Kategori: Privat sparande

Viktigt och oviktigt för en bra pension

Publicerat den

Förra veckan besökte jag Linköpings Universitet. Försommarsverige visade sig från sin allra bästa sida och överallt på campusområdet låg värme­bölje­dåsiga studenter i det östgötska grön­gräset. För en liten stund var jag tillbaka i känslan från min egen studietid: att vara permanent tok­stressad och fullständigt bekymmers­fri på en och samma gång. Att vara student är verkligen speciellt.

Mitt i myllret träffade jag två studenter. De pluggar national­ekonomi med inriktning mot finans och ska nu skriva examensuppsats om flashkrascher. Det är en myt­omspunnen företeelse som handlar om att värdet på en aktie (eller ibland en hel marknad) under några sekunder eller maximalt några minuters tid av oklar anledning faller handlöst för att sedan återgå till sin ”normala” nivå. Deras grundfrågeställning till mig var om man som pensionssparare behöver oroa sig för flashkrascher. Nej, var mitt tydliga besked. Flashkrascher är visserligen intressanta att studera, men farliga för vanligt folks pensioner är de inte.

Vad är egentligen viktigt?

På vägen därifrån satt jag och tänkte på all oro som vi människor bär runt på i onödan. Jag tror att sorgligt mycket energi går åt till det. Därför: Här är några exempel på saker du inte behöver känna oro för – och några saker som du faktiskt behöver ha lite koll på – för att få en hyfsad pension.

Saker du kan sluta oroa dig för

Kommer pensionspengarna att ta slut? Nej. Svenska pensionsbolag har överlag väldigt bra marginaler för att kunna möta tuffa tider. Och den allmänna pensionen kommer inte heller att ”ta slut”. Om vi envisas med att gå i pension vid 65 trots att vi lever allt längre kommer pensionsnivåerna visserligen att krypa ner med någon procent med några års mellanrum, men pengarna kommer inte att ta slut.

Har jag valt exakt rätt Sverige-/Global-/USA-/Emerging markets-/XXX-fond? Det kan faktiskt ingen svara på – hur mycket expert man än är – eftersom ingen med säkerhet vet något om framtiden. Och hur ska man kunna pricka exakt rätt bland alla tusentals alternativ som finns? Själv tror jag på att hålla sig till välkända, stabila pensions- och fondbolag, att hålla avgifterna nere och att inte placera för ”smalt”. Gör man så behöver man inte noja. Då räcker det med att titta till sina pensionspengar någon gång om året så att inte pensions-/fondbolaget hittat på något tok. Däremellan – ta’t lugnt.

Kommer börsen att gå ner? Ja. Definitivt. Även om det börjar bli ganska länge sedan vi såg ett rejält ras kommer det med all sannolikhet att hända igen. Men det är ingen katastrof för din pension, åtminstone om du har några år kvar till pensionen. Det är helt naturligt att börsen pendlar upp och ner, och att försöka tajma börsens rörelser är extremt svårt. Jag har frågat flera mycket erfarna kapital­placerare om de kan läsa vart marknaderna är på väg, och de svarade likadant: Nej. De senaste 40 åren har det kanske funnits ett par, tre tillfällen då tecknen varit tydliga, inte fler. Det är grymt svårt att hoppa in och ut vid exakt rätt tillfälle. Det är bättre att följa med i dyningarna och ta det lugnt.

Saker du istället ska fokusera på

Kan du höja din lön? Det låter kanske som en dum fråga. Det vill väl alla? Men här pratar vi om din totala inkomst under hela yrkeslivet. Det är den som har betydelse för pensionen. Och då uppstår kanske möjligheter. Har du möjlighet att gå upp från del- till heltid? Kan du jobba något år längre? Kanske kan du extra­knäcka lite som pensionär? Eller jobba lite extra medan du studerar? Allt sånt fyller på säcken med pensionspengar. Dessutom kan det ge livserfarenhet och vänner för livet.

Har du tjänstepension? Drygt nio av tio anställda i Sverige har tjänste­pension. Tyvärr är det många som inte vet det, och många arbetsgivare är urusla på att berätta om det. Jag kan faktiskt inte fatta varför. Om jag köpte något till mina anställda varenda månad, år in och år ut, skulle jag vara superangelägen om att berätta det. Om du är osäker – fråga din arbetsgivare! Antingen har du en tjänste­pension, och då har du fått något att vara glad åt. Eller så har du det inte, och då är det viktigt att du sparar ordentligt själv istället.

Har du ett eget sparande? Alltför många svenskar har nästan inga marginaler alls i sin ekonomi. Om deras tvättmaskin går sönder eller om de blir sjuka en tid kommer de inte att ha råd med mat och hyra. Det orsakar stress och otrygghet. Därför är det viktigt att komma igång med ett regelbundet sparande redan tidigt i livet. Om du sparar några hundra­lappar i månaden blir det med tiden en bra buffert för tuffa tider. Om om lyckan står dig bi och du slipper de tuffa tiderna kommer du att ha ett riktigt bra tillskott till din pension en dag.

Alltså: Fokusera på basics. Försök att få ett jobb om du saknar det. När du har ett jobb, försök få upp lönen. Jobba om möjligt för arbetsgivare som erbjuder tjänstepension. Håll avgifterna nere. Och spara en slant för framtiden varje månad. Svårare än så behöver det inte vara.

Bloggförfattaren Staffan Ström

Har du för mycket månad kvar i slutet av pengarna?

Publicerat den

Sex procent av de svenska hushållen får inte pengarna att räcka hela månaden och 13 procent klarar inte en oförutsedd utgift på 20 000 kr. Att sakna pengar är att sakna frihet att förändra sitt liv.

Har du ofta eller alltid slut på pengar i slutet av månaden och måste leva på luft och makaroner tills lönen kommer? Aj då. Då tillhör du de 6 procent av de svenska hushållen som har det tuffast ekonomiskt. Förmodligen är du ensamstående med barn, student eller ung och arbetslös.

Det visar en undersökning som Finans­inspektionen presenterade häromdagen. 1001 svenskar mellan 18-79 år har fått svara på frågor om sin ekonomi. Det finns både glädjeämnen och sånt som oroar.

Källa: Finansinspektionen

Totalt sett säger 79 procent av hushållen att de aldrig har slut på pengar i slutet av månaden. Det är en klar förbättring jämfört med 2009 då andelen var 64 procent. En klar förbättring alltså! (Även om man ska vara lite försiktig med att jämföra med tidigare mättillfällen. Man har till exempel bytt intervjumetod från papper till telefon vilket kan påverka resultatet.)

De unga har tomt i plånkan

De som har det allra tuffast att få pengarna att räcka till är de unga. Många i ålders­gruppen 18-29 har små inkomster samtidigt som levnads­kostnaderna är vad de är. Ofta tar boendet en stor del av det ekonomiska utrymmet och man har inga vidare besparingar att ta av.

De äldre har bättre marginaler

I andra änden av skalan hittar vi – kanske lite förvånande – de som är över 65 år. Trots att även de har ganska små inkomster jämfört med dem som är medelålders säger bara 3 procent av de som är mellan 65-79 års ålder att de ofta får slut på pengar. Och lite senare i rapporten överraskar seniorerna igen: mer än 60 procent av dem säger att de har ett långsiktigt sparande. Det är visserligen en mindre andel än hushållen totalt (74 procent), men ändå intressant eftersom de ju är i en fas av livet då man skulle kunna leva av sina besparingar snarare än att fylla på dem.

Källa: Finansinspektionen

När det oväntade händer

En sak är att klara sig på sin inkomst tills månaden är slut. En annan sak är att ha en tillräcklig buffert för att klara den där oförutsedda utgiften som vi ändå vet kommer förr eller senare. I under­sökningen ställdes därför frågan hur många som kunde få fram 20 000 kronor utan att behöva ta lån, sälja egendom eller göra annan ”större ekonomisk uppoffring”.

Källa: Finansinspektionen

79 procent sa sig alltså kunna fixa det. 7 procent var osäkra och 13 procent trodde inte att de skulle klara det. Det är rätt oroande siffror tycker jag. Vi närmar oss slutet av en lång högkonjunktur, räntorna är extremt låga och arbets­lösheten är hyfsat låg. Om man inte klarar en sån utgift nu, hur ska det då gå när tiderna blir sämre?

De som är ensamstående med barn har det allra tuffast. Av dem säger 22 procent att de inte skulle klara utgiften. Många av dem är kvinnor. Höjningen av barnbidraget som syns för första gången på kontot nu i slutet av mars kommer att betyda mycket för de familjerna.

Källa: Finansinspektionen

Även här överraskar de äldre med att ha en ganska robust ekonomi.

Man kan tjäna bra men ändå ha ont om pengar

Det intressanta med den här studien tycker jag är att den fokuserar på upplevelsen av den egna ekonomin. Förmågan att känna ekonomisk trygghet i slutet av månaden kan nämligen ha ganska lite med den faktiska inkomsten att göra. Det har jag märkt genom åren. Det är inte ovanligt att människor med ganska höga inkomster drar på sig så stora utgifter att de också får laga makaroner dagarna innan lön. Andra med kanske bara en tredjedel av deras inkomst har råd med både ett långsiktigt sparande och en kväll på stan kort innan lön. Allt handlar om att anpassa sina utgifter till inkomsten och att ha kontroll över sin ekonomi.

Att vara fri att dra

Jag träffade nyligen en god vän över en pizza på stan. Hon har alltid varit sparsam och har – trots en helt normal inkomst – lyckats spara ihop ett rätt så bra kapital berättade hon. Vad ska du göra med pengarna då?, undrade jag. ”Jag vet inte”, sa hon. ”Men det är rätt tufft på jobbet just nu och då är de där pengarna min trygghet.” Wow, sa jag. Skulle du säga att du är ekonomiskt oberoende? ”Nej”, sa hon, ”men ekonomiskt fri. Jag kan dra från ett dåligt jobb eller en dålig karl om och när jag vill.”

En sån buffert borde vi alla ha. För även om pengar i sig inte ger lycka i livet kan en sparad slant pengar få oss att våga ta nästa steg i livet. Framåt. Vidare.

 

 

 

Här kan du läsa hela rapporten.

Vill du få nästa inlägg direkt i din mejlbox?

Traditionell försäkring eller fondförsäkring?

Publicerat den

Det finns en nyare version av det här inlägget som jag rekommenderar att du läser istället.

—–

Jag får ofta frågan vad det egentligen är för skillnad mellan traditionell försäkring och fondförsäkring. Det korta svaret är:

Traditionell försäkring passar den som:

  • vill slippa välja placeringar själv
  • inte vill lägga tid och energi på sparandet
  • vill ha mindre svängningar i värdet
  • vill ha en garanti

Fondförsäkring passar den som:

  • vill välja placeringsinrikning själv
  • vill vara mer engagerad i sitt sparande
  • vill ha en högre aktieandel
  • accepterar att värdet kan svänga mycket

Många känner instinktivt för antingen det ena eller andra. I så fall kan du sluta läsa här.

…

Du vill alltså veta mer? Kul! Då kikar vi lite närmare på alternativen.

Vad är en fond?

En fond är en fruktkorg, kan man säga. I den korgen läggs sedan de frukter (värdepapper) man egentligen investerar i. Den vanligaste typen av fond är aktiefonden. I den samlas ett antal aktier som valts ut beroende på vilken inriktning fonden har. Ofta ser man redan på namnet vilken typ av aktier som fonden investerar i. En ”Sverigefond” investerar i svenska bolags aktier. En fond som heter ”Tillväxt­marknad” investerar i bolag som finns just på avlägsna tillväxt­marknader osv.

Det finns också räntefonder som inte alls investerar i aktier utan i olika typer räntepapper, och bland­fonder som investerar i både räntor och aktier.  Det totala utbudet av fonder är enormt. Tusentals ”fruktkorgar” ger den som verkligen vill shoppa runt alla möjlighet att hitta en egen profil på sitt sparande.

Vad är en ”trad”?

En traditionell försäkring – eller ”trad” som det förkortas ibland – investerar i flera olika typer av värdepapper. Lite som en blandfond. Många bolag som erbjuder traditionell försäkring investerar både i aktier, fastigheter och olika typer av räntepapper. Allt oftare också i sådant som kallas ”alternativa placeringar”, till exempel infrastruktur. Genom att investera i flera olika tillgångsslag minskar man den totala risken. Om börsen viker nedåt kan värdet på tex fastigheter och räntor ibland hålla emot och minska tappet. Det omvända gäller förstås också. Om ett tillgångsslag sticker iväg rejält bromsas det lite av de övriga. Svängningarna i värdet blir därför ofta mindre än hos rena aktiefonder. Det är en nackdel i tider då börsen går starkt och en fördel när börsen går dåligt.

Förr var det vanligt att traditionella försäkringar hade en garanterad avkastning på några procent om året. Om du har en sådan gammal ”trad” kan det finnas skäl att vara rädd om den, för det löftet gäller i så fall fortfarande. Idag kan pensionsbolagen på grund av det låga ränteläget inte utlova någon årlig avkastning på förhand längre. Därför är det vanligaste i de ”tradar” man kan välja idag att man får en Pengarna tillbaka-garanti. Det kan kännas tryggt för den som bränt sig rejält på börsen nån gång, men man ska inte överdriva värdet av garanti över långa spartider tycker jag.

Färdigförpackat eller gör-det-själv

Den största skillnaden mellan fond och ”trad” numera är att det är pensions­bolaget som sköter placeringarna om du väljer ”trad” medan du själv sköter placerings­inrikningen om du väljer fonder. Vad som är bäst för dig beror helt på hur aktiv du vill vara och hur starkt du tror på din förmåga att hitta egna placeringar.

Mer risk – både bra och dåligt

Genom att välja rena aktiefonder ökar du risken i ditt sparande jämfört med att välja traditionell försäkring. Det kan låta farligt, men det är det inte. Risk borde i det här sammanhanget egentligen heta variation istället, tycker jag. Ökad risk innebär alltså att värdet kan svänga betydligt mera, både uppåt och nedåt. Vissa tycker om de möjligheter det innebär, andra får svårt att sova om natten.

Den som är ung kan gott ha lite mer risk/variation i sitt sparande medan den som är lite äldre kanske vill ta ner svängningarna. Men kom ihåg att målsnöret inte går på pensionerings­dagen. De flesta kommer att ha pengar under förvaltning i minst 20 år till!

Avgifter

Som alltid när det handlar om att investera pengar långsiktigt gäller det att ha koll på de avgifter man betalar. Som vanligt gäller tumregeln: Upp till 0,5 procent i årlig avgift på kapitalet är bra. Sen börjar det bli dyrt. Över 1 procent är riktigt dyrt. Redan vid 1 procent i avgift försvinner omkring en femtedel av dina pensionspengar till någon annan om du sparar i 40 år. Testa gärna själv att laborera med olika avgifter!

Vad är det då man betalar för? Dels är det fond- eller pensionsbolagets administrations­kostnader. Lokaler, löner, IT-system, utskick och allt sånt. Inte så spännande direkt. Vad som däremot känns mer motiverat att betala för är den stora kunskap många fond- och pensionsbolag har om marknads­utsikter, valutor, konjunkturer och allt sånt. De använder det kunnandet och djupstuderar sedan enskilda företags resultat- och balansräkningar för att skapa sig en uppfattning om vilka aktier de tror har bäst utsikter att ge en bra avkastning till rätt risk över tid. Likadant studerar man ränte- och fastighetsmarknaderna.

Det märkliga är att gör-det-själv-varianten (fond alltså) ofta är dyrare än den färdigförpackade traditionella försäkringen. Konstigt.

Aktiv förvaltning eller index?

Det ovanstående gäller för de fond­förvaltare och pensionsbolag som jobbar med så kallad aktiv förvaltning. Med de menas att de handplockar frukter till sina fruktkorgar. Andra förvaltare jobbar med det som kallas indexförvaltning. Då handplockar man inte utan köper istället in all ”frukt” i stora partier. En svensk indexfond t.ex. köper in sig i alla de stora börsbolagen i Sverige. Att göra så blir såklart billigare, vilket ofta (men inte alltid!) avspeglar sig i en lägre avgift. Båda förvaltnings­stilarna har anhängare och kritiker. Vissa menar att en skicklig förvaltare lätt ska kunna slå marknads­genomsnittet. Andra menar att det över tid är nästan omöjligt att slå alla andra som försöker åstadkomma precis samma sak.

Jag tror personligen att aktiv förvaltning kan vara bra i många sammanhang. Men då gäller det att inte ge bort hela mervärdet till någon annan genom höga avgifter. Tumregeln för avgifter här ovanför gäller.

Vad händer om man inte väljer alls?

Inom alla de stora kollektivavtalade tjänstepensionerna får man automatiskt en traditionell försäkring om man inte vill/orkar/kan välja själv. På så sätt får även de som inte är så engagerade i sitt sparande en bra pension.