Avgifter åt upp halva Jennys pension

Publicerat den

Det här är historien om hur Jenny blev av med hälften av sina tjänstepensionspengar. Helt lagligt. Hon märkte det inte ens.

Den morgonen vaknade Jenny med ett leende. Idag skulle hon gå till sin nya arbetsplats för allra första gången. Hon kände lite, lite nervositet men mest av allt glädje.

Hon hade visserligen haft andra jobb förut, men bara enkla sommarjobb och några korta extrajobb medan hon pluggade. Nu var hon 25 år och skulle få sitt allra första riktiga jobb. Med passer­kort, jobbtelefon och en månadslön på tjugofem tusen. ”Och tjänstepension!” hade rekryteraren sagt. Jenny fnissade lite när hon tänkte på det. Tjänste­pension. Snacka om vuxenpoäng alltså! ”Det känns säkert jättekonstigt att tänka på pensionen redan nu, men du kommer faktiskt att hinna tjäna ihop 1,7 miljoner i tjänstepension om du jobbar till 65” hade rekryteraren fortsatt. ”Det blir nästan 10 000 i månaden utöver den allmänna pensionen.” Yeah right, som om jag skulle ha samma jobb hela livet, tänkte Jenny. Men nästan 2 miljoner i extra pension var ju inte fel.

Jenny väljer pensionsförvaltare

Efter några veckor på nya jobbet skulle Jenny bestämma hur hon skulle placera sina pensionspengar. Hon hade läst i tidningen att det där med låga avgifter var bra, så hon valde en fond med 0,5 procent i avgift. Det kändes bra.

Låt oss stanna upp lite här. Jenny valde alltså ett pensionssparande med ganska låg avgift, 0,5 procent. Men avgiften tas ut varje år, oavsett hur bra avkastningen har varit. Och varje krona som försvinner i avgift hade ju kunnat stå kvar och förränta sig i många, många år. Därför försvinner redan vid den här låga avgiftsnivån nästan 180 000 kronor ur Jennys pensionskapital längs vägen. Det gör att hennes pension blir 1 450 kronor lägre. Varje månad livet ut.

Prisbelönta fonder måste väl vara bra?

(Bilden är hämtad från en bildbank och föreställer inte kvinnan jag beskriver i texten.)

En månad senare är Jenny på banken. Efter att ha pratat konton och bolån en stund glider samtalet in på pension. ”Har du koll på dina pensions­placeringar?” frågar rådgivaren. ”Nja”, säger Jenny, ”jag har ju precis börjat jobba men jag valde nåt som verkade billigt och bra.” ”Vi har faktiskt fått pris för vår fondförvaltning. Jag kan ordna så att ditt sparande hamnar här hos oss” säger rådgivaren och ser väldigt trovärdig ut. När Jenny lämnar banken har hon börjat spara i en fond med 1,5 procents avgift istället.

Nu försvinner drygt 470 000 kronor i avgifter och utebliven avkastning. Det sänker hennes pension med 3 750 kronor. Varje månad livet ut.

Tänk att slippa välja fonder själv …

Tre veckor senare ringer det i Jennys telefon. ”Hej Jenny!” säger en pigg röst. ”Jag ringer till dig eftersom det har hänt mycket med världens valutakurser på den senaste tiden. Har du koll på hur det påverkar ditt pensionssparande? ”Nej …” svarar Jenny och letar i minnet om hon har sett nåt om det där. ”Nä, du som är ung och ambitiös har säkert fullt upp med annat. Men det här är viktigt. Du har väl hört om alla fattig­pensionärer? Det gäller att se om sitt hus i tid” säger rösten i telefonen och fortsätter: ”Jag jobbar med att analysera massor av fonder från olika banker och pensions­bolag och flyttar sedan mina kunders pensionspengar till den som är bäst. Låter det intressant?” ”Eeehh … ja … det gör det väl …”svarar Jenny. ”Och det bästa av allt är att det är gratis. Jag får betalt av bankerna och pensions­bolagen för det här” säger telefonrösten. När Jenny lägger på luren känner hon sig som en riktig vinnare. Fond-i-fond. Hur smart är inte det?

Det telefonrösten ”glömde” att berätta är att fond-i-fonden kostar ytterligare en procentenhet i avgift utöver de under­liggande fonderna. Jenny betalar nu alltså 2,5 procent i avgift totalt. Det gör att drygt 700 000 kronor av Jennys pensionspengar kommer att försvinna längs vägen. Det sänker hennes pension med 5 400 kronor. Varje månad livet ut. Hon har alltså förlorat mer än hälften av sina tjänstepensionspengar jämfört med om hon inte hade betalat några avgifter alls. Och det läskiga är att hon inte ens märkt det.

Men kvalitet måste väl få kosta?

I den här rapporten har jag skrivit mer om vad som får pensionen att läcka och vad du kan göra åt det.

Så här lätt är det att alltså att bli av med hälften av sina pensions­pengar. Om inte de dyra förvaltarna lyckas betydligt mycket bättre med avkastningen år efter år efter år förstås. Och det är knappast troligt. För det räcker inte med att de är bättre än alla sina konkurrenter som försöker göra samma sak – de måste dessutom förvalta ikapp avgiftsavståndet. Det är som att springa i uppförsbacke medan konkurrenterna springer på plan mark. I 40 år i sträck.

Nej, ett pensionssparande blir inte bättre bara för att det är dyrt. Det är som med bolånet: Det blir inte heller bättre av att det är dyrt.

Ofta är det värre. Mycket värre.

Historien om Jenny är påhittad men varken osannolik eller ovanlig. Därför brukar jag berätta den när jag är ute och föreläser om pensioner. Och så här långt i berättelsen brukar de som lyssnar vara ganska upprörda över hur lätt det är att bli blåst på sina pengar. Då fortsätter jag:

Hur skulle det se ut om Jenny tjänade lite mer? Låt oss leka med tanken att Jenny hade fått sitt första jobb vid 30 års ålder istället och att hon då hade fått en lön på 45 000 kronor. Då skulle en avgift på 2,5 procent äta upp 2 miljoner kronor av hennes pensionspengar och sänka hennes pension med 16 200 kronor. Varje månad livet ut!  

Att få ner avgiften på ditt pensionssparande kan vara ditt livs bästa affär. Och tumregeln är enkel: Upp till 0,5 procent i avgift är ok. Sen börjar det bli dyrt. Över 1 procent i avgift är riktigt dyrt.

Här kan du testa själv hur stor effekt avgiften. Och läs gärna ett av mina tidigare inlägg om du vill veta mer om höga avgifter. 

Bloggförfattaren Staffan Ström

Den livslånga kärleken

Publicerat den

Det är nåt visst med den livslånga kärleken. Att få gå genom hela livet tillsammans med någon vi älskar drömmer de flesta av oss om. Och den drömmen blir sann för allt fler.

En förebild för mig som jag tidigare har berättat om här på bloggen är min morfar Stickan. Han träffade min mormor Karin under en båtutflykt till Blomskär i Stora Värtan sommaren 1936 och gifte sig med henne midsommar­aftonen 1937. De levde i mer än 60 år tillsammans innan han en gnistrande januaridag drog sitt allra sista andetag. Då satt jag och Karin vid hans sida.

Såna riktigt långa äktenskap är faktiskt vanligare än man kan tro. I mitten av 1970-talet firade ungefär 8 000 par i Sverige varje år att de hade varit gifta i 50 år. År 2016 kunde 22 000 par fira samma högtids­dag. Att de riktigt långa äkten­skapen blir allt fler beror inte bara på kärlekens kraft (och viss slitstyrka hos de inblandade …) utan också på att vi lever allt längre. Vi får för varje dag lite mer tid för att älska!

Idag har ungefär 180 000 par varit gifta i 50 år eller mer. 33 000 av dem har till och med varit gifta i mer än 60 år. Häftigt, eller hur?

Blommor, bus och efterlevandeskydd

Jag är verkligen ingen expert på hur man bäst uppvaktar sin partner och underhåller ett äktenskap (även om jag framåt vårkanten faktiskt firar porslins­bröllopsdag), men några handfasta tips tänker jag bjuda på.

  1. Köp blommor. (En superklassiker. Men det funkar – tro mig.)
  2. Våga vara löjlig. (Kärleken lever på lek, skratt och fåniga över­rask­ningar.)
  3. Teckna ett efterlevandeskydd. (Se till att din älskade har det bra även när du själv är borta. Det är romantik på riktigt.)
  4. Kolla upp vad som händer med ekonomin om någon av er blir sjuk eller råkar ut för en olycka. (Räcker det skydd ni har, eller behöver ni komplettera?)
  5. Dela lika på deltid och vabbande. (Bli hjälten som räddar din partner från deltidsfällan.)
  6. Kompensera din partner om ni är eller har varit ekonomiskt ojämställda.
  7. För över premiepension till din make/maka. (Och berätta om det över en hummer och några levande ljus. En given succé.)

Fira, lev och älska! Din partner, dina barn eller kanske din allra bästa vän. Och lev tryggt i förvissningen om att din tjänstepension kommer att gå tyst vid sin sida genom hela livet. Den kärleksrelationen är livslång.

Bloggförfattaren Staffan Ström

 

Litet firandelexikon

1 år: Bomullsbröllop

2 år: Pappersbröllop

3 år: Läderbröllop

4 år: Frukt/Blomsterbröllop

5 år: Träbröllop

6 år: Sockerbröllop

7 år: Yllebröllop

8 år: Gummibröllop

9 år: Linnebröllop

10 år: Tennbröllop

11 år: Stålbröllop

12 år: Sidenbröllop

13 år: Spetsbröllop

14 år: Elfenbensbröllop

15 år: Kristallbröllop

16 år: Fjäderbröllop

17 år: Silkesbröllop

18 år: Satinbröllop

19 år: Galonbröllop

20 år: Porslinsbröllop

21 år: Nylonbröllop

22 år: Jutebröllop

23 år: Hampabröllop

24 år: Sammetsbröllop

25 år: Silverbröllop

26 år: Korkbröllop

27 år: Balsabröllop

28 år: Masonitbröllop

29 år: Plywoodbröllop

30 år: Pärlbröllop

31 år: Mahognybröllop

32 år: Granitbröllop

33 år: Gnejsbröllop

34 år: Skifferbröllop

35 år: Korallbröllop

36 år: Marmorbröllop

37 år: Tegelbröllop

38 år: Cementbröllop

39 år: Grafitbröllop

40 år: Rubinbröllop

41 år: Keramikbröllop

42 år: Mässingbröllop

43 år: Plåtbröllop

44 år: Nickelbröllop

45 år: Safirbröllop

46 år: Blybröllop

47 år: Kvicksilversbröllop

48 år: Zinkbröllop

49 år: Aluminiumbröllop

50 år: Guldbröllop

51 år: Krombröllop

52 år: Bronsbröllop

53 år: Kopparbröllop

54 år: Platinabröllop

55 år: Smaragdbröllop

56 år: Volframbröllop

57 år: Manganbröllop

58 år: Bärnstensbröllop

59 år: Akvamarinbröllop

60 år: Diamantbröllop

61 år: Glasbröllop

62 år: Topasbröllop

63 år: Jadebröllop

64 år: Emaljbröllop

65 år: Krondiamantbröllop

66 år: Uranbröllop

67 år: Opalbröllop

68 år: Granatbröllop

69 år: Briljantbröllop

70 år: Järnbröllop

Traditionell försäkring eller fondförsäkring?

Publicerat den

Det finns en nyare version av det här inlägget som jag rekommenderar att du läser istället.

—–

Jag får ofta frågan vad det egentligen är för skillnad mellan traditionell försäkring och fondförsäkring. Det korta svaret är:

Traditionell försäkring passar den som:

  • vill slippa välja placeringar själv
  • inte vill lägga tid och energi på sparandet
  • vill ha mindre svängningar i värdet
  • vill ha en garanti

Fondförsäkring passar den som:

  • vill välja placeringsinrikning själv
  • vill vara mer engagerad i sitt sparande
  • vill ha en högre aktieandel
  • accepterar att värdet kan svänga mycket

Många känner instinktivt för antingen det ena eller andra. I så fall kan du sluta läsa här.

Du vill alltså veta mer? Kul! Då kikar vi lite närmare på alternativen.

Vad är en fond?

En fond är en fruktkorg, kan man säga. I den korgen läggs sedan de frukter (värdepapper) man egentligen investerar i. Den vanligaste typen av fond är aktiefonden. I den samlas ett antal aktier som valts ut beroende på vilken inriktning fonden har. Ofta ser man redan på namnet vilken typ av aktier som fonden investerar i. En ”Sverigefond” investerar i svenska bolags aktier. En fond som heter ”Tillväxt­marknad” investerar i bolag som finns just på avlägsna tillväxt­marknader osv.

Det finns också räntefonder som inte alls investerar i aktier utan i olika typer räntepapper, och bland­fonder som investerar i både räntor och aktier.  Det totala utbudet av fonder är enormt. Tusentals ”fruktkorgar” ger den som verkligen vill shoppa runt alla möjlighet att hitta en egen profil på sitt sparande.

Vad är en ”trad”?

En traditionell försäkring – eller ”trad” som det förkortas ibland – investerar i flera olika typer av värdepapper. Lite som en blandfond. Många bolag som erbjuder traditionell försäkring investerar både i aktier, fastigheter och olika typer av räntepapper. Allt oftare också i sådant som kallas ”alternativa placeringar”, till exempel infrastruktur. Genom att investera i flera olika tillgångsslag minskar man den totala risken. Om börsen viker nedåt kan värdet på tex fastigheter och räntor ibland hålla emot och minska tappet. Det omvända gäller förstås också. Om ett tillgångsslag sticker iväg rejält bromsas det lite av de övriga. Svängningarna i värdet blir därför ofta mindre än hos rena aktiefonder. Det är en nackdel i tider då börsen går starkt och en fördel när börsen går dåligt.

Förr var det vanligt att traditionella försäkringar hade en garanterad avkastning på några procent om året. Om du har en sådan gammal ”trad” kan det finnas skäl att vara rädd om den, för det löftet gäller i så fall fortfarande. Idag kan pensionsbolagen på grund av det låga ränteläget inte utlova någon årlig avkastning på förhand längre. Därför är det vanligaste i de ”tradar” man kan välja idag att man får en Pengarna tillbaka-garanti. Det kan kännas tryggt för den som bränt sig rejält på börsen nån gång, men man ska inte överdriva värdet av garanti över långa spartider tycker jag.

Färdigförpackat eller gör-det-själv

Den största skillnaden mellan fond och ”trad” numera är att det är pensions­bolaget som sköter placeringarna om du väljer ”trad” medan du själv sköter placerings­inrikningen om du väljer fonder. Vad som är bäst för dig beror helt på hur aktiv du vill vara och hur starkt du tror på din förmåga att hitta egna placeringar.

Mer risk – både bra och dåligt

Genom att välja rena aktiefonder ökar du risken i ditt sparande jämfört med att välja traditionell försäkring. Det kan låta farligt, men det är det inte. Risk borde i det här sammanhanget egentligen heta variation istället, tycker jag. Ökad risk innebär alltså att värdet kan svänga betydligt mera, både uppåt och nedåt. Vissa tycker om de möjligheter det innebär, andra får svårt att sova om natten.

Den som är ung kan gott ha lite mer risk/variation i sitt sparande medan den som är lite äldre kanske vill ta ner svängningarna. Men kom ihåg att målsnöret inte går på pensionerings­dagen. De flesta kommer att ha pengar under förvaltning i minst 20 år till!

Avgifter

Som alltid när det handlar om att investera pengar långsiktigt gäller det att ha koll på de avgifter man betalar. Som vanligt gäller tumregeln: Upp till 0,5 procent i årlig avgift på kapitalet är bra. Sen börjar det bli dyrt. Över 1 procent är riktigt dyrt. Redan vid 1 procent i avgift försvinner omkring en femtedel av dina pensionspengar till någon annan om du sparar i 40 år. Testa gärna själv att laborera med olika avgifter!

Vad är det då man betalar för? Dels är det fond- eller pensionsbolagets administrations­kostnader. Lokaler, löner, IT-system, utskick och allt sånt. Inte så spännande direkt. Vad som däremot känns mer motiverat att betala för är den stora kunskap många fond- och pensionsbolag har om marknads­utsikter, valutor, konjunkturer och allt sånt. De använder det kunnandet och djupstuderar sedan enskilda företags resultat- och balansräkningar för att skapa sig en uppfattning om vilka aktier de tror har bäst utsikter att ge en bra avkastning till rätt risk över tid. Likadant studerar man ränte- och fastighetsmarknaderna.

Det märkliga är att gör-det-själv-varianten (fond alltså) ofta är dyrare än den färdigförpackade traditionella försäkringen. Konstigt.

Aktiv förvaltning eller index?

Det ovanstående gäller för de fond­förvaltare och pensionsbolag som jobbar med så kallad aktiv förvaltning. Med de menas att de handplockar frukter till sina fruktkorgar. Andra förvaltare jobbar med det som kallas indexförvaltning. Då handplockar man inte utan köper istället in all ”frukt” i stora partier. En svensk indexfond t.ex. köper in sig i alla de stora börsbolagen i Sverige. Att göra så blir såklart billigare, vilket ofta (men inte alltid!) avspeglar sig i en lägre avgift. Båda förvaltnings­stilarna har anhängare och kritiker. Vissa menar att en skicklig förvaltare lätt ska kunna slå marknads­genomsnittet. Andra menar att det över tid är nästan omöjligt att slå alla andra som försöker åstadkomma precis samma sak.

Jag tror personligen att aktiv förvaltning kan vara bra i många sammanhang. Men då gäller det att inte ge bort hela mervärdet till någon annan genom höga avgifter. Tumregeln för avgifter här ovanför gäller.

Vad händer om man inte väljer alls?

Inom alla de stora kollektivavtalade tjänstepensionerna får man automatiskt en traditionell försäkring om man inte vill/orkar/kan välja själv. På så sätt får även de som inte är så engagerade i sitt sparande en bra pension.