsbröllop

53 år: Kopparbröllop

54 år: Platinabröllop

55 år: Smaragdbröllop

56 år: Volframbröllop

57 år: Manganbröllop

58 år: Bärnstensbröllop

59 år: Akvamarinbröllop

60 år: Diamantbröllop

61 år: Glasbröllop

62 år: Topasbröllop

63 år: Jadebröllop

64 år: Emaljbröllop

65 år: Krondiamantbröllop

66 år: Uranbröllop

67 år: Opalbröllop

68 år: Granatbröllop

69 år: Briljantbröllop

70 år: Järnbröllop