Är du en av alla som missar bostadstillägget?

Postat

129 000 pensionärer och 40 000 långtidssjuka har rätt till i snitt 1 300 kronor mer varje månad. Kanske är du en av alla som går miste om pengarna eftersom du missat att skicka in en ansökan? Det handlar om bostads­tillägget som brukar kallas ”det dolda pensionsklippet” på kvällstidningarnas löpsedlar.

Idag får 286 000 pensionärer bostadstillägg som ett komplement till pensionen. Det är ett tillägg som finns till för att täcka hela eller delar av bostadskostnaden för långtidssjuka, funktionsnedsatta och äldre med riktigt låg pension. Bostadstillägget är skattefritt och betalas ut med maximalt 5 560 (från årsskiftet 6 540 ) kronor i månaden.

Tumregeln är att du kan ha rätt till bostadstillägg om summan av din pension och andra inkomster är 15 000 kronor eller lägre efter skatt. (Om du bor tillsammans med någon gäller andra belopp.)

Ett enormt mörkertal

Nu har Riksrevisionen granskat rutinerna kring bostadstillägget och kommit fram till att ytterligare 169 000 personer har rätt att dela på 3 miljarder kronor varje år. Tina Malmberg som varit projektledare för studien säger till SVT Nyheter idag att ”många känner inte till att man är berättigad, eller också har de inte förmåga att få ihop en ansökan.” Det kan också handla om ”ett för komplicerat regelverk och ett för krångligt ansökningsförfarande.”

Jag tycker att det är ovärdigt och fel att bostadstillägget inte betalas ut automatiskt. Barnbidraget, till exempel, betalas ju ut utan att vi behöver ansöka om det. Bostadstillägget däremot – som finns till för några av samhällets svagaste – göms bakom en ansökningsrutin som gör att mängder med människor inte får del av pengar de har rätt till. Här har du något att ta tag i, social­försäkrings­ministern. Gör om, gör rätt – så här kan vi inte ha det!

Kolla om du har rätt till bostadstillägg

Det här gäller för dig som är ålderspensionär:
  • Du kan få bostadstillägg om du bor i Sverige, är över 65 år och tar ut hela din allmänna pension.
  • Det spelar ingen roll om du hyr eller äger din bostad.
  • Du kan ansöka även om du har förmögenhet.
  • Du ansöker hos Pensionsmyndigheten.
  • På Pensionsmyndighetens webbplats finns en bra tjänst där du direkt kan se om du kan ha rätt till bostadstillägg. Du kan också göra beräkningen för att hjälpa någon annan, t.ex. en förälder.
Det här gäller för dig som är sjuk:

Du kan få bostadstillägg om du:

  • bor i Sverige
  • är under 65 år
  • har sjuk- eller aktivitetsersättning
  • har en låg inkomst och kostnader för den egna bostaden
  • Du ansöker om bostadstillägget hos Försäkringskassan.

Alectas pensionsekonom Staffan Ström

 

Dagen när hon gick sönder

Postat

Plötsligt en torsdag förändrades allt. Nu fick hon ensam ansvaret för alla de arbetsuppgifter de tidigare hade varit två om. Skulle hon orka?

Hon var 26 år och hade just fått sitt första ”riktiga” jobb. Åren med tentastress och trånga studentrum var över. Nu hade hon fast jobb, månadslön och pendlade. Var hon vuxen nu? Kanske det. Visserligen kunde det ibland kännas lite overkligt att stå bland alla samman­bitna knegare och vänta på bussen istället för att snooza en halvtimme till, men det var väl så här det var att jobba.

De första dagarna hade varit nervösa. Hur skulle hon klä sig? Hälsa på alla eller bara på de närmaste kollegorna? Skulle hon visa framfötterna direkt eller ligga lågt och känna in kulturen? Och varför glömde hon alltid namnet på killen med hals­tatueringen? Miljön här var så annorlunda än på universitetet och hon ville så gärna passa in.

Efter några veckor kändes det riktigt bra. Hon – den nya! – fick ibland hjälpa de äldre kollegorna att lösa sina uppgifter. Hon blev medbjuden på lunch och kände sig mer och mer som en i gänget.

Men så plötsligt en torsdag förändrades allt. Hennes kollega och handledare hade varit med om en olycka och låg på sjukhus. Tydligen skulle det dröja flera månader innan hon kunde komma tillbaka. Nu fick hon ensam ansvaret för alla de arbets­uppgifter de tidigare hade varit två om. Skulle hon orka?

Det gjorde hon inte. En morgon på väg till badrummet tog det tvärstopp. Kroppen, hjärnan, själen; allt sa ifrån. En sån yrsel hade hon aldrig tidigare upplevt.

De följande månaderna minns hon nu bara vagt, som om det inte riktigt var hon som var där.

Hon är inte ensam

Den psykiska ohälsan ökar oroande snabbt. Särskilt bland kvinnor.

Så här ser det ut för alldeles för många unga, ambitiösa människor idag. I synnerhet för tjejer. De går sönder innan livet och karriären ens har hunnit ta fart på riktigt, och i många fall får de skador för livet. I åldern 20-29 år är sjuktalen dubbelt så höga för kvinnor som för män. Och det är psykisk ohälsa som dominerar.

Varför är det så? En teori är att kvinnor tar ett mycket större ansvar för hem och familj och därför har två ”jobb”. I vissa studier har kvinnor rent av haft högre nivåer av stresshormon på väg hem från jobbet än på väg till jobbet. Utan vila går vi förr eller senare sönder, och var ska vi vila om inte i hemmet? Men ändå – det är 2019 nu. Har vi inte kommit längre med att dela lika, ens bland de unga?

Så mycket innovation och kraft har lagts på att förenkla våra liv och ge oss mer fritid. Tvättmaskinen, diskmaskinen, datorn, mobilen och många andra uppfinningar och idéer skulle ge oss mer vila och mindre slit. Ändå tycks det ha blivit tvärt om. Varför? Och vad kan vi göra åt den skenande psykiska ohälsan? Dela gärna med dig av dina tankar i kommentarsfältet.

Alectas pensionsekonom Staffan Ström

 

Se till att få rätt ersättning om du blir sjuk

Postat

Att du får sjukpenning från Försäkrings­kassan om du blir lång­varigt sjuk har du säkert koll på. Men nästan alla har rätt till mer än så. Blir du borta länge skjuter nämligen tjänste­pensionen till lite extra pengar. Bra, eller hur?

Första dagen du är sjuk är en karensdag*, och då får du ingen ersättning alls. Den finns till för att vi inte ska stanna hemma i onödan. Det funkar som en självrisk, kan man säga. Från den andra till den fjortonde sjukdagen har du enligt lag rätt till sjuklön från arbetsgivaren. Den motsvarar 80 procent av lönen och gäller alla anställda, oavsett vad du jobbar med.

Sjukförsäkring
De flesta blir någon gång under livet sjukskrivna mer än 14 dagar. Då kan kollektivavtalet vara guld värt.

Det är efter 15 sjukdagar du har glädje av att jobba på ett företag med kollektivavtal, och det gör 9 av 10 anställda i Sverige. Hur mycket pengar du får beror på vad du jobbar med. Därför ska jag visa hur det ser ut för de fyra vanligaste yrkeskategorierna, vid tre olika lönelägen. Alla belopp är hämtade från den utmärkta webbplatsen ersättningskollen.se.

Lön 25 000 kr/mån (Total ersättning från sjukdag 15-90)

Privatanställd arbetare 21 520 kr/mån
Privatanställd tjänsteman 21 360 kr/mån
Anställd i kommun och landsting 21 630 kr/mån
Statligt anställd 21 630 kr/mån

Vi kan ta den privatanställda arbetaren som exempel:

Arb 25
Illustrationen är hämtad från ersättningskollen.se

Tack vare att det ingår en extra sjukförsäkring i kollektivavtalet betalar försäkringsbolaget AFA Försäkring ut 2 390 kr varje månad, utöver sjukpenningen från Försäkringskassan. Bra va? Och synd att så få känner till det.

Om man tjänar 25 000/mån spelar det inte så stor roll vad man arbetar med, man får ut ungefär lika mycket. Men vid högre löner börjar skillnaderna märkas:

Lön 35 000 kr/mån (Total ersättning från sjukdag 15-90)

Privatanställd arbetare 26 110 kr/mån
Privatanställd tjänsteman 30 450 kr/mån
Anställd i kommun och landsting 30 660 kr/mån
Statligt anställd 30 330 kr/mån

Lön 45 000 kr/mån (Total ersättning från sjukdag 15-90)

Privatanställd arbetare 26 110 kr/mån
Privatanställd tjänsteman 39 450 kr/mån
Anställd i kommun och landsting 39 420 kr/mån
Statligt anställd 39 090 kr/mån

För privattjänstemannen som tjänar 45 000 kommer nästan hälften av pengarna från kollektivavtalet. 16 230 av totalt 39 450 kronor är nämligen kollektivavtalad sjuklön som inte finns på företag utan kollektivavtal.

Tjm 45

Som du ser i mina exempel har privatanställda arbetare det klart sämsta sjuk­försäkrings­skyddet. Och dessutom: om du är privat­tjänsteman behöver du inte göra något för att få rätt ersättning. Då sköter din arbetsgivare allt åt dig. Men om du är arbetare eller jobbar i kommun och landsting måste du själv skicka in en anmälan till AFA Försäkring för att få de pengar du har rätt till, och det missar ungefär var femte sjuk arbetare. Att reglerna ser så olika ut tycker jag är fel och orättvist.

Oavsett vad du jobbar med är de här extra­pengarna utöver Försäkrings­kassans ersättning ett viktigt tillskott om du blir sjuk. Därför är det synd att så få känner till dem. Tänk om arbetsgivarna var lite bättre på att berätta om de fina förmåner som ingår i tjänstepensionen!

Gå gärna in på ersättningskollen.se och se vad som gäller för dig.

Bloggbyline

  • = Vid årsskiftet ersätts karensdagen av ett karensavdrag, men för de allra flesta innebär det ingen större skillnad. Du kan läsa mer om förändringen hos Försäkringskassan.