Är tjänstepensionen för krånglig?

Postat

Tänk dig för ett ögonblick in i hur världen såg ut för 50 år sedan. Föreställ dig kläderna, bilarna, musiken som spelades och hur det såg ut i ett vanligt svenskt hem år 1968. Vare sig du var med på den tiden eller föddes långt senare tror jag att du ser det framför dig. Det har hänt en del sedan dess. Eller hur?

Tänk dig nu istället in i hur världen omkring dig kommer att se ut 50 år in i framtiden, år 2068. Hisnande och inte helt enkelt, eller hur?

Pensionssparande handlar om något riktigt knepigt – att på bästa sätt förbereda sig för en framtida värld vi vet väldigt lite om. Det vi kan vara hyfsat säkra på är att vi kommer att behöva pengar för att kunna leva ett bra liv även då. Men måste det vara så krångligt?

Den frågan ställde två forskare i national­ekonomi – Johannes Hagen och Mikael Elinder – vid ett seminarium på SNS idag. Deras forskningsrapport ”Den komplexa tjänstepensionen” går i korta drag ut på att:

  • Ansvaret för att få en bra pension har förskjutits från staten till individen och valmöjligheterna har ökat.
  • Det är rimligt att själv få bestämma mer över sin pension när man tvingas bära en större risk, men det ökar också komplexiteten i systemet.
  • Tjänstepensionen betyder allt mer för den totala pensionen, men den är inte enkel att förstå enligt intervjuer som forskarna gjort.
  • Låg kunskap kan leda till olyckliga beslut, till exempel att tjänstepensionen tas ut under för kort tid.
Rapportförfattarna Johannes Hagen och Mikael Elinder på SNS idag.

I slutet av rapporten föreslår forskarna sju konkreta åtgärder för att göra det enklare för vanligt folk att få koll på vilken pension man kan förvänta sig. Låt mig kommentera vart och ett av dem:

1. Harmonisera nya avtal.

Idag ser tjänstepensionsvillkoren lite olika ut på olika delar av arbetsmarknaden. Till exempel börjar man tjäna in pension vid olika åldrar, och reglerna för utbetalningstid och efterlevande­skydd kan se olika ut.

Kommentar: Ja, här finns det en hel del att göra. Många avtal är numera snarlika men inte helt lika, och det förvirrar. Det vore betydligt bättre om det fanns enhetliga åldrar och rutiner åtminstone inom de fyra stora tjänstepensionsavtalen. Särskilt värdefullt skulle det vara för de som byter jobb ofta, och det gör allt fler. Samtidigt är det naturligt att olika grupper på arbets­marknaden har olika hjärtefrågor. För vissa är det centrala att få upp löneläget och förbättra arbetsmiljön. Andra har mer fokus på att höja pensionsavsättningarna. En harmonisering måste få växa fram naturligt, annars kommer vissa att känna sig överkörda. Men fler samtal över avtals­gränserna hoppas jag på framöver.

2. Utöka flytträtten

Det ligger i spararnas intresse att kunna flytta ”gamla” intjänade pengar till det avtal de nu omfattas av. Ett hinder för det är att flytträtt i allmänhet bara omfattar försäkringar tecknade efter 2007.

Kommentar: Här förstår jag inte riktigt vad rapportförfattarna vill åstadkomma. De skriver nämligen att retroaktiv lagstiftning bör undvikas. Istället uppmanar de avtalsparterna att ytterligare öka flytträtten. Men i den absoluta lejonparten av de kollektivavtalade tjänstepensionerna finns redan flytträtt. Till riktigt bra villkor dessutom! Problemet med fastlåsta pengar finns istället nästan uteslutande utanför kollektivavtalen, till exempel inom tiotaggslösningar. Flytträtt mellan avtalsområden skulle jag gärna se, men det förutsätter just lagändringar om man dessutom ska kunna slå samman försäkringar. Och utan den möjligheten faller mycket av vitsen med förslaget.

3. Inför ett gemensamt fondtorg för alla valbara delar i pensionen

Rapportförfattarna vill se ett enda fondtorg där man kan välja både premiepensions- och tjänstepensionsfonder. Det skulle öka konkurrensen och öka överskådligheten, menar de.

Kommentar: Gammal visdom säger att man inte ska laga det som inte är trasigt. Och är det något som funkat riktigt bra på senare år så är det de upphandlingar som gjorts av fonder inom kollektivavtalad tjänstepension. Valcentralen Collectum har exempelvis pressat priset på fonder med mer än 70 procent! Dessutom granskar man regelbundet seriositeten och kvalitén hos de bolag som vill förvalta tjänstepensionspengar och väljer ut de allra bästa. Inom premiepensionssystemet har ett antal skandaler pressat fram en mycket noggrannare urvalsprocess, men den finns inte på plats ännu.

Jag tror istället på att ha en enda gemensam webbplats där valen görs. Där klickar man i vad man arbetar med och då öppnas de val man kan göra. Digitalt och smidigt med e-legitimation såklart. Alla val och all tjänste­pensions­information finns samlad på ett enda ställe. Valcentralen kan ägas gemensamt av avtalsparterna.

4. Avveckla obligatoriska traditionella försäkringar

Förslaget grundas i att man inte kan slå samman allt tjänstepensionskapital i en enda fond och spararen ”hindras från att välja en lägre risk än den som finns i de obligatoriska traditionella försäkringarna”.

Kommentar: Kanske rapportens märkligaste förslag. Eftersom många upplever sig ha alltför låg kunskap om långsiktigt sparande och pensioner ser jag en uppenbar risk att man övertalas att spara till antingen alldeles för låg eller för hög risk om det inte fanns några som helst begränsningar. En klar nackdel med premiebestämda pensioner (där storleken på inbetalningarna står i relation till lönen) är att skillnaderna i utfall mellan olika individer kommer att bli enorma. Vissa kommer att få mycket högre pension än den lön de haft, andra kommer att få en pension motsvarande mindre än halva lönen. Ett visst inslag av traditionell försäkring är avtalsparternas sätt att möta den risken. Traditionell försäkring är dessutom en sparform som passar många. Alternativet är att själv tvingas byta fonder när konjunkturer kommer och går, valutakurser förändras och branscher och regioner tappar i konkurrenskraft etc. Skulle det vara enklare?

 

5. Vidareutveckla Minpension.se

Minpension.se är ett utmärkt sätt för sparare att få överblick över sin pension: Sajten bör kompletteras med fler prognosmöjligheter, möjlighet att presentera riskprofiler, personas och funktionalitet för att kunna beställa uttag av pensionen.

Kommentar: Minpension.se är Sveriges överlägset bästa och viktigaste kanal för pensionsinformation tycker jag. Och i den nya version som presenterades helt nyligen finns massor av förbättringar. Fortfarande återstår en del jobb för att få siffrorna ännu mer korrekta och lättbegripliga, men de är på helt rätt väg.

6. Starta en gemensam organisation för tjänstepensionen

Medan Pensionsmyndigheten ansvarar för information om den allmänna pensionen saknas en central aktör som kan informera om tjänstepensioner. Författarna föreslår att pensionsbolagen och arbetsmarknadens parter skapar en ny organisation för att stärka tjänstepensionens ställning.

Kommentar: Nej, jag tror inte på att starta ännu en organisation. Istället tror jag på en samlad ingång för pensionsspararna. Se punkt 3.

7. Utöka undervisningen om pensionssystemet vid gymnasie- och högskolor.

Undervisning om pensionssystemet ingår inte i något kursplan för gymnasiet. Och bara några få lärosäten i Sverige erbjuder pensionskunskap på högskolenivå.

Kommentar: Hear, hear! Visst är det väl obegripligt att pensionssystemet som faktiskt berör varenda svensk inte lärs ut i skolan? Grundläggande koll på vilka försäkringar man omfattas av via lag och kollektivavtal är närmast en medborgerlig rättighet tycker jag. Varför ska barn till välutbildade och ekonomiskt intresserade föräldrar få den kollen medan andra barn förvägras samma kunskap? Pensionskunskap i skolan är en angelägen jämlikhetsreform som jag härmed erbjuder tillträdande regering att ta åt sig äran för.

Mina slutsatser

Att ”enkelhet är ett mål i sig” håller jag helt och hållet med forskarduon om. Pensionssystemet berör varenda svensk redan från första dagen i livet, och då måste alla få en chans att förstå hur det fungerar. Vi behöver skala bort detaljskillnader mellan avtal som förvirrar snarare än tillför verklig nytta. Vi behöver skapa en gemensam webbplats där man anpassar sin tjänstepension. Vi behöver skriva in pensionskunskap i kursplanerna för skolan. Och vi behöver ta oss en rejäl funderare på hur många valmöjligheter pensionssystemet ska erbjuda. Någonstans går gränsen för när valfrihet övergår i frustration och uppgivenhet. Kanske har den gränsen redan passerats?

”Mycket tyder på att individernas benägenhet att försöka förstå sin pension och fatta informerade beslut minskar ju fler val som blir möjliga”

Ur rapporten, sidan 40.

Men framför allt ska vi vara stolta över de svenska tjänstepensionerna. De levererar bra pensionsnivåer (för bra tycker vissa), de är smart utformade för att täcka in fler behov än bara pengar när vi blir gamla, och genom noga utvalda förval får även den som inte kan ett dugg om tjänstepensionssystemet en bra pension. Tjänstepensionerna kan och ska utvecklas vidare men ska ha rejält med cred för hur de funkar redan idag. Det tycker jag att rapportförfattarna gott kunde ha lyft fram tydligare.

(Hela rapportseminariet inklusive en efterföljande paneldebatt kan ses här)

Bloggbyline

Viktigt och oviktigt för en bra pension

Postat

Förra veckan besökte jag Linköpings Universitet. Försommarsverige visade sig från sin allra bästa sida och överallt på campusområdet låg värme­bölje­dåsiga studenter i det östgötska grön­gräset. För en liten stund var jag tillbaka i känslan från min egen studietid: att vara permanent tok­stressad och fullständigt bekymmers­fri på en och samma gång. Att vara student är verkligen speciellt.

Mitt i myllret träffade jag två studenter. De pluggar national­ekonomi med inriktning mot finans och ska nu skriva examensuppsats om flashkrascher. Det är en myt­omspunnen företeelse som handlar om att värdet på en aktie (eller ibland en hel marknad) under några sekunder eller maximalt några minuters tid av oklar anledning faller handlöst för att sedan återgå till sin ”normala” nivå. Deras grundfrågeställning till mig var om man som pensionssparare behöver oroa sig för flashkrascher. Nej, var mitt tydliga besked. Flashkrascher är visserligen intressanta att studera, men farliga för vanligt folks pensioner är de inte.

Vad är egentligen viktigt?

På vägen därifrån satt jag och tänkte på all oro som vi människor bär runt på i onödan. Jag tror att sorgligt mycket energi går åt till det. Därför: Här är några exempel på saker du inte behöver känna oro för – och några saker som du faktiskt behöver ha lite koll på – för att få en hyfsad pension.

Saker du kan sluta oroa dig för

Kommer pensionspengarna att ta slut? Nej. Svenska pensionsbolag har överlag väldigt bra marginaler för att kunna möta tuffa tider. Och den allmänna pensionen kommer inte heller att ”ta slut”. Om vi envisas med att gå i pension vid 65 trots att vi lever allt längre kommer pensionsnivåerna visserligen att krypa ner med någon procent med några års mellanrum, men pengarna kommer inte att ta slut.

Har jag valt exakt rätt Sverige-/Global-/USA-/Emerging markets-/XXX-fond? Det kan faktiskt ingen svara på – hur mycket expert man än är – eftersom ingen med säkerhet vet något om framtiden. Och hur ska man kunna pricka exakt rätt bland alla tusentals alternativ som finns? Själv tror jag på att hålla sig till välkända, stabila pensions- och fondbolag, att hålla avgifterna nere och att inte placera för ”smalt”. Gör man så behöver man inte noja. Då räcker det med att titta till sina pensionspengar någon gång om året så att inte pensions-/fondbolaget hittat på något tok. Däremellan – ta’t lugnt.

Kommer börsen att gå ner? Ja. Definitivt. Även om det börjar bli ganska länge sedan vi såg ett rejält ras kommer det med all sannolikhet att hända igen. Men det är ingen katastrof för din pension, åtminstone om du har några år kvar till pensionen. Det är helt naturligt att börsen pendlar upp och ner, och att försöka tajma börsens rörelser är extremt svårt. Jag har frågat flera mycket erfarna kapital­placerare om de kan läsa vart marknaderna är på väg, och de svarade likadant: Nej. De senaste 40 åren har det kanske funnits ett par, tre tillfällen då tecknen varit tydliga, inte fler. Det är grymt svårt att hoppa in och ut vid exakt rätt tillfälle. Det är bättre att följa med i dyningarna och ta det lugnt.

Saker du istället ska fokusera på

Kan du höja din lön? Det låter kanske som en dum fråga. Det vill väl alla? Men här pratar vi om din totala inkomst under hela yrkeslivet. Det är den som har betydelse för pensionen. Och då uppstår kanske möjligheter. Har du möjlighet att gå upp från del- till heltid? Kan du jobba något år längre? Kanske kan du extra­knäcka lite som pensionär? Eller jobba lite extra medan du studerar? Allt sånt fyller på säcken med pensionspengar. Dessutom kan det ge livserfarenhet och vänner för livet.

Har du tjänstepension? Drygt nio av tio anställda i Sverige har tjänste­pension. Tyvärr är det många som inte vet det, och många arbetsgivare är urusla på att berätta om det. Jag kan faktiskt inte fatta varför. Om jag köpte något till mina anställda varenda månad, år in och år ut, skulle jag vara superangelägen om att berätta det. Om du är osäker – fråga din arbetsgivare! Antingen har du en tjänste­pension, och då har du fått något att vara glad åt. Eller så har du det inte, och då är det viktigt att du sparar ordentligt själv istället.

Har du ett eget sparande? Alltför många svenskar har nästan inga marginaler alls i sin ekonomi. Om deras tvättmaskin går sönder eller om de blir sjuka en tid kommer de inte att ha råd med mat och hyra. Det orsakar stress och otrygghet. Därför är det viktigt att komma igång med ett regelbundet sparande redan tidigt i livet. Om du sparar några hundra­lappar i månaden blir det med tiden en bra buffert för tuffa tider. Om om lyckan står dig bi och du slipper de tuffa tiderna kommer du att ha ett riktigt bra tillskott till din pension en dag.

Alltså: Fokusera på basics. Försök att få ett jobb om du saknar det. När du har ett jobb, försök få upp lönen. Jobba om möjligt för arbetsgivare som erbjuder tjänstepension. Håll avgifterna nere. Och spara en slant för framtiden varje månad. Svårare än så behöver det inte vara.

 

 

 

Om du vill kan du prenumerera på mina kommande blogginlägg.

Har du för mycket månad kvar i slutet av pengarna?

Postat

Sex procent av de svenska hushållen får inte pengarna att räcka hela månaden och 13 procent klarar inte en oförutsedd utgift på 20 000 kr. Att sakna pengar är att sakna frihet att förändra sitt liv.

Har du ofta eller alltid slut på pengar i slutet av månaden och måste leva på luft och makaroner tills lönen kommer? Aj då. Då tillhör du de 6 procent av de svenska hushållen som har det tuffast ekonomiskt. Förmodligen är du ensamstående med barn, student eller ung och arbetslös.

Det visar en undersökning som Finans­inspektionen presenterade häromdagen. 1001 svenskar mellan 18-79 år har fått svara på frågor om sin ekonomi. Det finns både glädjeämnen och sånt som oroar.

Källa: Finansinspektionen

Totalt sett säger 79 procent av hushållen att de aldrig har slut på pengar i slutet av månaden. Det är en klar förbättring jämfört med 2009 då andelen var 64 procent. En klar förbättring alltså! (Även om man ska vara lite försiktig med att jämföra med tidigare mättillfällen. Man har till exempel bytt intervjumetod från papper till telefon vilket kan påverka resultatet.)

De unga har tomt i plånkan

De som har det allra tuffast att få pengarna att räcka till är de unga. Många i ålders­gruppen 18-29 har små inkomster samtidigt som levnads­kostnaderna är vad de är. Ofta tar boendet en stor del av det ekonomiska utrymmet och man har inga vidare besparingar att ta av.

De äldre har bättre marginaler

I andra änden av skalan hittar vi – kanske lite förvånande – de som är över 65 år. Trots att även de har ganska små inkomster jämfört med dem som är medelålders säger bara 3 procent av de som är mellan 65-79 års ålder att de ofta får slut på pengar. Och lite senare i rapporten överraskar seniorerna igen: mer än 60 procent av dem säger att de har ett långsiktigt sparande. Det är visserligen en mindre andel än hushållen totalt (74 procent), men ändå intressant eftersom de ju är i en fas av livet då man skulle kunna leva av sina besparingar snarare än att fylla på dem.

Källa: Finansinspektionen

När det oväntade händer

En sak är att klara sig på sin inkomst tills månaden är slut. En annan sak är att ha en tillräcklig buffert för att klara den där oförutsedda utgiften som vi ändå vet kommer förr eller senare. I under­sökningen ställdes därför frågan hur många som kunde få fram 20 000 kronor utan att behöva ta lån, sälja egendom eller göra annan ”större ekonomisk uppoffring”.

Källa: Finansinspektionen

79 procent sa sig alltså kunna fixa det. 7 procent var osäkra och 13 procent trodde inte att de skulle klara det. Det är rätt oroande siffror tycker jag. Vi närmar oss slutet av en lång högkonjunktur, räntorna är extremt låga och arbets­lösheten är hyfsat låg. Om man inte klarar en sån utgift nu, hur ska det då gå när tiderna blir sämre?

De som är ensamstående med barn har det allra tuffast. Av dem säger 22 procent att de inte skulle klara utgiften. Många av dem är kvinnor. Höjningen av barnbidraget som syns för första gången på kontot nu i slutet av mars kommer att betyda mycket för de familjerna.

Källa: Finansinspektionen

Även här överraskar de äldre med att ha en ganska robust ekonomi.

Man kan tjäna bra men ändå ha ont om pengar

Det intressanta med den här studien tycker jag är att den fokuserar på upplevelsen av den egna ekonomin. Förmågan att känna ekonomisk trygghet i slutet av månaden kan nämligen ha ganska lite med den faktiska inkomsten att göra. Det har jag märkt genom åren. Det är inte ovanligt att människor med ganska höga inkomster drar på sig så stora utgifter att de också får laga makaroner dagarna innan lön. Andra med kanske bara en tredjedel av deras inkomst har råd med både ett långsiktigt sparande och en kväll på stan kort innan lön. Allt handlar om att anpassa sina utgifter till inkomsten och att ha kontroll över sin ekonomi.

Att vara fri att dra

Jag träffade nyligen en god vän över en pizza på stan. Hon har alltid varit sparsam och har – trots en helt normal inkomst – lyckats spara ihop ett rätt så bra kapital berättade hon. Vad ska du göra med pengarna då?, undrade jag. ”Jag vet inte”, sa hon. ”Men det är rätt tufft på jobbet just nu och då är de där pengarna min trygghet.” Wow, sa jag. Skulle du säga att du är ekonomiskt oberoende? ”Nej”, sa hon, ”men ekonomiskt fri. Jag kan dra från ett dåligt jobb eller en dålig karl om och när jag vill.”

En sån buffert borde vi alla ha. För även om pengar i sig inte ger lycka i livet kan en sparad slant pengar få oss att våga ta nästa steg i livet. Framåt. Vidare.

 

 

 

Här kan du läsa hela rapporten.

Vill du få nästa inlägg direkt i din mejlbox?