Hjälp – jag har ingen tjänstepension!

Postat

Det här är en uppdatering av ett blogginlägg som publicerades första gången 2017.

För några dagar sedan fick jag syn på ett blogginlägg. En ung tjej skrev att hon inte har någon tjänstepension på företaget där hon arbetar. Istället får de anställda lite högre lön som de själva får placera. Nu undrade hon hur mycket hon själv skulle sätta av till pension och vad hon i övrigt skulle tänka på. Så här svarade jag:

Hej XXX!

Smart att du tänker på tjänste­pensionen! Många som får högre lön istället för tjänstepension brukar förtränga pensionen alldeles för länge. Sen upptäcker de sent i livet att de måste spara MASSOR med pengar för att komma ikapp vännerna som haft tjänstepension via jobbet.

De flesta någorlunda unga som jobbar på ett företag med kollektivavtal har en tjänstepension som ser ut såhär: Arbetsgivaren betalar in 4,5% av lönen upp till nivån 7,5 inkomstbasbelopp (det är 40 250 kronor i månaden år 2019). På lön över den nivån betalar arbetsgivaren in 30 % av lönen. Att skillnaden är så stor beror på att den allmänna pensionen står för en stor del av pensions­inbetalningarna upp till just 7,5 inkomstbasbelopp. Över den nivån får du ingenting. Därför går tjänste­pensionen in och drar hela lasset om du har turen att ha ett jobb där du tjänar mer än så.

Vid fem olika lönenivåer ser det ut såhär:

Lön 20 000 kr = inbetalning 900 kr / mån
Lön 30 000 kr = inbetalning 1 350 kr / mån
Lön 40 000 kr = inbetalning 1 800 kr / mån
Lön 50 000 kr = inbetalning 4 736 kr/mån
Lön 60 000 kr = inbetalning 7 736 kr/mån

Som du ser går det ganska enkelt att räkna ut hur mycket en arbetsgivare med kollektivavtal skulle ha betalat in.

Inbetalningarna kan man kopiera, men knappast avgifterna

Det som blir svårare är att placera pengarna till lika bra villkor. De som utformar kollektivavtalen förhandlar nämligen inte bara fram hur mycket som ska betalas in, de prutar på fonder och försäkringar åt dig också. Och det gör de riktigt bra. I kollektivavtalen brukar avgifterna ligga mellan 0,1 och 0,5 % istället för mellan 1,0 och 1,5 % som det ofta kostar annars. Och de låga avgifterna betyder grymt mycket för hur mycket pension det blir i slutänden när man sparar länge! Det kan du se själv i en liten räknesnurra jag har tagit fram.

Idag går det att hitta bra pensions­sparande till låga avgifter även utanför kollektivavtalen, men då måste du se upp lite. Många bank”rådgivare” och försäkringsförmedlare säljer hellre dyra lösningar som gynnar dem själva. Och kom ihåg: om du inte lyckas hitta låga avgifter behöver du kompensera det med större inbetalningar för att få lika hög pension!

Vad är en ok avgift?

En tumregel när det gäller avgifter är att upp till 0,5 % i avgift är bra. Sen börjar det bli dyrt. Över 1 % är riktigt dyrt, och hur någon kan gå med på att betala uppåt 2,0-2,5 % som man får göra i vissa fond-i-fonder och förvaltningstjänster är helt obegripligt. Den avgift du ska leta efter heter årlig avgift.

Vilken avkastning kan man förvänta sig?

Vad avkastningen kommer att bli framöver kan ingen veta, hur mycket expert man än är. De senaste åren har avkastningen varit fantastiskt bra i nästan alla pensionsbolag. Men de flesta som jobbar med kapitalförvaltning tror att det kommer att se lite tuffare ut de kommande åren. Fem, sex procent om året kan vara rimligt att förvänta sig framåt, även om det under enskilda år kommer att variera rejält både uppåt och neråt.

Till sist: tjänstepension är inte bara pension

Nu är vi nästan klara. En sak till bara: Utöver pensionssparande får du på en arbetsplats med kollektivavtal också en extra sjukförsäkring och en liv­försäkring. Vad sådana försäkringar kostar att köpa själv varierar väldigt mycket beroende på hur gammal du är, om du varit sjukskriven tidigare och så. Men du ska absolut se till att teckna sådana försäkringar! Annars blir det riktigt tufft om du blir långvarigt sjuk någon gång under livet. Och det blir ganska många, även om man känner sig kärnfrisk och oövervinnerlig när man är ung. Om du vill läsa mer om hur försäkringarna i kollektivavtalet funkar kan du göra det här:

https://www.collectum.se/sv/Privat/ITP/Sjukpension/
https://www.collectum.se/sv/Privat/Skydd/Tjanstegrupplivforsakring/

Lycka till!

/ Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta

Är det här vanligt?

Så långt mitt svar till bloggaren alltså. Och så här ser det ut för ganska många idag. Inte minst för unga i låglöne­branscher som verkligen behöver inbetalningar till pensionen tidigt i livet för att hinna få ihop till en bra pension.

Ungefär 90 procent av alla anställda i Sverige omfattas av kollektivavtal. Då ingår en bra tjänstepension och du kan vara helt lugn. Men om du jobbar på ett företag utan kollektivavtal måste du själv ta reda på vad som gäller. Antingen har företaget satt ihop en egen tjänste­pension (som kan vara allt ifrån jättebra till helt kass), eller så har du ingen tjänstepension alls och då är du illa ute.

Vilka saknar tjänstepension?

I vissa branscher är det extra ovanligt med en bra tjänstepension. Det gäller tex hotell- och restaurangbranschen. Men advokatbyråer, reklambyråer och IT-konsulter saknar också ofta tjänstepension. De har ibland rätt höga löner istället, men jag tror inte att de anställda fattar att de behöver betala in kanske 10 000 i månaden till ett eget pensionssparande och en egen sjukförsäkring för att inte halka efter sina kompisar på företag med kollektivavtal.

Om du är osäker på vad som gäller för dig ska du gå raka vägen till din chef och fråga. I framtiden kommer det definitivt att krävas både allmän pension och tjänstepension för att få en ok total pension. Så se om ditt hus redan idag. Det kommer du att tacka dig själv för i framtiden.

En låg avgift vässar ditt sparande

Postat

Idag presenterade pensionsbolaget AMF sin årliga genomgång av vilka avgifter som tas ut när du sparar i fonder. De har gått igenom mer 4 200 fonder (!), och visar att avgifterna sakta sjunker, både när det gäller aktiefonder, räntefonder och blandfonder. Men avgifterna är fortfarande på tok för höga menar jag, och det finns en kategori som går åt helt fel håll: Fond-i-fonder. De är ofta svindyra (och dåliga) redan från början och har nu blivit ännu dyrare. Varning – verkligen! – för den kategorin alltså.

Varför är det viktigt med en låg avgift?

Det är lätt att tro att det inte spelar någon roll om en fond kostar 0,4 eller 1,4 procent. Det låter ju så lite. Eller hur? Men grejen är att avgiften tas ut på hela sparkapitalet – inte bara på avkastningen – år efter år efter år. Dessutom hade varenda krona som försvinner i avgift kunnat stå kvar och växa till sig med ränta-på-ränta om inte förvaltaren hade lagt rabarber på dem. Tillsammans gör det att varje tiondels procent i avgift får en enorm betydelse. En procentenhets högre avgift gör att din pension minskar med omkring en fjärdedel om du sparar i 40 år. En låg avgift vässar alltså ditt sparande rejält. Särskilt om du är ung och ska spara länge.

Vad kostar fonder?

AMF har tittat på vad fonder i genomsnitt kostar när man sparar privat. Inom premiepensionen (PPM) och tjänstepensionen finns det ofta stora rabatter på avgifterna, men AMF har alltså tittat på vanligt privat sparande.

Per 2018-12-31. Alternativa investeringar avser tex hedgefonder, trygghets/garantifonder, råvarufonder, optionsfonder och konvertibelfonder. Källa: AMF

 

Vad är ett bra pris för en fond?

Jag har en enkel tumregel: Upp till 0,5 procent i avgift är ok, sen börjar det bli dyrt. Över 1 procent i avgift är riktigt dyrt. Låter det tufft? Det är det inte. Numera finns det gott om riktigt bra fonder som kostar mindre än 0,5 procent. Och det här börjar allt fler förstå. Det ser man också i AMF:s genomgång. De fonder som folk faktiskt har placerat pengar i har nämligen lägre avgifter än snittet. Bra där Svensson!

Men kvalitet kostar har man ju hört?

I många andra sammanhang får du oftast lite bättre kvalitet genom att gå upp i pris. Ett par byxor för 1 000 kronor är nog bättre sydda än de för 300 kronor, en maträtt för 300 kronor är nog gjord på bättre råvaror än den för 100 kronor osv. Men när du betalar ett högre pris för ditt sparade innebär det ju att själva produkten – sparandet – istället dräneras. Det blir mindre kvar av det du ville köpa helt enkelt. Att betala höga avgifter lönar sig därför bara om du är helt säker på att den du köper fonden av är ruskigt mycket bättre på att utföra sitt jobb än tusentals andra förvaltare som försöker göra samma sak. Det är inte omöjligt men osannolikt. Över tid är det ytterst få i världen som har lyckats med det.

Ta reda på vilka avgifter du betalar

Om du läst ända hit har du koll på att det här med avgifter är viktigt. Därför tycker jag att du ska kolla upp vilka avgifter du betalar för ditt sparande. Nu. Med en gång. Jag tycker att sajten fondkollen.se ger en bra överblick. Den drivs av Fondbolagens förening och vill inte sälja nåt till dig, bara ge överblick. Sök fram den fond eller de fonder just du sparar i och klicka på namnet. Då får du fram vilken årlig avgift du betalar. Du ser också hur bra fonden presterat jämfört med andra fonder i samma kategori. Pris och prestandakoll på ett och samma ställe alltså. Smart.

Inom tjänstepensionen är avgifterna mycket lägre

De fonder man kan välja mellan i sin kollektivavtalade tjänstepension får man ruskigt bra rabatter på. De fonder privattjänstemännen kan välja mellan har t.ex. avgifter som är mindre än en tredjedel jämfört med exakt samma fonder på den öppna marknaden. Sedan 2007 har avgifterna pressats med 78 procent. Det säger en del om hur feta marginaler det finns på fondmarknaden. Om du vill kolla upp dina tjänstepensionsfonder gör du det bäst hos Konsumenternas försäkringsbyrå. Även det är en riktigt bra sajt.

Dina pengar är dina

Ibland får jag mejl från någon som tycker att jag tjatar för mycket om avgifter. Då brukar jag svara att så länge det finns människor som blir av med hundratusentals kronor i avgifter (oftast utan att veta om det) kommer jag att fortsätta tjata. Jag tycker nämligen att dina (pensions-)pengar ska hamna i din plånbok, inte i någon annans. Så enkelt är det.

 

Traditionell försäkring eller fondförsäkring?

Postat

Det mest lästa inlägget på min blogg 2018 handlar om skillnaderna mellan traditionell försäkring och fondförsäkring. Med det vill jag önska alla mina läsare ett riktigt gott nytt 2019!

Jag får ofta frågan vad det är för skillnad mellan traditionell försäkring och fondförsäkring. Det korta svaret är:

Traditionell försäkring passar dig som:

  • vill slippa välja placeringar själv
  • inte vill lägga tid och energi på sparandet
  • vill ha mindre svängningar i värdet
  • vill ha en garanti

Fondförsäkring passar dig som:

  • vill välja placeringsinriktning själv
  • vill vara mer engagerad i ditt sparande
  • vill ha en högre aktieandel
  • accepterar att värdet kan svänga mycket

Många känner instinktivt för antingen det ena eller andra. I så fall kan du sluta läsa här.

Eller så vill du veta mer? Kul! Då kikar vi lite närmare på alternativen.

Vad är en fond?

En fond är en fruktkorg, kan man säga. I den korgen läggs de frukter (värdepapper) man egentligen investerar i. Den vanligaste typen av fond är aktiefonden. I den samlas ett antal aktier som valts ut beroende på vilken inriktning fonden har. Ofta ser man redan på namnet vilken typ av aktier som fonden investerar i. En Sverigefond investerar i svenska bolags aktier. En fond som heter Tillväxt­marknad investerar i bolag som finns just på avlägsna tillväxt­marknader osv.

Det finns också ränte­fonder som inte alls investerar i aktier utan i olika typer av ränte­papper, och bland­fonder som investerar i både räntor och aktier.  Det totala utbudet av fonder är enormt. Tusentals ”fruktkorgar” ger den som verkligen vill shoppa runt alla möjlighet att hitta en egen profil på sitt sparande.

Vad är en traditionell försäkring?

En traditionell försäkring – eller ”trad” som det ibland förkortas – investerar i flera olika tillgångar. Vanligast är aktier, fastigheter och olika typer av räntepapper men allt oftare ingår också sånt som kallas ”alternativa placeringar”, till exempel infrastruktur. Genom att investera i flera olika tillgångar minskar risken i sparandet. Om börsen viker nedåt kan värdet på t.ex. fastigheter och räntor ibland hålla emot och minska tappet. Det omvända gäller förstås också – om ett tillgångsslag sticker iväg rejält bromsas avkastningen lite av de övriga. Svängningarna i värdet blir därför ofta mindre än hos rena aktiefonder. Det är en nackdel i tider då börsen går starkt och en fördel när börsen går dåligt.

Förr var det vanligt att traditionella försäkringar hade en garanterad avkastning på några procent om året. Om du har en sådan gammal ”trad” kan det finnas skäl att vara rädd om den, för det löftet gäller i så fall fortfarande. Idag kan pensions­bolagen på grund av det låga ränteläget inte utlova någon årlig avkastning på förhand längre. Därför är det vanligaste i dagens traditionella försäkringar att man får en Pengarna tillbaka-garanti. Det kan kännas tryggt för den som bränt sig på börsen nån gång, men man ska inte överdriva värdet av garanti över långa spartider tycker jag.

Färdigförpackat eller gör-det-själv

Den största skillnaden mellan fond och traditionell försäkring numera är att det är pensions­bolaget som sköter placeringarna om du väljer ”trad” medan du själv sköter placerings­­inriktningen om du väljer fonder. Vad som är bäst för dig beror helt på hur aktiv du vill vara och hur starkt du tror på din förmåga att hitta egna placeringar.

Mer risk – både bra och dåligt

Genom att välja rena aktiefonder ökar du risken i ditt sparande jämfört med att välja traditionell försäkring. Det kan låta farligt, men det är det inte. Risk borde i det här samman­hanget egentligen heta variation istället tycker jag. Ökad risk innebär alltså att värdet kan svänga betydligt mera, både uppåt och nedåt. Vissa tycker om de möjligheter det innebär, andra får svårt att sova om natten.

Den som är ung kan gott ha lite mer risk/variation i sitt sparande medan den som är lite äldre kanske vill ta ner svängningarna. Men kom ihåg att målsnöret inte går på pensionerings­­dagen. De flesta kommer att ha pengar under förvaltning i minst 20 år till!

Avgifter

Som alltid när det handlar om långsiktigt sparande gäller det att ha koll på de avgifter du betalar. Min enkla tumregel är: Upp till 0,5 procent i årlig avgift på kapitalet är bra. Sen börjar det bli dyrt. Över 1 procent är riktigt dyrt. Redan vid 1 procents avgift försvinner nämligen en femtedel av dina pensions­pengar om du sparar i 40 år. Testa gärna själv att laborera med olika avgifter!

Vad är det då du betalar för? Dels är det fond- eller pensions­bolagets administrations­­kostnader: lokaler, löner, IT-system, utskick och såna saker. Inte så spännande direkt. Vad som däremot känns mer motiverat att betala för är den stora kunskap många fond- och pensions­bolag har om marknads­utsikter, valutor, konjunkturer och annat som kan påverka avkastningen. De använder det kunnandet och djupstuderar sedan enskilda företags resultat- och balans­räkningar för att skapa sig en uppfattning om vilka aktier de tror har bäst chanser att ge bra avkastning till rätt risk över tid. På samma sätt studerar de ränte- och fastighets­marknaderna.

Det märkliga är att gör-det-själv-varianten (fond alltså) ofta är dyrare än den färdig­förpackade traditionella försäkringen. Konstigt.

Aktiv förvaltning eller index?

Det jag beskrev i stycket ovanför gäller för de fond­­förvaltare och pensions­bolag som jobbar med ”aktiv förvaltning”. Med de menas att de handplockar frukter till sina fruktkorgar. Andra förvaltare jobbar med det som kallas index­förvaltning. De handplockar inte utan köper istället in frukt i stora partier. En Sverige­indexfond t.ex. köper in sig i alla de stora börsbolagen i Sverige. Att göra så blir såklart billigare, vilket ofta (men inte alltid!) avspeglar sig i en lägre avgift. Båda förvaltnings­­stilarna har anhängare och kritiker. Vissa menar att en skicklig förvaltare lätt kan slå marknads­­genomsnittet. Andra menar att det över tid är nästan omöjligt att slå alla andra som försöker åstadkomma precis samma sak.

Jag tror personligen på aktiv förvaltning. Men ofta tar aktiva förvaltare ut alldeles för höga avgifter, och då går hela mervärdet till förvaltaren istället för till dig. Som alltid – håll koll på avgiften.

Vad händer om man inte väljer alls?

Inom alla de stora kollektiv­avtalade tjänste­pensionerna får man automatiskt en traditionell försäkring om man inte vill/orkar/kan välja själv. På så sätt får även de som inte är så engagerade i sitt sparande en bra pension.

Bloggbyline